No description available.

No description available.

Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.

Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

The aim of this Bachelor's thesis is to examine how hospital librarians, who work with children, perceive their working practices and occupational role. A method of semi-structured interviews was used to provide data for analysis. Six hospital librarians, employed in five different hospitals, were interviewed. The collected data was examined by using both a content analysis and a theory-based analysis. The theoretical analysis is based on Øroms (1993) definition of the diverse occupational identities of a librarian: facilitator of culture, subject specialist, documentarist and social worker, along with two bibliotherapeutic identities from Brewsters (2011) definition of creative and informal bibliotherapy. Typical for all of the hospital librarians interviewed was that they see their work and occupational role largely based on the concepts of literature and reading as well as upon a bibliotherapeutic aspect. These two directions are also distinctly apparent in their method of work. The first aspect is based on the librarians’ role as a facilitator of culture: providing access to literature through their knowledge of literature and the collection of books in the hospital library; providing discussion and guidance to patients, relatives and hospital personnel. The second aspect is the bibliotherapeutic role that systematically promotes the patient’s health and wellbeing by their engagement with literature. The librarians consider pro-active contact with patients and relatives a most important part of their work and, subsequently, it is a main contributing factor in their professional identity. On the other hand, systematic and practical aspects of their work play a less significant role in forming their identity. Hospital librarians have a close working relationship with play therapy departments and hospital schools. Similar cooperation with medical staff is, however, not as well developed.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön. Barnen hade oftast positiva åsikter om avdelningens miljö/utsmyckning och ansåg att det fanns tillräckligt med aktiviteter att sysselsätta sig med. Barnen ansåg att sjukhusvistelsen störde deras normala liv och att de kände sig vilsna då de inte kunde träffa sina kompisar. Det var betydelsefullt att föräldrar var närvarande under sjukhusvistelsen då de gav barnen sällskap samt tröstade dem när det var jobbigt. Sjuksköterskan förväntades vara snäll och trevlig samt kunnig, ha ett säkerhetsmedvetande och vara kompetent. Information och kommunikation ansågs vara mycket betydelsefullt. Information behövdes för att få förståelse för sin sjukdom och för att förbereda sig för olika procedurer. De barn som kände sig sedda och hörda i kommunikationen med vårdpersonalen upplevde att de kände sig värdefulla och respekterade. Däremot pekade resultaten på att barnen ansåg att vårdpersonalen inte lyssnade tillräckligt på deras åsikter.

Sammanfattning/AbstractHall, Johanna (2018). ”Att vara en ängel hela dagen” – Berättelser om lekterapi.. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt ge en bild av lekterapeuternas förhållningssätt och metoder genom att ta del av deras berättelser om upplevda erfarenheter. Förhoppningen är också att skänka ljus och utrymme till en del av det specialpedagogiska fältet, lekterapin på sjukhus, som kan ses som relativt outforskat. Syfte och frågeställningarSyftet är att utifrån berättelser, som delas av personer som arbetar inom lekterapin på sjukhus, få kunskap och förståelse för vad de anser vara tongivande för yrket i stort men också på ett mer personligt plan med fokus på mänskliga möten som består och påverkar. - Hur beskrivs och definieras lekterapeuternas yrkesroll, förhållningssätt och metoder genom berättelserna? - Vad i lekterapeuternas berättelser om möten med barn och familjer framstår som betydelsefullt och tongivande för deras yrkesliv? TeoriStudien utgår från en narrativ ansats med berättelser i fokus. Vidare används teori och forskning om leken och lekterapins betydelse för barnet samt om möten mellan människor i en vårdsituation.MetodEmpirin hämtas från intervjuer med inspiration av narrativ ansats.ResultatDet som framstår som tongivande för resultatet är en gemensam uppfattning om det är ett privilegium att få arbeta inom lekterapin och att mötet med barn och familjer både är en vägvisare som utvecklar deras yrkesroll men också är betydelsefullt på ett mer personligt plan. Alla intervjuade upplever att man arbetar mot ett gemensamt mål tillsammans med övrig sjukhuspersonal. Det framkommer också att leken är central i lekterapeuternas arbete och att den ses som en kommunikations- och uttrycksform för barnet. De intervjuade är överens om att det är av största vikt att se helheten kring barnet och att fokusera på det friska och det som fungerar.Specialpedagogiska implikationerBarn som vårdas på sjukhus och som är i kontakt med lekterapin kan ses som en koncentrerad skara barn i behov av särskilt stöd. Lekterapin utgår alltid från det friska hos barnet och lekterapin ska ses som en frizon från övriga sjukhuset. Lekterapeuternas metoder bygger på lekens kraft och barnets nyfikenhet. Dessa metoder tillsammans med lekterapins förhållningssätt är intressanta att undersöka och reflektera kring i mötet med alla barn, även utanför sjukhuset. Lekterapins förhållningssätt präglas av ett helhetstänkande kring barnet, man utgår från att barnet lever i en kontext med flera betydelsefulla personer och med olika förutsättningar. Resultatet visar också att personalen på sjukhuset arbetar i team kring barnet och att alla i teamet bidrar med sina individuella kunskaper för att barnet ska få en så bra upplevelse som möjligt. Det framgår också att lekterapeuterna finner stort stöd hos kollegor.

