Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl. Förväntan om bättre monitorering av sjukdomen, tillgång till medicinsk diagnostik och behandling är andra motiv. En önskan om att bidra till forskning och samhälle finns hos många. Läkemedelsbiverkningar och ovilja att vara försökskanin samt oro för ekonomiska kostnader är anledningar till att personer inte väljer att delta. Det informerade samtyckesförfarandet visade sig ha betydelse för hur deltagarna fullföljer studien och förstår innebörden av deltagandet. Behov av utökad tid för samtyckesprocess, enklare och individanpassad information med sjuksköterska kan öka följsamheten och tillfredsställelsen med att fullfölja studien. Fortsatt omvårdnadsanknuten forskning föreslås inom ämnesområdet med inriktning på behovet av information. Med förståelse om olika bakomliggande motiv till varför individer väljer att delta i en forskningsstudie kan sjuksköterskan bistå individen att fatta ett välgrundat beslut om deltagande samt stödja dem till studieslut. / People line up in clinical trials for various reasons and expectations. Difficulties in recruiting and retaining participants to endpoint are a problem in research. The aim was to investigate the motives for participation in clinical trials. The study was designed as a systematic literature review of scientific articles. The results show that individuals choose to participate in clinical research studies primarily of health reasons. Expectation of better monitoring of disease, access to medical diagnosis and treatment are other motives. Many people feel a desire to contribute to science and society. Drug side effects and unwillingness to be a guinea pig, as well as concerns about economic costs are reasons why people do not choose to participate. The informed consent procedure was shown to be important to the participants’ completion of the study and understanding of the implications of participation. Need for extended time for the consent process, easier and personalized information with the nurse may increase adherence and satisfaction with completion of the study. Continued nursing related research focusing on the needs of information is proposed. With the understanding of various underlying motives for individuals’ decision to participate in a research study, the nurse may support the individual to make an informed decision about participation and stand by the participants to study end.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys. Totalt inkluderas 14 stycken artiklar i studien. Artiklar söktes i databaser Cinahl+, PubMed och PsycInfo. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskor stressas av hög arbetsbelastning, brist på personal, tidspress, omorganisationer och brist på stöd från ledningen. Sjuksköterskorna hanterar stressen genom problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och att söka socialt stöd. Slutsatsen i studien är att sjuksköterskor upplever en rad olika stressorer på sjukhusavdelningen. Vilken copingstrategi sjuksköterskan använder sig av är individuellt och är beroende på situationen.

No description available.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan kan med sin specialistkompetens identifiera,agera och förebygga risker för patienter som sviktar i sitt hälsotillstånd. Forskning indikerar att kontinuerlig kompetensutveckling är viktig för att intensivvårdssjuksköterskan ska känna sig trygg i sin yrkesroll och för att patientsäkerheten ska förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av möjligheterna till kompetensutveckling i relation till patientsäkerhet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att på bästa sätt besvara syftet. Datainsamlingen genomfördes med sex stycken intervjuer på två intensivvårdsavdelningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys som beskriven av Krippendorff (2004). Resultat: Resultatet mynnar ut i tre huvudkategorier. Den första kategorin visar på de befintliga möjligheterna medförbättringar och kollegialt lärande. De möjligheter som erbjuds kräver även att individen tar sitt ansvar. Den andra kategorin pekar på begränsningar av möjligheterna som ekonomi, tidsbrist, attityder och prestige. Den tredje och sista kategorin behandlar avsaknad av möjligheter till kompetensutveckling där intensivvårdssjuksköterskorna kände ett behov av anpassad kompetensutveckling och helhetstänkande. Slutsats:Intensivvårdssjuksköterskor upplever att de har goda möjligheter till kompetensutveckling i relation till patientsäkerhet inom vissa områden. Möjligheterna kan ytterligare förbättras genom ett helhetstänkande och en mer anpassad kompetensutveckling. Genom att uppmärksamma problem med patientsäkerhetskulturen kan även det kollegiala lärandet stärkas.Kompetensutvecklingen bör rikta sig till både intensivvårdssjuksköterskornas yrkeskategori och till dem som individer. / Background: With their expertise knowledge the Intensive care nurse identify, act and prevent risks for critical ill patients. Research indicate the importance of continuous professional development to make the Intensive care nurse feel confident in their profession and to improve patient safety. Purpose: The purpose of this study was to describe Intensive care nurses possibilities for competence development related to patient safety. Method: In order to answer the purpose in best possible way, the study was conducted with a qualitative approach. Six interviews were used as data collecting method in two separate Intensive care units. The interviews were analysed with Krippendorff’s (2004) qualitative content analysis. Result: The result revealed three main categories. The first main category illustrates the already existing possibilities and describes improvements, collegiate competence development but also demands individual responsibility. The second category deals with the existing limitations of possibilities such as financial issues, lack of time, attitudes and prestige among colleagues. The third category deals with the lack of possibilities where the Intensivecare nurse felt a need of individualized competence development and a holistic approach. Conclusion: Intensive care nurses described good possibilities of competence development related to patient safety in some areas. Improvements can be made by a holistic approach, individual and professional adaptation. To improve the collegial learning the Patientsafety culture have to be acknowledged and highlighted.

