Bakgrund: Sjuksköterskor drabbas av hot och våld inom psykiatrisk vård. Om arbetsmiljön inte är god kan det leda till att sjuksköterskor upplever ohälsa och lidande, vilket i sin tur kan komma att påverka den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Genom att få kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på sina arbetsplatser kan förståelsen öka för vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld från patienter på slutna allmänpsykiatriska avdelningar. Metod: Pilotstudien har genomförts med induktiv ansats. Individuella intervjuer med 5 verksamma sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården i södra Sverige och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades samt åtta underkategorier. I huvudkategorin påfrestande arbetsmiljö framkom underkategorierna stressad arbetssituation, rädsla vid arbete och otrygg arbetsmiljö. I huvudkategorin strategier för att hantera hot och våld framkom underkategorierna förståelse, arbetslivserfarenhet och kollegialt stöd. I huvudkategorin behov av uppföljning framkom underkategorierna bristande personaldebriefing och uppföljning som arbetsgivaransvar. Ett övergripande fynd i studien var att det på grund av rådande brist på en avdelning enbart för beroendevård samt ökade hot- och våldsincidenter från patienter uppstått ett missnöje hos sjuksköterskorna då de inte kunnat tillgodose patienternas behov av en personcentrerad vård. Diskussion: Sjuksköterskor ser hot och våld som en del av sitt arbete. Med en fungerande organisation, rätt kompetens och uppföljning kan sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården finna mening med att arbeta inom psykiatrin då viljan finns att arbeta i gynnsamma miljöer för att tillgodose patienters hälsa men även sjuksköterskornas egna. Konklusion: Sjuksköterskors vilja att fortsätta arbeta trots en påfrestande arbetsmiljö visar på kunskap och erfarenhet. Vidare forskning kring hur hot och våld inom den allmänpsykiatriska slutenvården kan förebyggas är av vikt för att förbättra arbetsmiljön och stärka den personcentrerade omvårdaden och därmed patientsäkerheten.

Titel: Delaktighet för patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård – En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser om möjlighet till delaktighet. Syftet:  Undersöka sjuksköterskans upplevelse av möjligheten till delaktighet för patienten under psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund: Vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) sker mot patientens vilja vilket går i kontrast med patientlagen som förespråkar patientens delaktighet i sin vård. Att vårda patienter enligt LPT kräver en etisk medvetenhet från personalens sida. Psykiatrisk omvårdnad ska vara i fokus. Studier har visat att patienter som känner sig delaktiga i sin vård ökar dess välbefinnande och följsamhet i behandling. Trots detta visar det sig att tvångsvårdade patienter inte känner sig delaktiga i sin vård. Design: Kvalitativ studie med inspiration av fenomenologi. Metod: Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som utmynnade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Möjligheten till delaktighet är en process genom vårdtiden. I det akuta skedet får delaktigheten stå åt sidan men i takt med att patienten mående förbättras ökar delaktigheten i sin vård. Bekräfta och bringa förståelse handlar om vikten av att informera patienten så att denne förstår vilket skapar trygghet. Det handlar även om vikten av att ta del av patientens berättelse. Brist på reflektion påverkar patientens delaktighet. Olika åsikter hos personalen och hur personalen arbeter påverkar hur delaktig patienten tillåts att vara. Det kan handla om erfarenhet eller brist på kunskap. Slutsats: Delaktighet är en ständigt pågående process under vårdtiden för den som vårdas under LPT. Vi anser att det är viktigt att personalen har en etisk medvetenhet och reflekterar över hur vi arbetar för att möjliggöra för patienternas delaktighet. Att ha ett etiskt forum på arbetsplatsen kan möjliggöra för etisk medvetenhet hos personalen.     Nyckelord: Delaktighet, psykiatrisk slutenvård, tvångsvård, upplevelser, sjuksköterskor

