Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog. Lärarna besvarade skattningsverktyget och deltog i ett utvärderingssamtal. Eleverna besvarade skattningsverktyget genom intervju. Resultatet gav att skattningsverktyget upplevdes som användbart och möttes med god acceptans. Två skilda profiler för två olika lärmiljöer kom fram och visade utvecklingsområden samt styrkor inom lärmiljön. Elevers och lärares skattning gav liknande bild av lärmiljön, men lärare skattade lite lägre än eleverna. Förtydliganden av frågors alternativ framkom som förbättringsmöjlighet. Skattningsverktyget verkar kunna användas som diskussionsunderlag för att utveckla lärmiljöer och kan vara en del av specialpedagogens förebyggande arbete.

Läroplan, styr- och policydokument gynnar ett relationellt förhållningssätt och fastställer att skolan ska arbeta för inkludering. Forskning visar att det finns samband mellan elevers välbefinnande och studieresultat och skolans/gruppens lärandemiljö. Trots detta är området nedprioriterat vilket gör det angeläget att studera. Studien som kan ses som en explorativ pilotstudie undersöker hur lärare i två lärargrupper bedömer, genomför och arbetar med lärandemiljön utifrån en självskattning. Syftet är att undersöka om modellen av det sociala klimatet och självskattningsverktyget MAVIS kan användas inte enbart för att beskriva, utan också för att vägleda och stödja förändringar av det sociala klimatet och lärandemiljön i grundskoleklasser. Verktyget är utvecklat utifrån en modell av det sociala klimatet som även är uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Modellen stödjer analys, utvärdering och utveckling av värderingar och målsättningar inom skolans organisation. Tio lärare, varav sex undervisande i en årskurs 7 och fyra i en årskurs 8 har deltagit i studien. ”Mixed methods” har använts vilket innebär en metodansats som både är kvalitativ och kvantitativ. Datainsamlingen har genomförts genom att informanterna har ifyllt enkäten MAVIS, diskuterat och samtalat under inspelning samt fyllt i en frågeenkät med öppna frågor. Resultatet visar att modellen för det sociala klimatet och skattningsverktyget kan användas för att upptäcka utvecklingsområden i lärandemiljön. Det kan stödja lärarna att fokusera ett område och främja reflektion, diskussion och samarbete. Chanserna till framgångsfullt förändringsarbete ökar genom ett bottom-up-perspektiv där praktikerna själva får definiera behoven och insatserna och eftersom MAVIS styr in arbetet mot miljön fokuseras gruppen istället för individen, något som kan leda till ökad inkludering.

Skolan är en viktig miljö och lärandet påverkas till stor del av hälsan. En digitaliseringsmöjlighet för elevhälsan som har lyfts fram av uppsatsens uppdragsgivare Ineq Solutions är att ta fram ett digitalt verktyg som stöd vid elevers egenskattning av sin psykosociala situation. Syftet med denna uppsats var att ta fram en prototyp för ett digitalt skattningsverktyg som kan användas i elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Arbetet har innefattat intervjuer och co-designarbete med kuratorer för att ta reda på vilka designelement som efterfrågas i skattningsverktygets användargränssnitt och för att undersöka vilka möjliga fördelar personal inom elevhälsa ser med ett digitalt verktyg för egenskattning av elever och elevers förmåga att uttrycka sin psykosociala situation. Data från studien utgörs av intervjusvar, designdiskussioner samt designförslag för skattningsverktyget i form av olika prototyper som bearbetades och kondenserades till teman för att besvara studiens två undersökningsfrågor. Studiens slutsatser är att designelement som efterfrågas i ett skattningsverktyg för psykosocial elevhälsa är skalor, bilder, uppföljning, anteckningsmöjlighet, sammanställning av egenskattning, information om egenskattning, sociala teman för egenskattningar samt ett färgglatt användargränssnitt. Därutöver identifierades möjliga fördelar hos ett digitalt verktyg för elevers egenskattning av personal inom elevhälsa i form av insamling, flexibilitet, visuellt stöd, sammanställning, lekfullhet och elevers aktiva handling. Studiens slutsatser illustreras i ett prototypförslag för psykosocial egenskattning.