Äganderätten till skog är ett ofta återkommande tema i den svenska debatten om skogen. Denna studie undersökte upplevelsen av brukanderätt till skog hos privata skogsägare i Sverige, Norge och Finland. För att uppnå syftet studerades respektive lands skogsbrukslagar, och en skogsägare i varje land intervjuades. Studien är en kvalitativ fallstudie där respondenternas svar analyserades baserat på respektive lands skogsvårdslagstiftning.  Resultatet visade att de tre länderna har liknande skogsvårdslagar, där produktion och miljö är jämställda mål. Skogsägarna i alla tre länderna har liknande processer att följa vid skogsbruksåtgärder och har stor frihet under ansvar. De intervjuade skogsägarna upplevde inte att deras brukanderätt var begränsad utan kunde bruka sin skog efter eget tycke inom de lagstiftade ramarna.

En av världens mest brandbenägna regioner är Australien. Stora skogsbränder har ökat globalt och trenden väntas fortsätta – även i Sverige, där frågor kring förmågan att hantera stora bränder aktualiserats. Studiens syfte var att beskriva skogsägares och brandmäns erfarenheter av arbete med skogsbränder i Australien och därigenom bidra till insikter som är värdefulla i en svensk kontext. Intervjuer genomfördes med respondenter från räddningstjänstorganisationer, frivilliga brandkårer och skogsbolag. Analysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat – Samverkan och ständigt lärande för att klara allt större bränder och risker med begränsade resurser i ett förändrat klimat, idag och i framtiden – belyser att nyckeln var en väl fungerande samverkan mellan många aktörer, ett ständigt lärande och att hantera tillgängliga resurser smart. Erfarenheter som kan ses ge implikationer i Sverige handlar bl.a. om räddningstjänsts och skogsägares samverkan, säkerhetshöjande teknik, hur goda relationer byggs till lokalsamhället och om hur lokal kunskap och lokala resurser tas tillvara. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning. I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken. Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras. / The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan. In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business. This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region. To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.

<p>Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning.</p><p>I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken.</p><p>Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området</p><p>För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras.</p> / <p>The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan.</p><p>In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business.</p><p>This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region.</p><p>To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.</p>

Räddningstjänsters behov av frivilliga värn för att bekämpa skogsbränder undersöktes och en enkät skickades ut till skogsägare i Småland för att undersöka deras vilja och förmåga att bidra till skogsbrandvärn. Räddningstjänsterna ansåg att de hade ett behov av värn vid sidan av sin ordinarie personal och beskrev förutom ett antal kriterier för att värnet skulle fungera bra också ett antal kompetenser samt maskiner som kunde komma till användning vid bekämpning av skogsbränder. Resultaten visar att 42 % av skogsägarna var villiga att ingå i lokala skogsbrandvärn samt 89 % kunde se en styrka i att skogsägare gick samman för att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller andra större händelser i närområdet. 91% utav skogsägarna hade någon av de fordon, maskiner eller redskap som räddningstjänsterna såg som användbara. Vidare så uppgav 70 % utav dessa att de skulle vara villiga att använda de här fordonen, maskinerna eller redskapen vid insatser med skogsbrandvärnen.

Markkompaktering ökar risken för stress och skador på träden, såsom stormfällningar och rotröta. Idag spelar klimatfrågan en viktig roll, både i samhället och inom skogsbruket. Därför är det intressant att undersöka intresset för att använda alternativa skogsskötselmetoder. Syftet med denna studie var därför att undersöka skogsägares attityder till att använda hästar till drivning. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i fem kommuner i Dalarna, med en svarsfrekvens på ca. 36%. Baserat på inkomna svar gick det inte att se några skillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare. Däremot spelade inställningen till hyggesfritt skogsbruk och storleken på skogsinnehavet in. Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen och fröträd. Skogsägarna bör ta ett större ansvar för sina kunskaper inom skogsskötsel och skogsbruk, medan hästentreprenörer och skogsbolag har ett stort ansvar i att visa på lämpliga alternativ till skogsmaskinerna.

Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.

Nästan hälften av landets enskilda skogsägare finns i Götaland och tillsammans äger de nära 80% av den produktiva skogsmarken i denna region. Flera studier har undersökt den enskilde skogsägarens mål och handlingar men ofta saknas djupare kunskap om vad som ligger bakom dessa mål och hur eventuella hinder och utmaningar påverkar dem. I denna studie genomfördes 11 kvalitativa intervjuer med enskilda skogsägare i Kronobergs län. Resultatet visade att alla skogsägare hade i genomsnitt fem olika mål med sitt skogsbruk och att ett mål kunde ha flera olika motiv. De hinder eller utmaningar som nämndes rörde många gånger faktorer som storm, klimatförändringar, skadedjur, skadesvampar, vilt, politiska beslut och EU- regleringar. Generellt kommenterades hinder eller eventuella utmaningar som faktorer skogsägarna var medvetna om och tog hänsyn till men som ej utgjorde någon större källa till oro.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.