Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

Viltanpassat skogsbruk är en balansgång mellan klövviltets gynnande och skogsägarnas mål med produktionsskogar. Syftet med studien var att få en inblick i om privata skogsägare och/eller jägare gynnar klövviltet i skog och mark. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas och studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visar att skogsägande jägare har högre sannolikhet att ha deltagit i kurser, seminarier eller annan liknande utbildning inom ämnet viltanpassad skogsskötsel jämfört med skogsägare. Skogsägande jägare har även högre sannolikhet att tycka att det är lätt att hitta information om viltanpassad skogsskötsel på nätet jämfört med skogsägare. Det finns ett behov av mer forskning och viltanpassat skogsbruk.

Skogsbruksplanen är ett verktyg för att omsätta skogsägarens mål med sitt skogsbruk i praktiken. Det finns ett stort antal faktorer som påverkar möjligheterna att fastställa mål för skogsbruket. Genom en intervjuundersökning analyserades i vilken utsträckning skogsbruksplanens målformulering stämde överens med skogsägarens mål med sitt skogsbruk och vilken förståelse skogsägaren har för målen. Studiens resultat visar på en förankrad målformulering respektive en avlägsen målformulering. Studien visar också att skogsbruksplanen beskrivs som ett hjälpmedel för skogsägarna. Skogsägares målsättning med skogsbruket bör komma med vid ajourhållningen av skogsbruksplanen.

Climate scenarios for Sweden show that average temperatures could rise by 4-7 degrees by year 2100. Forecasts show that climate zones will shift northward by about 5-10 kilometers every year, which will result in large changes for forestry. The purpose of this study was to answer whether private forest owner's belief in and adaptation to climate change have increased since 2010. Furthermore, to investigate whether private forest owners have experienced climate change in their forestry and if this in turn affects the belief in and adaptation to climate change. A questionnaire was sent to 700 forest owners in Kronoberg County in Sweden. Nearly 20% of those respondents who answered that yes they certainly have experienced any weather or climate conditions which they interpret as a cause of climate change has also responded that they, yes certainly believe that climate change that it affects their forest. 28% of the respondents replied that they had adapted their forestry to climate change. The study showed that the proportion forest owners believing in climate change as well as the proportion adapting forestry to climate change has increased since 2010. There was a relation between belief in climate change mand the degree of adaption. There was also a relation between the perception of climate change and belief in climate change. A correlation was also seen between the experience of climate change and the level of adaption.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest owners make decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years ago since the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas are in need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitative interviews with seven small-scale private forest owners with forest properties in the county Kronoberg. The respondents were chosen by the model SKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile). The results of the interviews showed that five categories: ownership, the storm Gudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important. How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personal interests, and expectations of the next generation to take over, are purposes this study has found. Furthermore, when pre-commercial thinning is not carried out or postponed, the silviculture has got lower priority, and other chores higher priority. Lack of knowledge might be one issue. If so, a contact with someone with this knowledge is important for starting up the pre-commercial thinning. Key words: Gudrun clearing, pre-commercial thinning, personal interest, net of contacts, private forest owners, change-of generation, “forest owner profile”.

Abstract Gallring med små maskiner är märkbart dyrare än med normalstora maskiner. I dagsläget är inte efterfrågan på små maskiner kartlagd, vilket innebär att skogsföretagen inte känner till hur stor del av skogsägarna som vill gallra med små maskiner istället för normalstora maskiner. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan hos privata skogsägare i södra Sverige gällande gallring med små maskiner. Undersökningen hade både en kvantitativ och en kvalitativ ansats genom en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkäten skickades ut till 500 skogsägare. 83 % av respondenterna skulle välja/i vissa fall välja små maskiner vid gallring om det erbjuds av ett virkesköpande bolag. Det finns en relativt stor efterfrågan (43 %) på små maskiner i förstagallring i södra Sverige även vid en ökad avverkningskostnad på 45 kr/m3fub. Även vid dyrare m3fub pris än 45 kr/m3fub skulle 21 % välja små maskiner vid förstagallring. / Abstract Thinning with small forest machines is noticeably more expensive than thinning with normal sized forest machines. The demand for small machines is at present not researched, which means that the forest industry does not know at what extension the forest owners want to use small machines in thinning. The purpose of this study was to investigate south Swedish private forest owner’s demand of small machines in thinning. The study had both a quantitative and qualitative approach through a questionnaire and qualitative interviews. The questionnaire was sent to 500 forest owners. 83 % of the respondents would choose/in some cases choose small machines in thinning if offered by a forest company. There was a relatively high demand (43 %) for small machines in first thinning in southern Sweden even if the felling cost increased with 45 SEK/ m³ solid volume excl. bark. With an increased felling cost over 45 SEK/ m³ solid volume excl. bark 21 % would choose small machines in first thinning.

