Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med psykossjukdomar får ett negativt bemötande i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskors fördomar och bristande kunskap är något som kan inverka på omvårdnaden, en inställning som präglar samhället i stort både i nutid och historiskt sett. Förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad innebär en relation av tillit och trygghet något som sjuksköterskor ofta saknar kunskap och erfarenhet att tillgodose i mötet med patienter med psykossjukdomar. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva upplevelser av att bemöta patienter med psykossjukdom inom den somatiska slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att belysa hur sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med psykossjukdom inom den somatiska slutenvården. Resultatet baserar sig på tolv vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och fem kvantitativa vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Resultatet tyder på att sjuksköterskor upplever brister i kunskap, erfarenhet, stöd och tid. Negativa inställningar som frustration och rädsla är vanligt förekommande. Slutsats: Sjuksköterskor efterlyser en vidare utbildning i psykiatrisk omvårdnad för att undanröja negativa attityder i bemötandet av patienter med psykossjukdomar. Även tidsbrist upplevs som ett betydande problem i omvårdnaden. / Background: Previous research shows that patients with psychotic illnesses receive a negative attitude in somatic inpatient care. Nurses´ prejudices and lack of knowledge is something that can affect the care. This attitude characterizes society in general, both today and historically. Preconditions for a person-centered care implies a relationship of trust and confidence. Nurses often lack the knowledge and experience to accommodate in the meeting with patients with psychotic illnesses. Objectives: From a nurse perspective describe nurses’ experiences of encounters with patients with psychotic illness in somatic inpatient care. Methods: A literature review was used to highlight nurses' perceived treatment of patients with psychotic illness in somatic inpatient care. The results are based on the twelve peer-reviewed articles, seven were qualitative and five were quantitative, these were analyzed according to Friberg (2012) method for analysis of results. Results: The results show that nurses are experiencing gaps in knowledge, experience, support and time. Negative attitudes such as frustration and fear are common. Conclusions: Nurses request increased education in psychiatric nursing to eliminate the negative attitudes in treatment of patients with psychotic illnesses. Lack of time is also considered to be a significant problem in nursing.

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Patienter som ofta vårdas inom den psykiatriska slutenvården är patienter med psykotiska störningar, depression och patienter med risk för självmord. Tvångsåtgärder som kan förekomma på en psykiatrisk vårdavdelning kan exempelvis vara bältesläggning, tvångsmedicinering och isolering. För att en sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter behövs såväl kunskap som förståelse. För att axla denna roll behöver sjuksköterskor mer forskning som är fokuserad på patienters erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en beskrivande design. Studien innefattas av elva stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte. Resultat: Fem teman var grunden till beskrivningen av denna litteraturstudie: Betydelsen av relationen till vårdpersonalen, Betydelsen av information, Förståelsen av att vårdas mot sin vilja, Erfarenheter av tvångsåtgärder samt Erfarenheter av vårdmiljön. Resultatet avslutas med en beskrivning av artiklarnas urvalsmetod och urvalsgrupp. Slutsats: Patienter beskrev både bra och dåliga erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård. Viktiga aspekter som framgick enligt patienterna var: God information, god relation till vårdpersonal, förståelse samt en god vårdmiljö. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har god kunskap om patienters erfarenheter för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt. / Background: Patient who is treated in a locked psychiatric coercive care unit is patient with psychotic disorders, depression and patients with risk for suicide. Coercive measures that may be present in a psychiatric ward could be, for example medical restraint, forced medication and isolation. For a nurse to be able to care this patients who is in a need for good care it´s important with knowledge and understanding. To handle this role, nurses need more research and focus at the experiences of patients. Purpose: The aim of this study was to describe patient´s experience of a locked psychiatric coercive care unit. Present the selected articles' selection method and study group. Method: This is a literature study with a descriptive design. In this study eleven articles of qualitative approach are included to answer to the purpose of this study. Results: The result is based on five themes: Significance of relationship with health professionals, Significance of information, Understandning of being cared against their own will, Experience of being cared under coercion and Experience of the care environment. The last part om the result descibe the selctions method and the of the study group of the article. Conclusion: Patients described both good and bad experiences of locked psychiatric care. According to the patient important aspects was: Good information, Good Relationships with the health professionals and understanding, God care environment. It´s of great importance that the nurses have good knowledge about patients experience to be able to give such good nursing care as possible.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

