<p>I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar.</p><p>Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och reflektera över dessa.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.</p><p>Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen. Det är dock samtalet i olika former som är grunden till all hantering.</p>

<p>Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ”en bra pedagog” är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Metoden som användes var semi-strukturella intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tre gymnasieelever och tre lärare på gymnasiet intervjuades. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade eleverna var överens om att en bra pedagog måste kunna skämta, skoja och ha kul med eleverna. Läraren ska inte vara allvarlig hela tiden. De var även överens om att det skojiga inte får ta överhanden utan att läraren styr upp lektionen igen efter ett litet avbrott. Både lärarna och eleverna var överens om att arbetet i skolan måste kännetecknas av variation, när det gäller arbetssätt och innehåll. Detta stämde dessutom överens med forskningen om ledarskap.</p>

För att synliggöra den tankestruktur som föreligger hur vi idag språkligt refererar till- och tar stöd i inkluderingsbegreppet inom skolpraktiker och forskning, följer studien diskursiva spår genom styrdokument, lagtext och policys, in i skolan genom kvalitativa intervjuer. Intervjupersonernas utsagor utgör här en empirisk grund som analyseras diskursivt och visar inkluderingsbegreppets många ansikten. Föreställningar om vad inkludering är, målar upp ett diskursivt landskap som innehåller språkliga och praktiska problem att möta inkludering i skolan. Här pågår ett ständigt laborerande att möta alla elever med den enskilda elevens bästa för ögonen. Resultaten pekar på begreppet inkludering som ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är i ständig rörelse, och som har svårt att frigöra sig från sin begreppsliga föregångare integrering. Den empiriska bakgrunden ger antydningar om inkludering som en känsla, och ställer begreppet inför problemet att mätas i en mål- och resultatstyrd skola. För vem kan sätta fingret på en känsla och avgöra om vi känner oss inkluderade eller exkluderade?

No description available.

Bullying in schools is a big social problem in today’s society and it affects the children exposed in a very negative way. The aim of my paper is to find out if there is a group of students who gets bullied by other students more often than others. I want to study if children with functional disabilities get more bullied than children without functional disabilities and,if this is the case – why is it so? My questions are: Are children with functional disabilities particularly exposed to bullying? How is bullying prevented? In order to get my results I have made three qualitative interviews and analyzed two debate articles concerning bullying of the disabled. My theoretical approach emanates from social constructivism where relations between people are built on lingual interaction. Furthermore, I have raised the topic of social development. In order to achieve a healthy social development it is important that children feel that they belong to a group. In my paper, I have come to the conclusion that children with functional disorders probably are bullied more often than other children, especially those with a mental disability. A child with a social divergent behaviour is often considered strange among other children, and this may be a reason for bullying. School staff must prioritize their efforts to actively prevent bullying in their daily work. According to my opinion they must pay special attention to those who bullies when they carry out this preventive work.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur införandet av dans som eget skolämne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik såsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vår studie visade att dans bland annat kan utveckla barns självförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmåga samt deras skolprestation. Studien visar även att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolämne.