Skogsstyrelsens inventering och registrering av nyckelbiotoper är ett högaktuellt ämne som berör många skogsägare över hela landet. En nyckelbiotop är ett område med mycket höga naturvärden där det kan förväntas förekomma rödlistade arter och som därmed är viktiga att bevara. Nyckelbiotoper saknar idag ett formellt skydd vilket skiljer sig från de områden som enligt svensk lagstiftning är formellt skyddade med berättigad ersättning. För att uppnå ett av regeringens miljökvalitetsmål har Skogsstyrelsen tilldelats ökade resurser för att genomföra en nationell inventering och registrera dessa nyckelbiotoper. Registrering av nyckelbiotoper kan medföra ekonomiska konsekvenser samt en upplevd inverkan på äganderätten för den privata skogsägaren. Denna uppsats behandlar de konsekvenser som kan uppstå för skogsägare när en nyckelbiotop registreras ur ett ekonomiskt och äganderättsligt perspektiv. Dagens moderna skogsbruksmetoder har inverkan på möjligheten att bevara områden med höga naturvärden vilket tidigare gjord forskning belyser. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen om de privata skogsägarnas uppskattade värde av en nyckelbiotops område och därmed underlätta vid värdering, överlåtelse och fastighetsbildning. På längre sikt är målet att förståelsen kan leda till en hållbar utveckling av den biologiska mångfalden. För att utreda och besvara ämnet har metoder i form av enkätutskick till privata skogsägare samt intervjuer med sakkunniga på marknaden tillämpats. Resultatet visar att privata skogsägare upplever äganderättsliga och ekonomiska konsekvenser när ett område registreras som nyckelbiotop. Många anser att äganderätten påverkas oavsett i vilken omfattning det upplevda intrånget är samt att ersättning bör utgå för detta. / The Swedish Forest Agency’s inventory and registration of “nyckelbiotoper”, key biotopes, is a current topic which affects many forest owners in Sweden. A key biotope is an area which has been identified for having a very high natural valuation in endangered and at-risk species, it also has the required habitat for regenerating endangered species and is therefore important to protect. Key biotopes are missing formal protection that differs from other areas which are already protected by Swedish law with legitimate compensation for land owners. The identification and registration of key biotopes can cause economic consequences as well as having a perceived effect on the forest owner’s ownership. To reach one of the Swedish governments environmental quality objectives, the Swedish Forest Agency has been assigned increased resources to undertake and operate a new national inventory and registration of these key biotopes. This essay discusses the consequences that can emerge for forest owners when a key biotope is registered from an economic and ownership perspective. Modern-day forestry methods have an impact on the ability to protect areas with high natural importance which former research already illustrates. The purpose of this essay is to broaden the understanding about private forest owners appreciated value of key biotope areas and in turn simplify the valuation, conveyance and land parcelling of these areas. The long-term ambition of this work is to build knowledge which will result in the sustainable development of biodiversity across Sweden. To investigate and answer the subject, a methodical approach in the shape of a survey directed to private forest owners and interviews with experts in the field have been used. The results show that private forest owners experience consequences on ownership and economical value when an area is registered as a key biotope. Most find that their ownership is affected no matter the size of the felt infringement and that compensation should be paid out for this.

Syftet med studien var att undersöka vilken återkoppling pri-vata skogsägare får och efterfrågar i samband med att för-yngringsåtgärder utförs på deras mark. En enkätstudie genomfördes med ett urval på 250 privata skogsägare inom SCA Skog Medelpads skogsförvaltning, svarsfrekvensen uppgick till 48 % . Studien visade att 19 % av respondenterna upplevde dagens återkoppling innan, under och efter att en föryngringsåtgärd genomförts som bristfällig. Skogsägarens efterfrågan på återkoppling var hög, de före-drog att återkopplingsformen var brev eller telefonsamtal både innan under och efter. 79 % av skogsägarna önskade att SCA skulle genomföra en återväxtkontroll två år efter att plantorna var planterade. Skogsägarens känner ett starkt behov att få återkoppling ge-nom hela föryngringsfasen, oberoende vilken skogsägarkate-gori de tillhör.

A digital timbermarket helps forest owners reach out to severaltimber purchasers and be able to compare the forest companies’ price lists. The purpose of this study was to examine how the forest owners would respond to a digital timbermarket.The study analyzes if Swedish forest owners are interested in the use of a digital timbermarket. By using a web survey, the forest owner’s responses about a digital timbermarket have been collected and analyzed. The results of the study showed that most of the forest owners were positiveabout using a digital timbermarket. The forest owners who were positive usually had smaller properties, no education or work experience in forestry.Those who were most unwillingto use a digital timbermarket were mostly over 70 years old, had made more than 30timber sales and own forest properties over 300 hectares. / En digital virkesmarknad är en webbplats där skogsägaren kan nå ut till flera olika virkesköpare vid försäljning av virke, köpare somskogsägarna i vanliga fall inte nått ut till. Här finns även offentliga prislistor från flera köpare samlade och detta kan på så sätt leda till en trasparantare virkesmarknad. Frågan är om skogsägare i Sverige är intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad, där olika bud kan jämföras. Om skogsägarna är det, vilka skogsägare är i så fall öppna för en digitaliserad marknad och vilka vill fortsätta sälja på traditionellt sätt. För att ta reda på hur intresset ser ut, har en webbenkät publicerats på Internet där skogsägare från hela Sverige kunnat fylla i enkäten. Totalt svarade 173 skogsägare. Deras svar har sedan sammanställts och analyserats för att se vad som skiljer skogsägare som är intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad från de som hellre säljer virke på traditionellt sätt. Studien visade att majoriteten (72 %) av skogsägarna var intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad. De skogsägare som skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke har oftast mindre fastigheter, ingen skoglig utbildning, använder Internet dagligen, ägt skogsfastigheten mindre än 10år och därmed gjort färre virkesaffärer. De som inte skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke är oftast över 70år, fastigheten är på över 300ha och gjort fler än 30 virkesaffärer.