Mellan 2005- 2014 registrerades 15956 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor är ofta först på plats vid ett hjärtstopp och det är ett krav att de är utbildade inom S-HLR och D-HLR. I hjärt- och lungräddning ingår många moment som ska utföras på kort tid och under hög press. Det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet att bearbeta händelsen för att utvecklas i sin yrkesroll och hantera eventuella känslor som uppkommit. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser kring hjärt- och lungräddning inom slutenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar användes till resultatet. Innehållet i artiklarna genererade tre övergripande teman; sjuksköterskors upplevelser före HLR, sjuksköterskors upplevelser under HLR och sjuksköterskors upplevelser efter HLR. Kontinuerlig HLR- utbildning upplevdes vara en positiv erfarenhet som förberedde sjuksköterskorna inför verkliga situationer. Dock kunde simuleringarna vara för simpla och inte tillräckligt verklighetstrogna. HLR- situationen upplevdes oftast som stressande och ångestladdad och gav många sjuksköterskor ett adrenalinpåslag som både kunde ha en positiv och negativ inverkan på den kognitiva funktionen. Sjuksköterskorna upplevde att de efter händelsen hade ett behov av att bearbeta känslor och ett bra instrument för detta ansågs vara debriefing. Ytterligare forskning om sjuksköterskors upplevelser av HLR krävs för att utröna varför vissa sjuksköterskor påverkas mer än andra av händelsen trots likartad utbildning. / Between 2005-2014 a total of 15959 cardiac arrests were registered at Swedish hospitals. Nurses’ are often the first people on the scene of a cardiac arrest and it is required of them to be educated in CPR and CPR-D. In CPR many elements that must be performed during a short period of time and under high pressure are included. It is important that nurses’ get the opportunity to process the situation to progress in their profession and deal with potential feelings that might occur. The aim was to explore nurses’ experiences during cardiopulmonary resuscitation in hospitals. The study was a literature review where 11 articles were used for the result. The articles generated three major themes; nurses’ experiences before CPR, nurses’ experiences during CPR and nurses’ experiences after CPR. Continuous CPR- training was as a positive experience that prepared nurses’ for real situations. However, the simulations were viewed as being too simplistic and not realistic enough. The CPR- situation was often experienced as stressful with high levels of anxiety that made the nurses’ adrenaline flow which could have both a positive and negative impact on cognitive function. The nurses’ experienced that they after the event felt a need to process emotions and a good instrument for that was considered debriefing. Further research on nurses' experiences of CPR is required to determine why some nurses’ are more affected than others by the event despite similar training.

Bakgrund Det avlider cirka 15 000 personer på olika sjukhusavdelningar varje år. Som sjuksköterska inom denna verksamhet kommer du komma i kontakt med dessa patienter i slutskedet av deras liv. Det är viktigt att som sjuksköterska vara förberedd för denna vård för att kunna ge ett professionellt bemötande samt bästa möjliga omvårdnad. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom slutenvården. Samt att undersöka de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En beskrivande litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna Medline och Cinahl samt genom manuell sökning och det slutgiltiga antalet inkluderade artiklar blev 11 stycken. Artiklarna har sedan granskats av båda författarna för att se att de motsvarade föreliggande studies syfte. Huvudresultat Resultatet från artiklarna kom att lyftas fram i föreliggande studies resultatdel och beskrevs i tre huvudrubriker. Dessa visade på vikten av arbetserfarenhet bland sjuksköterskorna för att de skulle känna sig bekväma i sin arbetssituation. Hur mycket tidsaspekten påverkade vårdandets kvalitet samt vilka känslor som sjuksköterskorna förknippade med vårdandet av patienter i livets slutskede. De granskade artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Slutsats Sjuksköterskor upplever olika känslor i detta vårdande, både positiva och negativa. Vidare kämpar sjuksköterskan med att få tiden att räcka till samt att fördela tiden mellan patienter för att utifrån rådande förutsättningar skapa en bra vård i livets slutskede för dessa patienter. I detta arbete upplever sjuksköterskor att det krävs erfarenhet för att kunna hantera vården av patienter i livets slutskede. Grundutbildningen för sjuksköterskor upplevs inte förbereda sjuksköterskan för denna vård. / Background Approximately 15,000 people die in different hospital wards in Sweden each year. As a nurse, you will come in contact with and meet with these patients in the final stages of their lives. It is important as a nurse to be prepared for this care to be able to provide professional treatment and the best possible care. Aim The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for adult palliative patients in hospital wards and to investigate the included articles data collection method. Method A descriptive literature study with qualitative articles. Articles have been searched in Medline and CINAHL databases and by manual search. The final number of included articles was 11. The articles were then reviewed by both authors to ensure that they correspond to the purpose of the current study. Results The result of the reviewed articles came to be highlighted in the results section of the current study and described under three mainheadings. These showed the importance of work experience among nurses that they would feel comfortable in their work situation. How much time factor affected the quality care and the emotions associated with the nurses caring for patients in the final stages of life. The reviewed articles datacollection method consisted of semi-structured interviews and unstructured interviews. Conclusion Nurses experience different feelings in this caring, both positive and negative. Further more, the nurse struggling to find enough time to and to allocate time between patients to match prevailing conditions to create a good end of life care for these patients. In this work, nurses feel that they required experience to manage the care of patients in the final stages of life. The nursing education is perceived to not adequately prepare nurses for this care.