Bakgrund: För många människor som arbetar inom hälso- och sjukvård kan arbetsplatsen en stor källa till stress och ohälsa. Det har skett en väldig ökning av långtidssjukskrivningar inom framförallt hälso- och sjukvården sedan 1997 som ett resultat av psykisk ohälsa orsakad av arbetsrelaterad stress. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterade stressorer och hur de hanterar stress i omvårdnadsarbetet inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Beskrivs i två teman - Stressorer på arbetsplatsen och hantering av arbetsrelaterad stress med tillhörande subteman. Sjuksköterskor erfor stress på grund av hög arbetsbelastning, tidsbrist och högt ställda krav från chefer. Det var även stressande att inte ha kontroll över arbetssituationen och de olika relationerna till kollegor och patienter samt de konflikter som kunde uppstå dem emellan. Sjuksköterskor hanterade arbetsrelaterad stress genom att undvika och förekomma situationer som skapade stress, att de på sin fritid var aktiva och/eller att de använde sig av substanser så som alkohol, genom att de var optimistiska. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården erfar stress på grund av tidspress och personalbrist i kombination med de höga krav som deras chefer ställer på dem. Sjuksköterskorna har även en känsla av att inte räcka till på grund av att de behöver prioritera mellan en god omvårdnad till patienterna och administrativa uppgifter. Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor hanterar arbetsrelaterad stress på olika sätt, vissa hanterar stressen genom att göra aktiva och hälsosamma val medan andra förblir mer passiva och gör ohälsosammare val. Det kan vara av vikt att bedriva vidare forskning inom ämnen som rör chefers påverkan på sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och hur förbättringar skulle kunna implementeras inom slutenvården.

Introduktion/bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och står för 34 % av alla vårdskador i Sverige. Detta leder till lidande för patienter och onödiga kostnader för sjukvården. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att uppnå en patientsäker vård. Syfte: Att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema. Databaser som användes var Cinahl och PubMed samt kompletterande manuella sökningar utifrån artiklarnas referenslistor. Sammanlagt representerar elva artiklar litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Två huvudteman och tre underteman bearbetades fram som var av betydelse inom det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Första huvudtemat var Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen med tillhörande underteman; Att vara en god förebild, Stöttning och ledarskap samt Tillgång till riktlinjer. Andra huvudtemat var Kunskap och utbildning. Slutsats: Faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är arbetsmiljö och kultur på avdelningen samt kunskap och utbildning. De teman som identifierats i litteraturstudiens resultat speglas mot varandra och sjuksköterskan behöver ha samtliga faktorer i sitt dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.

Bakgrund: Att vara inneliggande på sjukhus innebär ofta en försämrad sömn vilket kan påverka patientens möjlighet att återhämta sig. Det ingår därför i sjuksköterskans arbetsuppgift att identifiera, utvärdera och åtgärda patientens bristande sömn genom att utföra omvårdnadsåtgärder. Den teoretiska referensramen som användes var Virginia Hendersons omvårdnadsteori relaterat till människans grundläggande behov vilket inkluderar sömn. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnadsåtgärder relaterat till sömn inom somatisk slutenvård. Metod: Allmän litteraturstudie baserad fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar från databaserna, CINAHL, PubMed och Scopus. En integrerade analysmetod har tillämpats. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sju subkategorier. De fem huvudkategorierna var Betydelsen av kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan, Personcentrerad omvårdnad för bättre sömn, Betydelsen av teamets samverkan relaterat till sömn, Anpassning av miljö: en omvårdnadsåtgärd för sömn och Läkemedel eller omvårdnadsåtgärder? De mest framträdande fynden var att sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder genom teamarbete, professionellt förhållningssätt, samtal och anpassning av vårdmiljön. Läkemedelsanvändningen ansågs vara en snabb åtgärd för patientens sömnproblematik. Slutsats: Sjuksköterskorna erfara en problematik att utföra omvårdnadsåtgärder för sömn på grund av bortprioritering, tidsbrist och begränsad kännedom. Därför behövs en utveckling inom verksamheten och sjuksköterskeutbildningen för att möjliggöra tillämpandet av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för patienters sömn.

