Introduktion En tvåvägskommunikation i omvårdnaden är viktig och kan genom humor underlättas. Forskningen pågår kontinuerligt om hur humor kan implementeras i omvårdnadsarbetet mellan sjuksköterskor och patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa användandet av humor ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv.Metod Forskningen gjordes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar från Cinahl och PubMed användes, dessa valdes ut efter en kvalitetsgranskning från SBU. Sökorden var; ”Wit and humor”, ”Wit and humor as topic”, Humor, Patients, Nursing samt ”Laugther therapy”. Resultat Efter granskningen av de vetenskapliga artiklarna framkom fem kategorier; Möjligheterna med att använda humor i omvårdnaden, Riskerna med att använda humor i omvårdnaden, Humorns inverkan på patienters hälsa, Skillnader mellan manlig och kvinnlig humor samt Kulturella skillnader i användandet av humor. Humor i omvårdnaden talar för att det kan skapa en mer öppen och ärlig relation. Humor kan implementeras i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter men bör användas på ett professionellt sätt och med omtänksamhet då alla individer är olika och humor kan uppfattas på olika sätt. Slutsats Humor skapar en bra relation om den används på ett professionellt sätt och med försiktighet. Genom att använda humor kan detta skapa en positiv tillvaro för både sjuksköterska och patient.

Bakgrund: Demografiska förändringar som förväntas ske de kommande decennierna innebär en kraftig ökning av antalet äldre personer i samhället. Demenssjukdomar och smärta är vanliga i dessa åldersgrupper vilket ställer vården inför en utmaning att förse dessa människor med lämplig vård. Afasi hos demenssjuka personer försvårar smärtbedömningsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att bedöma smärta hos demenssjuka personer med afasi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. 12 sjuksköterskor, som arbetar inom geriatrisk vård intervjuades. En av intervjuerna har exkluderats. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades med tio tillhörande subkategorier under dataanalysen: Samverkan, Smärtbedömning samt Kunskap och kompetens. Konklusion: Denna studie ger en inblick i vilka redskap sjuksköterskor kan ha i smärtbedömningsarbetet på en geriatrisk akutvårdsavdelning. Användning av närstående, personal på äldreomsorg, teamet på avdelningen, Abbey Pain Scale, teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet kan leda till en effektivare smärthantering hos demenssjuka personer. Mer utbildning, ökad kunskap om smärta, demenssjukdom och afasi samt ett mer specifik smärtbedömningsinstrument behövs för att kunna tillgodose dessa patienters komplexa vårdbehov. / Background: Demographic changes in the coming decades imply a substantial increase in the number of elderly in society. Dementia and pain are common in this groups, therefore health care system facing a challenge to provide this people with appropriate health care. Aphasia in dementia patients further complicate the pain assessment. Aim: To describe the nurses’ experiences of pain assessment in dementia patients with aphasia. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through a manifest content analysis. Twelve nurses working in geriatric care were interviewed. Results: Three categories were identified with ten associated sub categories during the data analysis: Collaboration, Pain Assessment, and also Knowledge and Competence. Conclusion: The study provides insight into the tools nurses may use in the pain assessment at a geriatric emergency unit. Utilization of Abbey Pain Scale, nursing staff at nursing home residence, healthcare team at the unit, theoretical knowledge and clinical experience can lead to more effective pain management in people with dementia. More education, increased knowledge about pain, dementia and aphasia and a more specific pain assessment instrument are necessary to meet the complex care needs of these patients.

