Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kapitalstrukturen ser ut i svenska fastighetsbolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen i svenska fastighetsbolag.   Vår studie genomförs genom en flermetodsstudie där vi med en kvantitativ metod tar fram nyckeltal för fastighetsbolagen som samlas in via databasen Retriever. Vidare analyseras nyckeltalen för att sedan användas vid en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Slutligen jämför vi den insamlade datan från vår flermetodsstudie med tidigare teorier.   De resultat vi kommer fram till är att fastighetsbolag har en högre skuldsättningsgrad än bolag i andra branscher. Vi kommer även fram till att fastighetsbolagens arbete med kapitalstruktur kan kopplas till Trade-offmodellen inom kapitalstruktursteori. Vi finner också att ägarstruktur är en faktor som påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur.   Förslag till fortsatt forskning inom detta område anser vi är en kvantitativ undersökning på svenska fastighetsbolag över en viss årsperiod. Detta menar vi skulle kunna ge ett annat resultat än det som finns i denna studie, då vår studie behandlar ett specifikt år, 2013.   Vårt praktiska bidrag är att studien kan användas som ett verktyg för fastighetsbolag då de kan se hur deras konkurrenter arbetar med sin kapitalstruktur. Vårt teoretiska bidrag är en djupare förståelse för hur kapitalstrukturen ser ut för svenska fastighetsbolag då det tidigare inte har gjorts en djupare forskning på svenska fastighetsbolagsmarknaden inom detta område.

Bakgrund Forskning kring kapitalstrukturens betydelse för företagens lönsamhet är splittrad då olika studier visar på olika samband. Detta beror på att det är många andra faktorer utöver kapitalstrukturen som påverkar lönsamheten, likväl som det förekommer faktorer som påverkar kapitalstrukturen i sig. Dessa faktorer är i många fall dolda och manifesteras istället i resultatet, och dessa skiljer sig åt mellan branscher, länder och andra företagsspecifika särdrag. Svensk elektronikindustri är den del av svensk industri som uppvisat störst tillväxt de senaste två decennierna samtidigt som den utgör en viktig del av svenskt näringsliv. Det faktum att tidigare forskning är blandad i kombination med att det saknas studier som enbart fokuserar på denna bransch i detta land uppstod ett intresse av att fastställa förhållandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för denna bransch. Kunskap om detta kan vara till hjälp för ägare och chefer i företag inom denna bransch när de ska fatta beslut som rör kapitalstruktur. Syfte Syftet med denna uppsats är att fastställa hur lönsamheten förhåller sig till kapitalstrukturen inom svensk elektronikindustri. Metod Uppsatsen använder sig av linjär regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. De beroende variablerna som använts i regressionsanalysen har varit två olika lönsamhetsmått: avkastning på totalt kapital, ROA, och avkastning på eget kapital, ROE. De oberoende variablerna har utgjorts av tre olika skuldsättningsmått: kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning. Som kontrollvariabler har omsättning och balansomslutning använts.   Slutsats Empirin visar ett negativt förhållande mellan kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning och lönsamhet när det mäts som ROA. När ROE används som lönsamhetsmått visade sig analysmodellen vara dåligt anpassad till att hantera datan, därmed gick det ej att dra några fullständiga slutsatser kring förhållandet mellan ROE och skuldsättning.

Title: Management's discussion of capital structure in real estate investments. Publication: 2016-05-31 Authors: Malin Andersson och Rebecca Edling. Supervisor: Eva Berggren. Examiner: Titti Eliasson. Problem definition: What discussion management of expansive real estate concerns haveabout capital structure of investments in real estate? Purpose: The purpose is to explain how expansive real estate concerns works with their capital structure when they are doing investments in real estate. To explain this, we also needto understand how the capital structure is composed and things who may affect it. Furthermore, we also want to know if managements of expansive real estate concerns arereasoning about financial distress.Method: The study is a case study based on three interviews where respondents wereexpansive real estate concerns. It has a qualitative approach and has an abductive basis. Conclusion: Size and ownership structure are the factors that have the greatest impact on themanagement's discussion about the capital structure of expansive real estate concerns. Furthermore, the debt or the profitability are not affecting the capital structure in the sameextent. The study also showed that financial stress is something that expansive real estateconcerns takes into consideration in its work with the capital structure. Keywords:Capital structur, dept ratio, influencing factors and financial distress.

