Syftet med studien har varit att utveckla mer kunskap om skolorganisationen och undersöka hur en skolorganisation bedriver kvalitets- och förbättringsarbete. Genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar inom bildningsområdet på huvudmannanivå och chefsnivå samt genom en undersökning av litteratur och artiklar inom området har studien genomförts. Resultat och analys har sammanställts för att ge en övergripande bild av hur förbättringsarbete bedrivs inom en skolorganisation.  Denna studie utgår från litteratur och intervjuer med chefer inom skolledningen för att undersöka hur kvalitetsarbetet bedrivs inom en skolorganisation. Fokus ligger på chefernas syn på förbättringsarbete, dess utmaningar och framgångsfaktorer, samt utvecklingsarbete inom skolorganisationen. / The purpose of the study has been to develop more knowledge about the school organization and investigate how a school organization conducts quality and improvement work. The study has been carried out through qualitative interviews with people who work in the field of education at principal and manager level, as well as through a survey of literature and articles in the field. Results and analysis have been compiled to give an overall picture of how improvement work is carried out within a school organization. This study is based on literature and interviews with managers in school management to investigate how quality work is conducted within a school organization. The focus is on the leaders view of improvement work, its challenges and success factors, as well as development work within the school organization.

Hyllberg, Malin och Persson, Jeanette (2024). Tidiga insatser för att främja skolnärvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom studien vill vi bidra med erfarenheter och uppfattningar om arbetet med främjande av skolnärvaro som utförs på organisations- och gruppnivå. Vi vill belysa vad som görs för att förhindra problematisk skolfrånvaro genom att lyfta fram det proaktiva arbetet i tidiga skolår. Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetet med främjande av skolnärvaro, avseende olika professioners uppfattningar och erfarenheter av insatser i tidiga skolår. Preciserade frågeställningar Vilka erfarenheter och uppfattningar har olika professioner kopplat till EHT om arbetet med främjande av skolnärvaro? Vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns mellan olika professioners tankar om närvarofrämjande arbete i tidigare år? Hur främjas skolnärvaro på organisationsnivå och gruppnivå enligt dessa professioner? Vad beror professionernas uppfattningar kring närvarofrämjande arbete på? I studien används systemteoretisk teori för att analysera empirin och få syn på organisationen och gruppens arbete med främjande av skolnärvaro i sin helhet och dess olika nivåer (Öquist 2018a). För att få ett specialpedagogiskt perspektiv används även Hirshs (2021) relationell pedagogisk teori. För att undersöka respondenternas uppfattningar och erfarenheter användes semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide med öppna frågor som skulle få respondenterna att berätta mer fritt. Sammanlagt genomfördes en gruppintervju och fyra enskilda intervjuer. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med inspiration av fenomenologisk metodanalys. Resultat från studien visar att relationer, trygghet, tidiga insatser samt rutin och struktur är viktiga för att arbetet med främjande av skolnärvaro ska vara framgångsrikt i tidiga skolår på grupp- och organisationsnivå. Studien lyfter även fram respondenternas uttryck för utmaningar och behov för att kunna lyckas med arbetet. Relationer inom EHT och mot vårdnadshavare var betydelsefulla resultat, men även relationer mellan elever och pedagoger. Trygghetsskapande faktorer som framkom är bland annat vikten av att uppmärksamma vårdnadshavare men också att arbeta främjande med stadieövergångar för elever. Resultatet visar vidare att tidiga insatser i tidiga skolår är betydelsefulla men också tidiga insatser vid minsta oro för elevens frånvaro. När det gäller rutiner och struktur berättar flera respondenter att de har strukturerat upp sitt arbete och genomfört flera aktiviteter för att främja närvaron på gruppnivå så som olika fritidsaktiviteter. Slutligen visar resultatet inom utmaningar och behov bland annat att det finns behov av förbättringar inom skolorganisationerna och att skolorna har stora utmaningar i att konkurrera med bland annat gaming. Enligt examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen arbeta förebyggande och främjande med lärmiljön men även arbeta utifrån Skolverkets (2023) krav på att samordna arbete inom skolan och ge tidiga insatser för att främja skolnärvaron. Det är signifikant för specialpedagogen att skapa goda relationer för att skapa ett samarbete över alla gränser. Specialpedagogen bör kunna se till den enskilda individens bästa genom att se helheten.