En nyutexaminerad sjuksköterska eller en sjuksköterska som endast bytt klinisk inriktning kan uppleva en tillvaro fylld av stress och en känsla av att kunskaperna inte räcker till. Det har visat sig att då vården ges av oerfarna sjuksköterskor där kunskapen är begränsad har patientsäkerheten påverkats negativt. Dagens ambulanssjukvård kräver en bred medicinsk kompetens och en stor förståelse för människor i olika situationer. Det tidigare förhållningssättet att transportera snabbt till sjukhus har förändrats och är nu mer inriktat på bedömning och stabilisering av patienter utifrån aktuella symptom. Kraven på medarbetarnas formella utbildning är utifrån detta också högre idag än det tidigare varit. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara nyanställd sjuksköterska inom ambulanssjukvård. En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys och syftade till att belysa det manifesta innehållet. Totalt deltog åtta sjuksköterskor i studien med variation gällande tidigare erfarenheter och specialistsjuksköterskeexamen inom ambulanssjukvård. Alla informanter hade ett års erfarenhet av ambulanssjukvård vid studiens genomförande. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: Den nya rollen, Kunskapsutveckling och Teoretiska och praktiska färdigheter. I resultatet framkom att majoriteten av informanterna kände en osäkerhet och nervositet inför sin första tid inom ambulanssjukvården, oberoende av tidigare vårderfarenhet. Däremot fanns dock en variation inom vilka områden osäkerheten rådde utifrån tidigare erfarenheter. Informanterna upplevde att verksamheten försökte förbereda dem på den nya arbetsuppgiften genom teoretisk utbildning och praktiska övningar men att tiden var för begränsad för att tillgodogöra sig kunskapen på ett fördelaktigt sätt. Vidare framkom att informanterna uppskattade kollegornas stöd och vägledning vilket bidrog till en ökad trygghet och minskad nervositet i arbetet. Det tog ungefär ett år för informanterna innan en viss trygghet och stabilitet infann sig. Efter det första året utvecklades också strategier om något oförutsett skulle inträffa med patienten och dennes tillstånd. Däremot rådde fortfarande en osäkerhet hos flertalet av informanterna och ingen kände sig på något sätt fullärd. Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet inom den akuta sektorn, framförallt de som är nyutexaminerade, kan uppleva en osäkerhet och nervositet inför mötet med patienten. Dessa känslor grundade sig i en begränsad kunskap gällande att bedöma, behandla och prioritera patienter utifrån relevant information och aktuella symptom. Under det första året skedde en betydande erfarenhets- och kunskapsmässig utveckling vilket bidrog till att sjuksköterskorna kände sig mer tillfreds i sin nya roll inom ambulanssjukvården. Patientkontakter, stöttande kollegor och en verksamhet som erbjuder personalen kontinuerliga och för arbetet väsentliga utbildningar ansågs vara viktiga faktorer för den nya sjuksköterskans professionella utveckling.

The Swedish health care system has in recent years been faced with a challenge in relation to the increased inflow of refugees. Under Swedish law, asylum seekers should be provided the opportunity to receive health screening to determine the risk of infection and the possible need for care, as well as information about the Swedish health care to be provided. The health screening is conducted by district nurses and nurses. The purpose of this study was to investigate the nurses' experience of conducting health screening of asylum seekers. A qualitative study with semi-structured interviews was used as method of data collection. A total of eleven interviews were conducted with district nurses in two counties, in eight cities. Data from the interviews were analyzed using qualitative content analysis. This resulted in three main themes, Health screening characteristics vary, Cultural differences affect the meeting and Challenging for the district nurse. The results showed that the district nurses' organization of and the approach to the health screenings differ.  The mental health of asylum seekers is seen by district nurses in a high degree and this is experienced problems with the care. Intercultural competence and improved communications capabilities were key elements associated with health screening of asylum seekers. The term 'health care that cannot be postponed "was considered difficult to assess and there is a risk that asylum seekers receive incongruent treatment.

Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren, vilket leder till större sannolikhet för att sjuksköterskan får vårda patienter som inte talar samma språk. Forskning visar att patienter upplever ökad sårbarhet vid språkbarriärer, dock att de är relativt nöjda med den vård de fått. Språkbarriärer kan försvåra för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation med patienten, vilket kan leda till ökat lidande. När kommunikationen inte fungerar minskar patientsäkerheten vilket kan resultera i vårdrelaterade skador. Att ta reda på hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter som inte talar landets officiella språk är viktigt för att kunna göra vården mer patientsäker. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte talar landets officiella språk. Metoden som använts är litteraturstudie. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras fyra teman, dessa är: att vårda med hjälp av utbildad tolk, att vårda med anhörig som tolk, att vårda utan tredje part och att vårda med strategier vid språkbarriärer. Resultatet visar att språkbarriärer både har positiv och negativ inverkan på vården sjuksköterskan ger. Språkbarriärer ökar risken för missförstånd och försvårar för sjuksköterskan att delge information till patienten. Språkbarriärer kan dock medföra tillfälle till reflektion och ökad medvetenhet för patientens behov. Resultatet visar även att utbildade tolkar är det bästa hjälpmedlet för att överbrygga språkbarriärer och att användning av anhöriga som agerar tolk kan hämma vårdkvalitén. Sjuksköterskor bör använda reflektion för att få ökad förståelse för patienten och för att kunna förändra den omvårdnad de ger. Sjuksköterskor bör även ta tillvara på anhöriga som en bra resurs, däremot kan de hämma vårdkvalitén när de används som informella tolkar.

Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig. Syfte Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden. Metod Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts. Resultat Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden. Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård. Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård. Slutsats Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

Bakgrund: Runt om i världen far barn illa på grund av att de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller andra missförhållanden. Sjuksköterskor har anmälningsplikt vilket innebär att de är skyldiga att anmäla vid vetskap eller misstanke om att ett barn far illa. Trots det anses antalet anmälningar från hälso- och sjukvården vara få. Syfte: Beskriva vad som påverkar sjuksköterskor i beslutet att upprätta en anmälan vid misstanke om barn som far illa.  Metod: En litteraturstudie där resultatet baserades på fyra kvalitativa artiklar och sex kvantitativa artiklar.  Resultat: Det framkom att tillräcklig kunskap och tidigare erfarenhet underlättade för sjuksköterskor i beslutet. Förhållningssätt till anmälningsplikten och inställningen till barnmisshandel påverkade också. Rädsla för vad en anmälan kunde medföra för konsekvenser hade också en inverkan. Även arbetsmiljön och samarbetet med ansvarig myndighet påverkade beslutet att upprätta en anmälan eller inte.   Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskors kunskap och erfarenhet var avgörande vid identifiering av barn som far illa. Resultatet visade även att sjuksköterskor hade ett behov av att känna stöd från sin arbetsplats. Utbildning och en bra arbetsmiljö bör därav prioriteras.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården kan bedöma och behandla patienten i hemmet eller på den plats patienten påträffas. Därefter kan patienten hänvisas till lämplig vårdnivå. Sjuksköterskans bedömning baseras på behandlingsriktlinjer, triageringssystemet RETTS samt tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att bedöma patienter inom ambulanssjukvården. Metod: Studiens metod var en systematisk litteraturstudie som innefattade sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PsycInfo. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades enligt en framtagen mall för kvalitetsgranskning. Analysmetoden utgick från en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet påverkades av tidigare beslut som tagits samt vilka beslutsstöd som fanns tillgängliga i verksamheten. Sjuksköterskans förmåga stärks om tid läggs på patientens hela situation inför bedömningen. Vissa larm oroade sjuksköterskorna mer inför t ex barn och patienter i samma ålder. Slutsats: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården med erfarenhet inom yrket var lugnare och tog mer ansvar vid bedömningen av patienten och kunde hänvisa till annan vårdnivå. Det vore bra att nyanställd sjuksköterska inom ambulanssjukvården arbetar med erfaren sjuksköterska. Bättre samhällsinformation till de som söker vård skulle underlätta så att de kommer till rätt vårdinstans och ambulans till den som behöver den.