No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår. Metod: En litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar att sjuksköterskans kunskap om förebyggande av trycksår är begränsade och där kunskapen är godtagbar används inte kunskapen i praktiken. Rutiner saknas på avdelningar gällande förebyggande av trycksår. Slutsats: Studien visar att det finns olika nivåer av kunskap kring förebyggande av trycksår, dels tillräckliga kunskaper och även begränsade kunskaper som behöver förbättras. Mer utbildning om förebyggande av trycksår behövs. Om sjuksköterskor har bättre kunskap om hur trycksår uppkommer skulle det kunna leda till att fler sjuksköterskor prioriterar förebyggandet av trycksår. Även bättre utarbetade rutiner på avdelningarna för att säkerhetsställa en bättre vård.

Bakgrund: Rättigheterna för homosexuella personer har på senare år förbättrats, men inom vården förekommer fortfarande heteronormativa antaganden. Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vården. Metod: Allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär analyserades. Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Resultatet presenteras i de två huvudkategorierna ”Diskriminering och stigma” och ”Respekt”. Slutsats: För att fler ska få en positiv upplevelse i mötet med vården är det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden.

No description available.

800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det oftast är svårt att avgöra vad som orsakar ett suicidförsök, men att det alltid skapar funderingar kring den egna kompetensen, om vad man som ansvarig sjuksköterska missat och vad man kunnat göra bättre. Det är viktigt att ventilera och bearbeta ett suicidförsök eller suicid, för att bibehålla ett korrekt förhållningssätt och synen på sitt arbete. / Approximately 800 000 people around the world, are calculated to commit suicide in 2014. In most cases, the underlying explanation is psychiatric disorders. Depression and substance-use are the most common causes of suicide-attempts or completed suicide, and in many cases the suicidal patient has been in contact with psychiatric services short before the suicide-attempt. Dealing with suicidal patients in daily work demands specialized knowledge in psychiatric care, and also good knowledge concerning prevention-work in inpatient wards. The purpose of this study was to explore the nurses’ experiences in prevention-work concerning suicidal patients in inpatient wards. The study was a qualitative interview-study with a phenomenological approach. Results show that it is often hard to decide what causes suicide, but that being confronted with suicidal patients creates concerns about one’s own competence, about what the nurse might have missed and what could have been done in a better way. It is of importance to ventilate and process the experience of a suicide attempt or completed suicide, to maintain a correct approach and view of one’s own work as a nurse.

Denna studie behandlar lärande av yrkesidentitet, vilket betraktas som något som både skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Syftet är att, ur den nyutexaminerade sjuksköterskans perspektiv, undersöka lärande av yrkesidentitet. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande, där allt mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala sammanhang. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio nyutexaminerade sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån fyra teman som var centrala för de intervjuades utsagor, således En god sjuksköterska, Att formas i samspel med andra, Mellanposition samt Varje patient är en ny erfarenhet. Resultatet visar att det är i interaktion med omgivningen som sjuksköterskans lärande av yrkesidentitet sker. Det sker delvis under utbildningen, medan den praktiska erfarenheten och samspelet med andra individer på arbetsplatsen är det som främst formar och upprätthåller yrkesidentiteten. När olika yrkesidentiteter ställs i kontrast mot varandra synliggörs yrkesidentitetens föreställningar. I vår studie har vi således tolkat det som att identitetsbildning är en process av identifikation och differentiering, vilken sker i ständiga förhandlingar och rekonstruktioner i olika sociala sammanhang. Studiens slutsatser kan användas för att förstå yrkesidentiteters betydelse för såväl aktörers lärande som yrkens utveckling.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund. Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning hade en viss koppling till fem av de sex kärnkompetenserna. Sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning visade att hen bör sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Hen bör kunna visa god förståelse, sympati och empati gentemot patienterna samt kunna kommunicera med både kollegor och patienter i syfte att utföra ett säkert och effektivt arbete. Ytterligare utbildning i grundutbildningen angående klinisk bedömning och prioritering av patienter samt ytterligare forskning om sätt att försöka minska patienttrycket på akutmottagningarna är önskvärt för att kunna utveckla akutsjukvården. / The work a nurse does at an emergency department varies a lot and can sometimes be very demanding. Studies have shown that the amount of patients turning to the emergency department for help has increased which in turn gives a major increase in the nurses’ workload. The purpose of this study was to examine nurses' experiences of their professional role in the emergency department. The method used for this study was a literature study and the results were based on nine research articles. The content of these articles were examined using the six nursing core competencies as foundation. The results showed that the experiences of the nurse working in the emergency department had some ties to five of the six core competencies. The nurse’s experience pointed at the fact the he or she always should emphasize the patient-centered care. The nurse should also show understanding, empathy and sympathy towards the patient and also be able to communicate with both colleagues and patients in order distribute care in a safe and effective manner. A broader education in nursing school regarding clinical assessment and the prioritizing of the patients and also further research regarding ways to reduce the pressure at the emergency department is desirable in order to develop the emergency healthcare.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.  I analysen granskades resultaten flera gånger och meningsenheter markerades. Likheter och skillnader urskildes och resulterade i teman som visas som huvud- och underrubriker. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde det kaotiskt men utvecklande att vara ny inom professionen. Sjuksköterskeutbildningen upplevdes bristfällig och bidrog till känslan av otillräcklighet. Bra inskolning och stödjande arbetsmiljö ökade självförtroendet och bidrog till att de kände sig tryggare i sjuksköterskerollen. Obesvarade förväntningar, krävande arbetssituationer och låg professionell utveckling bidrog till tankar att lämna yrket. Diskussion: Det är viktigt att arbetsgivare ger nyutexaminerade sjuksköterskor en stödjande start i yrket vilket bidrar till önskan att inta en självständig roll. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser påverkar välmående och den professionella utvecklingen, det är därför viktigt att arbetsgivaren möter deras behov.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pågrund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hälsofrämjande åtgärder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder för att uppnå en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt tio artiklar, varav fem kvalitativa och fem kvantitativa kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Viktminskningsprogram underlättade för patienterna att göra livsstilsförändringar som bidrog till en viktnedgång. Motivation och stöd krävdes för en viktminskning. Kost och hälsofrämjande rådgivning var betydelsefullt med för att patienterna skulle gå ner i vikt. Hög grad av self-efficacy hos patienterna var förknippat med en lyckad viktminskning. Diskussion: Tid för rådgivning och adekvat kunskap var betydande för att sjuksköterskan skulle kunna ge råd om livsstilsförändringar. Det var väsentligt att ansvaret för viktminskningen skulle läggas på patienten med samtidig stöttning av sjuksköterskan. Slutsats: Det var betydelsefullt att rådgivningen var patientcentrerad och utformad efter den överviktiga patientens behov. Genom motiverande samtal kunde sjuksköterskan få patienten att utföra en livsstilsförändring som främjade patientens hälsa.