Denna studie undersöker vilken inkluderingsstrategi lärare använder sig av i matematikundervisningen. Studien lyfter fram viktiga faktorer kring inkluderingstrategier som berörs ute i skolverksamheterna. Studiens frågeställningar lyder: Vilken, om någon, inkluderingsstrategi använder sig lärare av för att inkludera elever som befinner sig i matematiksvårigheter? Och På vilket sätt uttrycker sig inkludering utifrån dynamisk-, deltagande- och innehållsinkludering? För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie genomförts, där en webbenkät användes. Enkäten bestod av 14 kvantitativa frågor med kvalitativa inslag. Enkäten besvarades av 62 respondenter. Respondenternas svar analyserades därefter utifrån Roos (2019) tre teoretiska inkluderingsbegrepp. Studiens resultat visar att deltagandeinkludering och innehållsinkludering genererade en större mängd empiri då en övervägande del respondenter befinner sig på den positiva sidan av likertsskalan. Detta tyder på att läraren alternativ pedagog har ett aktivt förhållningssätt utifrån påståendets innebörd. Å andra sidan finns det resultat som pekar på motsatsen, vilket tolkas som att aktivt förhållningssätt saknas. Inkludering är ett stort begrepp med olika betydelser som i denna studie behandlar dynamisk, innehålls och deltagande inkludering. Att skapa en inkluderande matematikundervisning för elever som är i matematiksvårighet kan möjliggöra för integration av nya matematiska begrepp, uttryck och gemenskap i olika kontexter. I svenska Akademins ordlista (SAOL) förklaras verbet inkludera “att räkna med”, vilket exempelvis är att ingå i viss grupp. Detta till skillnad från motsatsen som innebär utesluta, exkludera någon från att delta i olika gruppkonstellationer. / This study examines which inclusion strategy teachers use in mathematics teaching. The study highlights important factors surrounding inclusion strategies that are affected in school activities. The study's questions are: What, if any, inclusion strategy does teachers use to include students who have math difficulties? And In what way is inclusion expressed based on Roo's (2016) inclusion strategies? To answer the questions, a quantitative study has been conducted, where a web survey was used. The survey consisted of fourteen quantitative questions with qualitative elements. Sixtytwo respondents answered the survey. The respondents' answers were then analyzed based on Roos' (2019) three theoretical concepts of inclusion. The results of the study show that participation inclusion and content inclusion generated a greater amount of empirical evidence as a majority of respondents are on the right side of the Likert scale. This indicates that the teacher alternative pedagogue has an active approach based on the meaning of the statement. On the other hand, there are results that point to the opposite, which is interpreted as a lack of an active approach. Inclusion is a big concept with different meanings which in this study deals with dynamic, content & participatory inclusion

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet. Resultatet visar på att studie- och yrkesväglednings verksamheten anses som viktig av skolans elever och personal. Den visar emellertid också på att samsynen av verksamheten är dålig mellan de olika grupperna, där lärarna står längst bort från styrdokumentens intentioner. Resultaten visar dessutom att delar av skolans omvärldsorientering, angående kultur och föreningsliv, inte riktigt uppfattas som studie- och yrkesvägledande aktiviteter. / Study and vocational guidancehas in recent years been subject to political debate. Many experts, researchers and politicians have expressed criticism about the guidance, mainly because studies have shown that the engagement of the area has been inadequate at schools. Investigations have been made, projects have been undertaken and recommendations were released, all to increase the compliance rate, according to the area's governing documents. The purpose if this study is to examine the problem from the school´s own perspective, by documenting the voices from those inside the school. Students, teachers and guidance counselors have through questionnaires been able to express their own personal view of experiences, perceptions and preferences regarding counseling activities at school. The result shows that guidance and counseling activities are deemed as important by the school's students and staff. The result also, however, shows that the convergence of educational and vocational guidance is poor between the different groups at school, whereteachers are furthest away from the policy documents intentions. Furthermore they also show that parts of the school's social orientation, regarding culture and clubs, are not really perceived as educational and vocational guidance activities.

De senaste åren har hållbar utveckling fått mer och mer betydelse i samhället. Skolan speglar samhället, vilket syns i styrdokumentens krav på integrering av undervisning för hållbar utveckling i alla ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling genomförs i biologiundervisningen i åk. 4-6 och vilka hinder lärarna träffar på. Tre mellanstadielärare som har undervisat i hållbar utveckling i biologi kontaktades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna saknar utbildning i undervisning för hållbar utveckling, men strävar efter att genomföra en bra undervisning utifrån den befintliga kunskapen. Skolans indelning i olika ämnen gör det svårt för lärare att arbeta ämnesövergripande. Dessutom hindrar lektionens längd och den begränsade planeringstiden lärarna från att ge eleven ett djup förståelse av hållbar utveckling. Slutligen behöver lärarna möjligheter att utveckla sin förståelse av begreppet och skolverkets krav på undervisningen för hållbar utveckling. / In recent years, sustainable development has become more and more important in society. The school reflects society which is visible in the requirements within the governing documents for the integration of education for sustainable development into all subjects. The aim of the study is to examine how education for sustainable development is conducted in biology education in grades 4-6 and the obstacles that the teachers encounter. Three middle school teachers who have taught sustainable development in biology were contacted and interviewed. The results show that teachers lack education in education for sustainable development, but strive to achieve a good education based on existing knowledge. The division of the school into different subjects makes it difficult for teachers to work interdisciplinary. In addition, the duration of the lesson and the limited planning time prevent teachers from giving the student a deep understanding of sustainable development. Finally, teachers need opportunities to develop their understanding of the concept and the school's requirements for education for sustainable development.