<p>En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt.</p><p>Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa.</p><p>I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.</p>

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt. Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa. I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens värdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lån eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och således företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsättningsgrad" och "Marknadsmässig skuldsättningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stämmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvärdet dividerat med bokfört värde (M/B) bäst förklara Market timing-teorins korrekthet. Regressioner har även genomförts med både samtida oberoende variabler och tidslaggade oberoende variabler för att se ifall Market timing-teorin skiljer sig åt med tiden. Slutsatsen av undersökningen är att Market timing-teorin stämmer överens i förhållande till den marknadsmässiga skuldsättningsgraden vilken vi anser bäst överensstämmer med innehållet i Market timing-teorin. Vi har alltså statistiskt säkerställt att svenska företags kapitalstruktur påverkas av marknadens värdering av företagen och därigenom fastställt att market timing påverkar svenska företags kapitalstruktur.

Syfte: Syftet är att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrån tre rapporter och erfarenhet från tidigare bubblor. Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste åren och skuldsättningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar på att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hårt mot ekonomin, därför är det essentiellt att upptäcka och stoppa en framtida finanskris.    Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie. En meta-analys görs av de tre rapporterna. Även andra trovärdiga källor kommer att behandlas i syfte om att skapa en verklig bild av bostadsmarknaden. Fakta från tidigare kriser hämtas ur olika böcker och akademiska artiklar som sedan analyseras tillsammans med rapporterna. Slutsats: Det finns många underliggande faktorer till att skuldsättningsgraden har ökat. Det handlar om en ökad bostadsbrist i tätbefolkade regioner, en ökad disponibel inkomst samt låga lånekostnader. Flera verktyg har implementerats det senaste året för att motverka överbelåning. En debatt i media har uppstått vilket har gjort människor medvetna om framtida risker. Med detta som grund är risken för en bostadsbubbla liten i Sverige.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för 97 % av Sveriges företag; målet med regleringen var att minska företagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till högre kreditkostnader. Anledningen är att banker inte anser att de finansiella rapporterna är av lika hög kvalitet utan granskning av revisor och därför upplever högre risk. Den här studien undersöker om kreditkostnaden skiljer sig mellan företag som använder revisor och företag som inte använder revisor. Studien undersöker även skillnader i skuldsättningsgrad mellan dessa företag. Undersökningen tar avstamp i ett agentteoretiskt ramverk då detta ger en förklaring till varför skillnad i ränta kan uppstå. Resultaten från studien visar inte på några signifikanta skillnader i räntenivå men däremot på en signifikant lägre skuldsättningsgrad hos företag som använder revisor efter att regleringen införts. Resultat från tidigare forskning menar att användandet av revisor är korrelerat med förbättrade kreditvillkor. Den här studien har observerat att användandet av revisor påverkar företags kreditkostnad om än till en låg förklaringsgrad.

Ett företags kapitalstruktur är förhållandet mellan företagets eget kapital och skulder. Det finns huvudsakligen två teorier som förklarar företagens val av kapitalstruktur, trade off-teorin som utgår från en optimal skuldsättningsgrad och pecking order-teorin som utgår från företagets lönsamhet. Tidigare forskning ger ingen entydig bild av vilken teori som bäst förklarar kapitalstrukturen hos företag, dessutom saknas forskning på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka vilken av teorierna som bäst förklarar större svenska företags kapitalstruktur. Vidare är syftet att undersöka om teorierna förklarar kapitalstrukturen olika bra beroende på vilken bransch som studeras. En multipel regressionsmodell med fem oberoende variabler som förklarar skuldsättningsgraden används. Resultatet visar på att det inte går att säkerställa vilken av teorierna som bäst förklarar kapitalstrukturen hos svenska större företag då vi finner stöd för båda teorierna. Vidare ger resultatet stöd för att de två teoriernas tillämpbarhet varierar beroende på vilken bransch som undersöks.

Reporäntan är något som påverkar alla. Mycket forskning har gjorts på den amerikanska marknaden kring reporäntans effekt på aktiekursen, med varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka om tillkännagivandet av en förändrad reporänta leder till olika abnormal avkastning beroende på skuldsättningsgrad. Studiens urval består av 4807 stycken observationer på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2009–2018. Dessa observationer fördelas i portföljer utifrån företagens skuldsättningsgrader baserat på marknadsvärden och sedan genomförs en eventstudie. Studien finner inga signifikanta samband mellan en ändrad reporänta och abnormal avkastning baserat på skuldsättningsgrad.