Detta examensarbete dokumenterar min utveckling av en scenkaraktär till mitt elektroniska musikframträdande. I arbetet analyserar jag inspirationskällor med uppgift att gestalta en egenskapad karaktär för att lägga till en dimension till mitt framträdande. Efter det vänder jag mig till källor med information om hur man övar skådespel och skådespelar realistiskt för att ge mig en möjlighet att skapa en utvecklingsprocess av min karaktär. Till sist uppträder jag med den rollen jag har framställt med musiken i en konsert och ger därefter frågeformulär till personer i publiken att svara på med syfte att jämföra min upplevelse till deras för att skapa ett utomstående perspektiv.

– Här kommer vi att börja och här kan vi också komma att sluta. – Vi befinner oss i ett slags vakuum eftersom att start- och slutpunkten för den här texten finns någonstans i ett flertal parallella verklighetsskildringar - berättelser som å ena sidan kan tala för sig själv, men samtidigt är beroende av varandra för att förklara och förtydliga strategier, tematik och intentioner i en konstnärlig praktik. – Den här texten är enbart en text och existerar inte på något annat sätt än just som text. – Den här texten är en förklaring, ett komplement, en svepande rörelse men också ett tidsdokument - ett statement of the times. – Vi som talar är på sätt och vis samma person, men är också medvetna om att vi besitter olika förmågor och har olika kvalitéer som skiljer oss åt. – Vi är yttre skal och inre demoner. – Vi är någon slags karaktärer - verklighetsflyktens frukt. – Vi som talar är ständigt närvarande i texten och vi kommer att sammanfoga våra röster och kanaliseras genom en kropp, just eftersom att det är så vår verklighet ser ut.

I denna examenstext behandlar jag mina tankar om mitt komponerande och de parallella arbetssätt som präglat de senaste åren av mitt musikaliska skapande. Jag reflekterar över kontrasten mellan den abstrakta, absoluta konstmusiken jag skriver och kontrasterar detta mot de verk jag skapat som genomsyras av konkret, ofta teatralt berättande.   De frågeställningar jag vill besvara i denna text är följande:   Hur kan jag förmedla en konkret berättelse genom att inkorporera de musikaliska verktyg jag samlat på mig under min studietid? Kan dessa musikaliska verktyg kombineras med grepp från andra konstarter för att förstärka denna berättelse?   Kan jag nå fram till en publik på ett djupare plan genom mitt mer konkreta berättande, jämfört med att begränsa mig till enbart musikaliska gester?   Kan resultaten av dessa experiment med berättelser i fokus visa mig en väg framåt för mitt framtida skapande? Jag kommer att presentera mina tidigare erfarenheter av att komponera med konkreta berättelser och redogöra för hur dessa har påverkat min nuvarande konst och mina förhoppningar om framtiden.

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet. / Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.