Introduktion/Bakgrund: Globalt är KOL den tredje största dödsorsaken och står för sex procent av alla dödsfall. I Sverige uppskattas 400 000–700 000 människor ha KOL. Det är vanligt att KOL leder till långa sjukhusvistelser och inläggningar till slutenvård, detta medför en stark nedsatt livskvalitet för patienten och en hög belastning på sjukvården. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och ansvarar för de omvårdnadsinterventioner som utförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att påverka inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudien baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. Litteraturstudien består av tio vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Bestående av nio kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet redovisade omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kunde utföra som påverkade inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Omvårdnadsinterventioner som framkom var utbildning, läkemedelshantering, uppföljning, samordning, specifik-omvårdnad, stöd och fysisk aktivitet. Resultatet visade att inläggningar kunde minskas i fem av studierna och i resterande fem kunde omvårdnadsinterventionerna inte påverka inläggningar till slutenvård. Slutsats: Eftersom omvårdnadsinterventionerna inte särredovisats i någon av artiklarna kunde dessa inte mätas enskilt på inläggningar. Sammanfattningsvis har inte någon specifik omvårdnadsintervention som påverkat inläggningar identifierats.

Bakgrund: Att bli sjuk och hamna på sjukhus kan vara en stor omställning för vem som helst, men för en person som har autismspektrumtillstånd (AST) kan det vara en ännu större utmaning. Personer med AST har ett stort behov av rutiner och är mycket känsliga för starka sinnesintryck så som lukt, ljud och känsel. Personer med AST kan även ha svårt att uttrycka känslor på ett sätt som anses vara normalt för neurotypiska personer. Allt detta kan göra det svårt att vårda en person med AST, om det finns brister i kunskapen om autism och hur det påverkar personen som lever med det. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om hur den ska bemöta och hantera de situationer som kan uppstå. Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskan erfarenhet av att vårda individer med autismspektrumtillstånd inom slutenvård.   Metod: En allmän litteraturöversikt med ett kvalitativt perspektiv baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som var Faktorer som sjuksköterskan upplever som hinder för omvårdnaden, Främjande aspekter som underlättar sjuksköterskans omvårdnad och Identifierade behov av förändring/förbättringsområden. Slutsats: Dessa individer är en patientgrupp som på grund av sina speciella förutsättningar är en extra utsatt grupp. Med AST kommer många utmaningar som försvårar omvårdnaden för sjuksköterskan. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för dessa individer. I dagsläget finns det ingen direkt utbildning om individer med AST detta gör att sjuksköterskor får förlita sig på sin erfarenhet när det kommer till omvårdnaden för individer med AST. Bakgrund: Att bli sjuk och hamna på sjukhus kan vara en stor omställning för vem som helst, men för en person som har autismspektrumtillstånd (AST) kan det vara en ännu större utmaning. Personer med AST har ett stort behov av rutiner och är mycket känsliga för starka sinnesintryck så som lukt, ljud och känsel. Personer med AST kan även ha svårt att uttrycka känslor på ett sätt som anses vara normalt för neurotypiska personer. Allt detta kan göra det svårt att vårda en person med AST, om det finns brister i kunskapen om autism och hur det påverkar personen som lever med det. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om hur den ska bemöta och hantera de situationer som kan uppstå. Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskan erfarenhet av att vårda individer med autismspektrumtillstånd inom slutenvård.   Metod: En allmän litteraturöversikt med ett kvalitativt perspektiv baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som var Faktorer som sjuksköterskan upplever som hinder för omvårdnaden, Främjande aspekter som underlättar sjuksköterskans omvårdnad och Identifierade behov av förändring/förbättringsområden. Slutsats: Dessa individer är en patientgrupp som på grund av sina speciella förutsättningar är en extra utsatt grupp. Med AST kommer många utmaningar som försvårar omvårdnaden för sjuksköterskan. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för dessa individer. I dagsläget finns det ingen direkt utbildning om individer med AST detta gör att sjuksköterskor får förlita sig på sin erfarenhet när det kommer till omvårdnaden för individer med AST.

Bakgrund Psykiatrisk vård innehåller ofta begränsande och kontrollerande moment som för patienten kan upplevas som nedvärderande, i synnerhet de patienter som vårdas under tvång där utrymme för tvångsåtgärder förekommer som en del i behandlingen. Vid psykisk ohälsa följer ofta en känsla av skam, en känsla som också kan förstärka den psykiska ohälsan. För de personer som under lång tid kämpat mot skammen kan omvårdnaden behöva handla om att återupprätta personens känsla av värdighet. Men i den hierarkiska miljön som utgör sjukhuset kan just en asymmetrisk relation mellan patienten och vårdpersonal utgöra den första kränkningen av patientens värdighet. För att kunna förverkliga etiska ideal i omvårdnaden behövs mer kunskap om patienters upplevda verklighet. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård. Metod För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Femton artiklar genomgick en kvalitetsgranskning, klassificerades och inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet redovisas en bred bild av patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård. Slutsats Det finns indikationer på att patientens värdighet kränks under psykiatrisk slutenvård, i synnerhet genom bristande respekt i bemötandet. Det finns härav skäl att vidare utforska om vårdkulturen skapar en atmosfär av disciplinering och kontroll som inkräktar på den etiska hållningen i omvårdnaden. Vidare behöver patienters upplevelse av vad som utgör värdighet för dem och vilka situationer som riskerar att hota densamma utförligare undersökas. Härav dras slutsatsen att möjligheten att införa en konkret plan för hur etisk reflektion kan införas i det dagliga omvårdnadsarbetet bör undersökas.