Background: Every year approximately 10 000 children and adolescents are given care at the hospital. The majority of children under the age of 18 are treated at special pediatric units. The aim and the primary goal with child care in Sweden is to promote the development and well- being of all children by identifying problems in its health, development and social environment, and addressing these problems to prevent ill health. Aim: The aim of the present literature study was to describe how children and adolescents experiences hospitalization and also to describe the articles choice of research groups. Mehtod: A literature study with a descriptive design. The present study is based on ten scientific articles that describe children's experiences of being in the hospital. The article searches were made via Cinahl and Medline via PubMed, where only english language was used as a restriction. The authors have reviewed the articles multiple times as well as reviewed and compared the articles' research groups. Main result: Children were found to have different experiences of being in a hospital. The majority of the children experienced hospitalization more positive when there were good communication, a good environment where there was an opportunity for activities, good relationships with healthcare staff and also space for relatives to attend. To get a better understanding of their illness or hospital stay, the children expressed that they wanted to participate in the care and they did not like when the healthcare staff spoke over their heads. The presence of family and close relatives made the children feel more confident, also good relationships with healthcare professionals made the children feel less lonely.Conclusion: Children's experiences are affected by several factors. Previous research shows that parents feel fear and concern about having their children hospitalized. It is important for the nurse and other healthcare professionals to know this in order to meet both children and their close relatives in a way that supports the whole family's experiences. / Bakgrund: Varje år vårdas ungefär 10 000 barn och ungdomar på sjukhus och vanligast är det att barn under 18 år vårdas på speciella barnavdelningar. Syftet och främsta målet med barnhälsovård i Sverige är att främja alla barns utveckling och välbefinnande genom att identifiera problem i dess hälsa, utveckling och sociala miljö samt åtgärda dessa problem för att förebygga ohälsa. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att vara inneliggande på sjukhus samt beskriva artiklarnas val av undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som beskriver barnens upplevelser av att vara på sjukhus. Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och Medline via PubMed där endast engelskt språk användes som begränsning. Författarna har granskat artiklarna ett flertal gånger samt granskat och jämfört artiklarnas undersökningsgrupper. Huvudresultat: Barn visade sig ha olika upplevelser av att vara på sjukhus. Majoriteten av barnen upplevde sjukhusvistelsen mer positiv vid god kommunikation, ren miljö där det fanns möjlighet till sysselsättning, bra relationer till vårdpersonalen samt utrymme för närstående att närvara. För att få en större förståelse för sin sjukdom eller sjukhusvistelse uttryckte barnen själva att de ville vara delaktiga i vården och gillade inte när vårdpersonalen pratade över huvudet på dem. Närvaron av familj och närstående gjorde att barnen kände sig mer trygga, även bra relationer till vårdpersonalen fick barnen att känna sig mindre ensamma. Slutsats: Barnens upplevelser påverkas av flera faktorer. Tidigare forskning visar på att föräldrar upplever rädsla och oro över att ha sina barn inneliggande på sjukhus. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att känna till detta för att kunna bemöta både barn och dess närstående på ett sätt som främjar hela familjens upplevelser.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD -EN LITTERATURSTUDIEELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad är ett begrepp som ofta förekommer på pediatriska avdelningar där sjuksköterskan strävar efter omvårdnad av familjen som en helhet och anpassar vården efter familjens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad vid sjukhusvård av barn. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Strukturerad databassökning gjordes i PubMed och CINAHL där 10 vetenskapliga artiklar identifierades som var relevanta för studiens syfte. Sedan kvalitetsgranskades samtliga artiklar. Vidare analyserades insamlad data med innehållsanalys till teman och kategorier. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor överlag har en positiv syn på familjecentrerad omvårdnad. Samt att de anser att delaktighet och kommunikation är av betydelse för familjecentrerad omvårdnad. Det presenteras olika hinder och behov för att kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad, bland annat organisatoriska hinder. Konklusion: Enligt resultatet finns det en medvetenhet hos sjuksköterskorna i studierna om konceptet familjecentrerad omvårdnad. Det framkom dock att det finns diverse hinder som begränsar sjuksköterskornas tillämpning av familjecentrerad omvårdnad vilket resulterar i att det finns ett förbättringsbehov som behöver tillgodoses för att sjuksköterskor ska kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad på pediatriska avdelningar.Nyckelord: Barn på sjukhus, Familj, Familjecentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Erfarenhet / NURSES EXPERIENCE OF FAMILY-CENTERED CARE -A LITERATURE REVIEWELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Nurses experience of family-centered care – A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Family centered care is a term which often occurs in pediatric wards where the nurses aim for care of the family as a whole and adapt the care to the family’s needs. Aim: The aim is to describe nurses’ experience of family centered care during children’s hospitalizing. Method: A literature study with qualitative approach. Through structured database searches in PubMed and CINAHL 10 articles were considered relevant to the purpose of the study. Then all the articles were quality reviewed and the collected data was analyzed with content analysis for themes and categories. Results: It emerged that nurses overall had a positive opinion about family centered care. They consider participation and communication to be a important part of it. The result revealed different barriers and needs to better provide family centered care including organizational barriers. Conclusion: According to the result many nurses have an awareness of the concept. It emerged that different barriers prevents nurses from being able to apply family centered care, which shows that there is a need for improvement if family centered care is going to be applied at pediatric wards. Keywords: Children in hospital, Family, Family Centered Care, Nurse, Experience

