Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. / Background: Patients with mental illness are at increased risk for physical illness. The number of patients that are admitted to the psychiatric inpatient care has increased over the past decade. The nurse should be able to observe and manage the patient's mental need as well as their physical needs. They should also have a holistic and ethical approach and their work should be based on evidence and science. Aim: The aim of this study was to explore nurses' experiences regarding the care of patients with somatic conditions in psychiatric inpatient care. Method: This study is an empirical study with a descriptive qualitative approach based on semi-structured interviews with four nurses working in a psychiatric inpatient ward. A manifest content analysis was used to analyze the interview material. Results: The analysis emerged into three main categories which describe the experiences of the nurses. The categories are: 1) Experiences of somatic care, 2) The importance of knowledge and 3) Cooperation between the psychiatric and somatic care. Conclusion: The majority of the nurses in this study felt that the somatic care was difficult. Their resources are limited when somatically ill patients are admitted to the ward. They also experience that it is hard to keep the knowledge updated regarding somatic care and that there is a need for training. The nurses also felt that health care was divided between the somatic and the psychiatric care, although some patients are in need of the expertise and professionalism from both the somatic and psychiatric care. Clinical significance: The results of the study may contribute to provide a greater understanding of which factors that influence nurses' experiences of the care of patients with somatic conditions in psychiatric inpatient care.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar en helhetsvård där lindrande av lidande, mötet med existentiella tankar och göra patient och närstående delaktiga i vården ingår i sjuksköterskeprofessionens område. Litteraturstudiens teoretiska referensram utgår från Patricia Benners teori om kompetensnivåer och vikten av klinisk erfarenhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativt skede i slutenvård. Metod: En litteraturstudie där resultatet sammanställts utifrån 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna granskades med Kristenssons (2014) mall för kvalitetsgranskning och analyserades efter Forsbergs och Wengströms (2015) innehållsanalys. Resultatet: Resultatet redovisas utifrån 4 utvalda kategorier, Att hantera döden, Känsla av otillräcklighet, Känsla av meningsfullhet och Betydelsen av kommunikation. Kategorierna delar in resultatet i faktorer som påverkar och utgör sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativt skede. Det framkom att beroende på sjuksköterskors olika yrkeserfarenheter uppfattades skillnader och likheter i hanteringen av känslor och bemötande. Slutsats: Att som sjuksköterska utveckla ett professionellt förhållningssätt är väsentligt för att kunna hantera olika vårdsituationer. Behovet av tid är en viktig aspekt för både återhämtning och reflektion samt i utvecklingen av erfarenheter.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.

Psykisk ohälsa är ett allt vanligare problem världen över. Målet med all sjukvård är att främja hälsa, fysisk som psykisk. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal ofta brister i bemötandet inom psykiatrisk vård. I denna litteraturstudie belyses patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie av publicerade vetenskapliga artiklar där 12 artiklar valdes ut. Resultatet visar att patienter ofta upplever ensamhet inom de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna. Patienterna upplever även att de blir sedda som sin diagnos snarare än människan de är bakom diagnosen. Många patienter talar även om vikten av att få en god relation till personalen på vårdavdelningen, och att förtroende för varandra uppstår. I diskussionen diskuteras valet av att skriva en litteraturstudie enligt Fribergs metod, inklusions-och exklusionskriterier, databaser samt avgränsningar. Resultatet av studien diskuteras också samt vikten av utbildning för sjukvårdspersonal, både inom psykiatrisk och somatisk vård. I diskussionen belyses hållbar utveckling och avslutas med kliniska implikationer samt slutsats.

Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Nattarbete utförs under särskilda förhållanden med utmaningar som trötthet och dygnsrytmsanpassning. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskan för att kunna arbeta patientsäkert. Syftet med arbetet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och utgick från två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? samt Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid? Litteratursökningen gjordes i två databaser och resulterade i sexton artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att de faktorer som påverkar möjligheten att arbeta patientsäkert nattetid var bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid var tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset och kontroll av ljusexponering. Slutsatser som drogs av arbetet var att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete skulle kunna öka förutsättningarna för sjuksköterskan att arbeta patientsäkert. Interventioner som nattsjuksköterskan skulle kunna använda riktas på att minska risk för misstag och undvika nödsituationer, vilket  är aktuellt under nattskift då sjuksköterskan kan vara trött och sömnig, samt bemanningstätheten är lägre.