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay’s participants’ manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?   In order to answer the essay’s purpose and questions, two focus group interviews have been made. In these interviews, the participants explain how they express their political consumption and their own motives for and against it. Furthermore, the participants where then given the opportunity to discuss the motives from a broader, more common perspective and a society-based perspective in order to broaden their own view. The results show that the participants expressed themselves through boycotting, boycotting and donations. They discovered a couple of different motives for and against political consumption. Among other things, the participants considered political consumption as a good complement to traditional politicians who wants to contact enterprises, whom today have more authority than before. Furthermore, they considered that many motives are based on egoistic thoughts or guilt and shame, as in that the participants’ own lifestyle is so much better than other people that they would feel guilt and shame if they did not express themselves. The biggest motive against political consumption was money and that the results of their political actions do not affect anything worthwhile. The analysis is based on Sociology, using two sociological theories by Giddens and Beck. The analysis show that the participants’ motives relates to the creation of one’s own identity rather than fear of social development. The motives coincide with other research done about political activity, but differ significantly in one subject, namely how big of a factor their political consumption is. Even though they all express political consumption, they rarely felt that their actions affected the political situation.  With that in mind, one can interpret that the creation of one’s own identity weighs more than the political action.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete i flerspråkiga klassrum. Vi tittade inte på utförande utan på lärares uppfattning om arbete kring flerspråkighet. Våra frågeställningar som vi utgick ifrån var hur lärare uppfattar att de anpassar sin undervisning i flerspråkiga klassrum, vilka metoder lärare använder för att ta tillvara på flerspråkigheten i undervisningen och även vilka faktorer lärare anser att de bör ta hänsyn till i flerspråkiga klassrum.Som metod använde vi oss av intervju i form av respondentkaraktär och valde att intervjua nio lärare. Dessa lärare är yrkesverksamma i olika skolor som är belägna i en mellanstor kommun i östra Svealand. Vi har varit ute i fem olika skolor där vi har intervjuat en till två lärare från varje skola. Dessa lärare har även varit verksamma i olika årskurser i skolans tidigare skolår.Vid intervjuerna använde vi oss av en halvstrukturerad form då vi ville ha en dialog med lärarna kring flerspråkighet. Valet av informanter baserades på kunskap och erfarenhet inom arbetets studieområde. Under intervjuerna utgick vi från fyra huvudteman med tillhörande underteman som vi hade förberett innan genomförda intervjuer. Intervjuerna började med uppvärmningsfrågor sedan tematiska frågor och därefter ställde vi direkta frågor för att slutligen avsluta intervjuerna med tolkande frågor. De ljudinspelningar och den text som fanns från den insamlade data bevarades under uppsatsens gång men förstördes efteråt, efter universitetets givna riktlinjer.Resultatet av detta arbete blev att lärare ansåg sig anpassa sin undervisning till flerspråkiga elever. De menade också att som lärare bör man ta hänsyn till olika faktorer i undervisningen med flerspråkiga elever för att denna ska vara givande. De intervjuade lärarna hävdade att de bör använda kroppsspråket mer, anpassat språk och böcker men även ta hänsyn till flerspråkiga föräldrars syn på skolan. Lärarna lyfte även fram att de bör använda sig av mer material och förenkla materialet som redan fanns vid arbetet med flerspråkiga elever. Slutligen ville vi med detta arbete belysa vikten av kunskap och kompetenser inom språk i flerspråkiga klassrum då vi kom fram till att detta är något som behövs för en givande undervisning.

Den här uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om användandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om användandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat på förklaringar till varför man väljer att använda yoga i skolan. För att ta reda på barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer använts. Resultat från intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frågeställningar. När frågeställningarna har behandlats har tre olika teoretiska utgångspunkter använts: ett fenomenografiskt perspektiv, ett salutogent perspektiv som utgår från hälsofrämjande faktorer, och Foucaults maktperspektiv. Dessa perspektiv har använts för analys och vidare diskussion av resultatet.     Resultatet visar att användandet av yoga i skolan kan förklaras med koppling till pedagogers intentioner. De teoretiska perspektiven har bidragit med ett fokus på barnens och pedagogens personliga tolkningar av, och syften med, att använda yoga. Pedagoger har beskrivit hälsofrämjande syften med användning av yoga, så som att det minskar stress och skapar lugn i klassrummet. Barnen har beskrivit sätt att använda yoga för att slappna av i olika situationer. Tankar och upplevelser om hälsofrämjande arbete genom yoga har genom de teoretiska perspektiven i studien bidragit med en syn på yoga som en salutogen metod för hälsa. De teoretiska perspektiven har också lyft en diskussion kring hur vi genom samhälleliga strukturer påverkas att göra vissa val, och hur detta kan synas i arbetet med hälsa i skolan.