Bakgrund Patienters sömn inom slutenvården kan påverkas av störningsmoment. Störningsmoment kan exempelvis vara emotionella faktorer såsom smärta, oro, ångest, otrygghet och stress. Även miljöfaktorer såsom störande ljud i form av alarm och telefoner, personal, patienter och behandlingar kan vara faktorer som stör sömnen. Otillräcklig sömn kan ge konsekvenser för välbefinnande och livskvalité. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder är de åtgärder som grundar sig i evidens och kan appliceras för att främja god sömn. Syfte Syftet var att belysa effekter och tillämpning av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att främja god sömn inom slutenvård. Metod Litteraturöversikt med särskilt fokus på kliniskt kontrollerade och randomiserade studier genomförda inom slutenvård. Dessa framtogs genom databassökning i PubMed och CINAHL samt manuell sökning. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris. Inkluderade artiklar var etiskt granskade och peer-reviewed. Resultat Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan vara att sjuksköterskan erbjuder och instruerar användandet av öronproppar eller ögonmask som minskade störningsfaktorer, underlättade insomning, förlängde sömnen och ökade sömnkvalitén. Kombinationen öronproppar och ögonmask gav även en god effekt på den subjektiva sömnkvalitén, sömnens längd, fler störningsfaktorer och oro minskade. Musik kunde vara ett komplement, till tidigare nämnda åtgärder, för att öka subjektiva sömnkvalitén. Aromaterapi var en effektfull omvårdnadsåtgärd som främjade den subjektiva sömnkvalitén och minskade oron hos patienter. Slutsats Det fanns effektfulla och tillämpbara omvårdnadsåtgärder, vilka kan användas för att främja sömnen inom slutenvården. Dessa kan användas för att främja personcentrerad omvårdnad och stöds av Virginia Hendersons omvårdnadsteori. Lokala riktlinjer kan däremot behövas för olika typer av vård inom slutenvården.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever en stor del stress i sitt arbete. Stressen kanpåverka människans fysiska och psykiska hälsa negativt om en individ utsätts förstress i för hög grad. Tidigare studier visar att sjuksköterskors arbete har mångaolika faktorer som är orsaken till att stress upplevs, samt att den påverkarsjuksköterskans hälsa och omvårdnadsarbetet. Omvårdnad är ett tidskrävandearbete som är till för att främja hälsa och sträva efter att ge patienter en säker ochpersoncentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskorserfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Uppsatsen är gjort som en kvalitativ litteraturstudie. Litteratursökningenutfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna granskades med Statensberedning för medicinsk och social utvärdering, SBU:s, granskningsmall förkvalitativa studier och elva studier återstod som användes i resultatet. De elvastudierna analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier; Stressfaktorer i vården ochKonsekvenser av stress. Under båda huvudkategorier framkom sex underkategorier; Brist på personal, Teamarbete, Arbetsbelastning, Positiv inverkan avstress, Bristande patientsäkerhet och Negativ hälsopåverkan. Konklusion: Sjuksköterskorna i studierna upplevde att stressen berodde på fleraolika faktorer. Den berodde till stor del på personalbrist, sjuksköterskors storaarbetsbelastning samt ej fungerande teamarbete. Däremot framkom hur ett positivtarbetslag kunde minska stressen bland kollegorna och var en av de störreanledningarna till att sjuksköterskorna stannade kvar på sin arbetsplats.Sjuksköterskor erfor även att konsekvenser av stress i arbetet leder till bristandepatientsäkerhet samt inverkar negativt på den egna hälsan.