Bakgrund: Det finns olika sorters ätstörningar. Bland dessa är anorexia nervosa den allvarligaste. Sjukdomen drabbar mest unga kvinnor men även unga män kan insjukna. Anorexia nervosa påverkar patienternas kroppsuppfattning negativt vilket resulterar i att de svälter sig och/eller tränar frenetiskt. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med anorexia nervosas upplevelser av omvårdnaden under slutenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes som metod för att svara på studiens syfte. Resultat: Det framkom fem teman ur analysen, dessa är; ”Vikten av den goda relationen”, ”En objektifierad omvårdnad”, ”Vikten av stöd”, ”Känsla av att vara övervakad” samt ”Vikten av att uppleva delaktighet”. Dessa teman beskriver patienternas upplevelser av omvårdnaden inom slutenvård. Konklusion: Patienterna upplevde omvårdnaden som både positiv och negativ. Det hade stor betydelse för patienterna om de upplevde en god relation till sjuksköterskorna. För att kunna övervinna sjukdomen var det viktigt att patienterna kände sig delaktiga i omvårdnaden. Att patienterna fick känna sig som unika personer var också något som hjälpte dem att återhämta sig. / Background: There are different types of eating disorders. Among these are anorexia nervosa the most serious. It is mostly young women who develop the disease, but also young men can become ill. Anorexia nervosa affects patient´s body image negatively, which results in the patient starving him- or herself and/or exercising frenetically. Aim: The aim was to describe patients with anorexia nervosa experiences of care during hospitalization. Method: A literature review with qualitative approach was chosen as the method to answer the aim of the study. Results: It emerged five themes from the analysis. These are; “The importance of a good relationship”, “An objectified care”, “The importance of support”, “The feeling of being monitored” and “The importance of experiencing participation”. These themes describe patients' experiences of care in hospitalization. Conclusion: The patients experienced the care to be both positive and negative. It was of great importance to the patients if they experienced a good relationship with the nurses. In order to overcome the disease, it was important that patients felt involved in their own care. For the patients to recover from anorexia nervosa, the patients needed to be treated like individuals and not like the stereotype of the disease.

Bakgrund: Antibiotikaresistenta bakterier är idag ett stort hot mot folkhälsan. Det här arbetet fokuserar på MRSA och lyfter fram problematiken som dess spridning innebär för patienten, samhället och vårdpersonal. MRSA-bärarskap kan ge både fysiskt och psykiskt lidande och en infektion orsakad av MRSA kan i värsta fall leda till döden för patienten. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upprätthålla sin kompetens och arbeta preventivt för att förhindra spridning av MRSA. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som leder till spridning av MRSA vid vårdarbetet av patienter på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie där 11 kvantitativa och en kvalitativ artikel analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fem huvudkategorier med nio underkategorier som var och en visar på kompetensbrist hos sjuksköterskor. Litteraturstudien påvisar att faktorerna som leder till spridning av MRSA kan vara flera och att hela vårdteamet bär ett ansvar för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskans roll i vårdteamet är att undervisa patienter och närstående, följa gällande rutiner och att upprätthålla sin egen kompetens för att arbeta evidensbaserat. Slutsats: Förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter i sin roll att lindra lidande hos patienten. Det är många faktorer som kan göra att MRSA sprids, sjuksköterskor måste reflektera och vara självkritiska i sitt arbete på vårdavdelningar. Evidensbaserat arbete var enligt Nightingale sjuksköterskans möjlighet att förhindra lidande för patienten och ligger till grund för den sjuksköterskeutbildning som finns idag. / Background: Antibiotic resistant bacteria are today a major threat to the public health. This work focuses on methicillin resistant staphylococcus aureus, highlighting the problem that it involves for the patient, society and healthcare professionals. MRSA carriership can cause both physical and mental suffering and an infection caused by MRSA can in worst case lead to the patient’s death. Nurses play an important role in maintaining their work skills to prevent MRSA from spreading in the somatic care. Aim: The aim of this study was to identify and describe factors that lead to the spread of MRSA to patients in somatic care. Method: A literature study where 11 quantitative and one qualitative article were analyzed based on Graneheim and Lundman's (2004) method. The articles quality were reviewed using Forsberg and Wengström’s (2016) checklists. Results: The results were divided into five main categories with nine subcategories; each showing that nurses had a lack of competence. The study shows that the factors that lead to the spread of MRSA may be several, and that the entire healthcare team has a responsibility to prevent infection. The nurse's role in the team is to teach patients and close relatives, follow current procedures and maintain their own skills to work evidence based. Conclusion: Preventing the spread of antibiotic resistant bacteria is one of the most important tasks in role of nursing and in alleviating patient suffering. There are many factors that can cause MRSA to spread. Nurses must reflect and be self-critical in their work in health care departments. Evidence based work was, according to Nightingale, the nurse's ability to prevent suffering for the patient and is the baseline in nursing education currently available today.