Bakgrund Trycksår är en skada i huden som uppstår till följd av ett konstant tryck eller skjuvning. Trycksår är ett vanligt förekommande problem inom vården och klassas idag som en vårdskada. Trycksår leder till ökade vårdtider, ökat lidande för patienter och även ökade kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvar i detta är att förebygga hälsorisker samt främja hälsa. Syfte Litteraturöversiktens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår och vilka förhållanden som påverkar utförandet av dessa hos vuxna patienter inom slutenvården. Metod En litteraturöversikt gjordes genom sökningar på CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanfattades. Resultat I resultatet framkom lägesändringar, tryckavlastande underlag, kombination av olika preventionsåtgärder och nutrition som möjliga preventiva åtgärder att nyttja för hälso- och sjukvårdspersonalen. Upplevda hinder för nyttjandet av dessa framkom vara bland annat tidsbrist, personalbrist och brist på material att utföra preventionsåtgärder med. Diskussion Trycksår är associerat med stort lidande, vilket hade kunnat undvikas om rätt förebyggande åtgärder nyttjats. Slutsats Preventiva åtgärder som är effektiva mot förebyggande av trycksår finns, trots detta uppstår trycksår fortfarande i vården. Ytterligare forskning krävs, och då möjligtvis främst inom nutrition då detta visat sig vara effektivt men få studier finns att tillgå. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>

Bakgrund: Stress som pågår under en längre period utan tillräckligt med återhämtning vid till exempel arbete kan ge en negativ inverkan på individens fysiologiska och psykologiska hälsa. Sjuksköterskans profession är omvårdnad som innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande hos patienten. Inom slutenvård kan en kombination av personalbrist, hög arbetsbelastning och brist på vårdplatser medföra konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats till två huvudteman. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman som är negativa konsekvenser av arbetsrelaterad stress och positiva konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna upplevde känslomässiga och kroppsliga konsekvenser samt påverkan på privatlivet. De upplevde positiva konsekvenser som gjorde att de arbetade mer kreativt och kunde hitta möjligheter att hantera stress. Diskussion: De tre huvudfynd i denna litteraturstudie är sjuksköterskornas kropp och själ, patientsäkerheten och professionen betydelse som diskuteras utifrån omvårdnadsteorin KASAM.

Bakgrund: Olika yrkesgrupper löper större risk att utsättas för hot och våld. Sjuksköterskor har direktkontakt med människor i olika typer av lidande, därmed finns det en stor risk att utsättas för utmanande beteenden eller situationer. Rädslan för att utsättas för hot och våld kan leda till att sjuksköterskor som jobbar prehospitalt väljer att avsluta sina anställningar, eller att de kan utveckla psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården. Utifrån syftet formulerades frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer kan leda till hot och våld? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld? Metod: Whittemore och Knafls metodartikel användes för att göra en integrerad litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Arbetsplatsen känns osäker då det saknas säkerhetsåtgärder och en god kontakt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det efterfrågas fortbildning inom hantering av hot och våld, detta kan göra att personal upptäcker varningstecken från patienter tidigare. Smärtor och skador förekommer samt psykiska diagnoser som leder till försämrad omvårdnad och ökad frånvaro. Slutsats: Sjuksköterskor bör utbildas redan vid lärosätet i att hantera hot och våld.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i två faser, en tidig och sen fas. Den tidiga fasen börjar när en patient får en obotbar sjukdom. Den sena fasen är definierad som livets slutskede där målsättningen är att lindra lidande och att erbjuda stöd till närstående. Närstående har ofta en stor del i vården i livets slutskede och är därav viktiga att beakta. Det är av betydelse att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i livets slutskede på sjukhus för att ge sjukvårdspersonalen en ökad kunskap och förståelse för närståendes situation.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i vården vid livets slutskede inom slutenvård Metod: Studien baserades på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analys.  Resultat: I resultatet av studien framkom tre huvudteman: Att gemenskap är betydelsefullt, Kommunikationen påverkar delaktigheten och Vikten av att få information. De närstående berättar om hur vårdpersonalen mötte dem med empati. Vårdpersonalen lät närstående vara delaktiga genom god kommunikation och tydlig information. De närstående kunde också uppleva att de kände sig utanför när vårdpersonalen inte fann tid för att hjälpa närstående.  Slutsats: Resultatet visade hur närstående upplever delaktighet av vården i livets slutskede inom slutenvården. Det framgick att det var av betydelse att närstående blev bemötta med empati från vårdpersonalen. När kommunikationen var fungerande och informationen var tydlig kunde de närstående uppleva delaktighet i vården. Närstående kunde också uppleva att de kände sig utanför när vårdpersonalen var stressad. En ökad förståelse för närstående kan ge ökad kunskap för sjukvårdspersonalen i framtiden.