Bakgrund När barn är inneliggande på sjukhus så deltar ofta föräldrarna i omvårdnaden enligt vårdfilosofin familjecentrerad omvårdnad. Detta är oftast positivt både för föräldrar och barn men det kan även leda till svårigheter i mötet mellan föräldrar och vårdpersonal eftersom de ska dela på omvårdnadsansvaret. För att föräldrar ska känna sig trygga i detta bör vårdpersonalen uppmuntra deras egenmakt. Genom att föräldrarna upplever mötet positivt kan ett partnerskap mellan vårdpersonal och föräldrar skapas. Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn som är inneliggande på sjukhus upplever mötet med vårdpersonalen. Metod Studiedesignen var en litteraturöversikt som baserades på 21 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för datainsamling och artiklarna inhämtades genom att sökord kombinerades ihop i sökblock. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier; relationsskapande möten, information i mötet, roller i mötet samt känslor och behov i mötet. Resultatet visade till exempel att föräldrarna fann det betydelsefullt att vårdpersonalen var förtroendeingivande, visade respekt och kunde fungera som guider. Andra viktiga förmågor var att kunna kommunicera och delge information på ett anpassat sätt och att de kunde hjälpa föräldrarna att hitta och känna sig trygga i sin roll samt hjälpa dem att hantera sina känslor. Slutsats Föräldrar upplevde att kvaliteten på mötet med vårdpersonalen i hög utsträckning kunde påverka deras känsla av egenmakt och hur de kunde hantera sina känslor. Genom att mötet anpassas efter deras önskemål och förutsättningar kan föräldrarna öka sin delaktighet i omvårdnaden och på så sätt kan ett gynnsamt partnerskap etableras. / Background When children are hospitalized, parents often participate in the care, in accordance with the nursing philosophy of family-centered care. This is usually beneficial for both parents and children, but it can also lead to difficulties in the encounter between parents and healthcare professionals as they share the responsibility of care. To make parents feel secure in this, healthcare professionals should encourage their empowerment. By ensuring that parents have a positive experience when interacting with healthcare professionals, a partnership between healthcare professionals and parents can be established. Aim The aim was to highlight how parents to hospitalized children experience the encounter with the healthcare professionals. Method The study design was a literature review which was conducted, based on 21 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. The databases PubMed and CINAHL were used for data collection, and articles were retrieved by combining keywords in search blocks. The articles were assessed for quality based on the evaluation criteria from Sophiahemmet Högskola for scientific classification and quality. An integrated data analysis was performed. Results The results were compiled into four main categories: relationship-building encounters, information in the encounter, roles in the encounter, and emotions and needs in the encounter. The results showed, for example, that parents found it significant that healthcare professionals were trustworthy, showed respect, and could serve as guides. Other important abilities included being able to communicate and provide information in an appropriate manner and helping parents find and feel secure in their roles, as well as assisting them in managing their emotions. Conclusions Parents experienced that the quality of the encounter with healthcare professionals could affect their sense of empowerment and how they could manage their emotions. By adapting the encounter to their preferences and circumstances, parents can increase their participation in caregiving, enabling a beneficial partnership to be established.