No description available.

Introduktion: Sjuksköterskan möter dagligen närstående i sin yrkesroll inom nästan alla vårdkontext och det ingår i sjuksköterskans profession att involvera patientens närstående i vården. Kvaliteten av mötet med närstående påverkas av sjuksköterskans attityd angående vikten av att involvera de närstående i vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityd till att involvera patientens närstående i vården. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Efter litteratursökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO identifierades elva artiklar som svarade på studiens syfte. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och relevant information analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: attityder om närstående som betydelsefulla, attityder om närstående som besvärande samt faktorer som kan påverka attityden till närstående, med totalt tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Patientens närstående anses vara betydelsefulla och en förutsättning för god vård. Närstående kan också upplevas som tidskrävande och att de hindrar sjuksköterskan i arbetet. Utbildning och kunskap angående bemötande av patientens närstående är viktigt och bidrar till att sjuksköterskan får en mer positiv attityd till de närstående. Närstående upplevs besitta flera betydelsefulla resurser och genom att ta tillvara på dem kan vården förbättras.

Våld och hot om våld mot sjuksköterskor är ett problem både globalt och i Sverige. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som i större utsträckning än andra yrkesgrupper löper risk att utsättas för arbetsrelaterat våld då de möter många människor i samband med sin yrkesutövning. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bli utsatta för våld och hot om våld från vårdtagare. En allmän litteraturstudie användes som metod för studien. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som resulterade i fyra kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld från vårdtagare. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde starka känslor så som rädsla och ilska. Detta i sig påverkade vårdrelationen med vårdtagaren negativt. De upplevde även hur de tog med sig känslorna hem och att det påverkade dem socialt. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd från ledning och organisation efter våldsamma incidenter. Att bli utsatta för våld påverkade sjuksköterskorna så negativt att det fick konsekvenser för privatlivet, arbetslivet och relationen till vårdtagarna. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av ökat stöd och utbildning.

Bakgrund: Varje år flyr ett stort antal människor i världen från sina hemländer. Flyktingströmmen påverkar sjuksköterskan då de ställs inför många utmaningar där kommunikation kan bli ett problem. Immigranter, som innefattar asylsökande och papperslösa,  har inte samma rättigheter inom vården som landets övriga invånare. Det leder till svåra ställningstagande för sjuksköterskan i arbetet.   Syfte:  Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse i möte med immigranter i vården.                                                                                Resultat: Många sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med immigranter i vården. Språkproblematik, främmande kulturer och normer samt okunskap bidrar till osäkerheten. Kunskap gällande vilka rättigheter som finns för immigranter har visat sig vara otillräcklig hos många sjuksköterskor.                                 Slutsats: Kunskap om immigrantens rättigheter, kulturella skillnader och olika normer behöver spridas. Sjuksköterskor kommer möta patienter från andra kulturer och för att uppnå en god och jämlik vård behöver sjuksköterskan känna sig i trygg i mötet.