Bakgrund: En psykossjukdom är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras med tillkommande symtom som vanföreställningar, hallucinationer samt förvirring. Vårdpersonal har generellt en sämre attityd mot patienter med psykossjukdomar och det finns begränsad med forskning om hur patienterna upplever detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykossjukdomar upplever att vara inlagda inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på fem patografier. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren Graneheims modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier. Resultat: Analysen ledde fram till fyra kategorier och två underkategorier. Tydlig rollfördelning mellan vårdpersonal och patient, Bristen på information och förtroende, Negativa affekter och negativ tillvaro och Medmänsklighet från vårdpersonal med tillhörande underkategorier vikten av goda handlingar och bevarad värdighet och självbestämmande. Slutsats: Studien visade att patienterna hade delade upplevelser av att vara inlagda inom den psykiatriska slutenvården. De negativa upplevelserna var fler än de positiva. Det framkom dock ur de positiva upplevelserna att vårdpersonal som utgick från Joyce Travelbees human-to-human-relationship model, om än omedvetet, gjorde att patienterna och vårdpersonalen etablerade betydelsefulla vårdrelationer och att patienterna då fann en mening med att vara inlagda.

Background: The psychiatric care has changed from an institutionalized care towards a more patient-centered care, were ideas such as autonomy and patient participation are raised. The model of Patient-controlled admission has been developed in line with the development. With a focus on a shift of power in the relations between caregiver and patient, with a patient taking more responsibility. Aim: The aim of this study is to describe the central components of the care-model of patient-controlled admission through the experiences of patients and caregivers in psychiatry. Method: A scoping study based on the review of seven scientific articles and three empirical qualitative student essays (master-level). Result: Our research of the data was synthesized into three main themes: Responsibility, Trust and Empowerment. Each theme had three subthemes. These themes show how the acquired and lost responsibility affects the patient and health professionals and the importance of a safe and trusting ward. Most importantly for the patient was that control and knowledge about one’s health raises confidence and resulted in empowering. Conclusion: By turning the traditional paradigm around of the caregiver deciding admission in favor of the patient this strengthens autonomy and feelings of empowerment. The availability of a safe space is positive. / Bakgrund: Den psykiatriska vården har ändrats genom åren från ett varaktigt omhändertagande mot en mer personcentrerad vård där tankar kring autonomi och patientdelaktighet lyfts. I linje med utvecklingen så har modellen Självvald inläggning utformats där en maktförskjutning sker i vårdrelationen då patienterna tar mer ansvar i sin vård. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de centrala komponenterna i vårdformen Självvald inläggning genom patienter och vårdpersonalens upplevelser inom den psykiatriska vården. Metod: En scoping study där sju stycken vetenskapliga artiklar och tre empiriska examensarbeten med kvalitativ ansats på D-nivå har granskats Resultat: Datan sammanställdes i tre teman: Ansvar, Tillit och Egenmakt. Respektive tema hade tre stycken subteman. Dessa teman visar vikten av en trygg och förtroendeingivande avdelning och hur det givna och förlorade ansvaret påverkar patienten och vårdpersonal. Mest återkommande var att kontroll och kunskap kring sin egen hälsa ökade patientens självförtroende och skapade egenmakt. Slutsats: Genom att vända på det traditionella dörrväktar-perspektivet så stärks patientens autonomi, känsla av egenmakt och trygghet i tillgången till ett andrum.