Bakgrund: Fastspänning är en tvångsåtgärd som kan behöva användas i akuta situationer då patienter vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I litteraturen har det även framkommit olämpligt användande av åtgärden med negativa konsekvenser för både patienter och personal. Patienter har uttryckt att förtroendet för psykiatrin för alltid kan förloras om personal agerar felaktigt i samband med en tvångsåtgärd som fastspänning. Hos sjuksköterskan kan motstridiga känslor uppstå när olika värden hamnar i konflikt med varandra. Forskning i samband med fastspänning är bristfällig, särskilt ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och tankar i samband med fastspänning enligt LPT. Metod: Kvalitativ design användes i studien och fem sjuksköterskor med erfarenhet av fastspänning ingick. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analys av data resulterade i fyra huvudkategorier; ”komplexa situationer”, ”faktorer som bidrar till tryggare fastspänning för patienten och personal”, ”alternativ och förebyggande åtgärder till fastspänning” och ”personalens känslor och förhållningssätt”. Slutsats: I studien upplever sjuksköterskorna fastspänning enligt LPT komplext, som nödvändig i vissa akuta situationer men ibland som etiskt och regelmässigt tveksamma. För att situationer i samband med fastspänning enligt LPT ska utgå från patientens bästa och följa lagen framkom förslag på alternativa eller förebyggande åtgärder samt faktorer. En faktor där det uppfattades behov av vissa förbättringar var personalens kompetens och kunskap gällande exempelvis att se tecken i tid, bemötande och kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev vikten och konsekvenserna av hur personalen klarar av att hantera sina egna känslor. Personalen måste vara professionell och kunna möta en aggressiv patient utan att själv bli aggressiv eller rädd. Sjuksköterskorna upplevde att en del kollegor känslomässigt har distanserat sig till åtgärden och att en del fastspänningar utförs slentrianmässigt. Mer reflektion och kommunikation mellan kollegor beskrevs som förslag för att minska risken för att det ska ske. Ett personcentrerat förhållningssätt skulle kunna bidra till positiva konsekvenser för både patienter och personal gällande flera av dessa områden. / Background: Mechanical restraints is a coercive measure which may need to be used in emergency situations where patients are cared for under the law on compulsory psychiatric care (LPT). In the literature, there has also been inappropriate use of the measure, with negative consequences for both patients and staff. Patients have expressed confidence in psychiatry forever be lost if staff are acting wrongly during a coercive measure like mechanical restraints. In the nurse can conflicting emotions arise when different values conflict with each other. Research associated with mechanical restraints is poor, especially from the nurse's perspective. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences and thoughts associated with mechanical restraints. Method: Qualitative design where five nurses with experience in mechanical restraints participated. Data collection was done by semi structured interviews and the material were analysed through qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in four main categories: "complex situations", "factors that contribute to safer mechanical restraints for patients and staff," "options and preventative measures to mechanical restraints" and "staff's feelings and attitudes." Conclusion: In the study nurses experienced mechanical restraints complex, necessary in some emergency situations but sometimes ethically questionable and may not follow regulations. For situations in connection with mechanical restraints to be based on the patient's best and follow the law emerged suggestions of options or preventive measures and factors. One factor which perceived need of some improvements were staff skills and knowledge regarding, for example, to see signs in time, attitude and communication. The nurses described the importance and consequences of how staff handle their own emotions. The staff must be professional and able to meet an aggressive patient without getting aggressive or frightened themselves. The nurses felt that some colleagues emotionally distanced themselves to the action and that some mechanical restraints are performed routinely. Further reflection and communication between colleagues was described as a proposal to reduce the potential for that to happen. A person-centered approach could contribute to positive consequences for both patients and staff regarding several of these areas.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa. Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan.