AbstraktBakgrundInnan 90-talet betraktades spädbarn inte kunna känna smärta. Idag finns annan förståelse för att spädbarn känner smärta och att spädbarn uppfattar större smärta än vuxna vid samma smärtstimuli. Föräldrar och spädbarn bildar ett system där föräldra är spädbarns trygga bas. Föräldrars delaktighet ger trygghet vilket gör att spädbarn kan hantera sjukdom och smärta. Förebygga och minska smärtupplevelsen hos spädbarn främjar deras välbefinnande och utveckling.SyfteBeskriva hur spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet.MetodEn systematiskt litteraturstudie med sökning i Cinahl och Pubmed där 6 kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Analysen är inspirerad av kvalitativ innehållsanalys.ResultatSpädbarns smärtupplevelse lindras av föräldrars delaktighet genom facilitated tucking, känguruvård, skin-to-skin och amning. Spädbarn lugnas vid föräldradelaktighet.SlutsatsDet är viktigt att implementera kunskap i vården och hos föräldrar att spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet. Informeras föräldrar redan på mödravårdscentraler kan kunskap förmedlas om spädbarns smärtlindring via föräldradelaktighet och minska spädbarns lidande. En förälders närvaro kan göra mycket för ett spädbarn som genomgår ett smärtsamt behandlingsalternativ. Ett behov finns att utforska lindring av spädbarns smärtupplevelse via metoder som inkluderar föräldradelaktighet. Vidare forskning kan göras för att undersöka i vilken utsträckning resultatet är överförbart till andra vårdkontexter och barn i olika åldrar.

Bakgrund: Donatorn vid en levandegivaretransplantation vårdas inneliggande under en kort tid trots ett relativt stort kirurgiskt ingrepp, de är fullt friska människor som frivilligt opereras för att hjälpa någon annan. Därför är det viktigt att stötta donatorn under utredningens gång, vid operationen och efteråt. Syfte: Att beskriva känsla och upplevelse av smärta efter operationen hos njurdonatorer som har haft Painbuster som smärtbehandling efter donation. Metod: En kvalitativ metod, där fem njurdonatorer vid ett transplantationscentra intervjuades vid två tillfällen. Resultat: Resultatet visar att flertalet av njurdonatorerna upplevt smärta och oro som ett problem, trots att ingen uppgav mer än VAS 2 vid intervjutillfällena. Men en övervägande positiv känsla, en känsla av trygghet och tillfredsställelse framkom. Slutsats: Trots smärta och oro före och efter operationen kände sig intervjupersonerna trygga och omhändertagna tack vare stöd och god information före, under och efter vårdtiden.

Bakgrund: Cancer är den näst största dödsorsaken globalt. Tidigare forskning påvisar att de flesta upplever någons sorts smärta i palliativ vård. Upplevelse av smärta är individuell och påverkar hela kroppen inte bara fysiskt utan även psykiskt, socialt och existentiellt. Den palliativa vårdens mål och sjuksköterskans roll är att identifiera symtom och lindra dem för att kunna öka den individuella livskvalitén hos cancersjuka patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienters helhetsupplevelse av smärta i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier skrivna av cancerpatienter i palliativ skede och analys genomförd med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier; förändrad livssituation, existentiell ångest och vårdande möte. Dessa resulterade i sju subkategorier; förvandlad kropp, förlorad identitet, inverkan på sociala relationer, rädslan för döden, förhållande till hoppet, förtroende till vården och vårdande relation. Slutsats: I studien framkom att cancerpatienters helhetsupplevelse av smärta yttrar sig i olika former i palliativ vård men även att olika faktorer påverkar smärtupplevelse. Det behövs en ökad kunskap kring helhetsupplevelsen för att kunna bedriva en personcentrerad vård med optimal insats som ska utföras utifrån ett helhetsperspektiv, samt en familjefokuserad omvårdnad som därmed minskar lidandet och ökar välbefinnandet, trots den obotliga cancersjukdomen.

Background: There is an increase in cancer diseases all over the world, which leads to more patients experiencing cancer-related pain. Cancer related pain is a complex experience that includes physical, emotional and existential components. There are several factors that influence patient’s experiences of cancer pain, such as culture, religion and ethnicity. Managing cancer related pain is a major challenge for both healthcare professionals and patients. Despite established recommendations and guidelines, cancer pain remains an underdiagnosed and undertreated problem due to unavailable opioid drugs, ignorance among healthcare professionals and patient-related barriers. Aim: The aim was to describe patient’s experiences of cancer related pain and cancer pain management. Method: A general literature review based on 12 qualitative scientific articles. Data were analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Four themes were identified: The pain experience is complex, The impact of pain on daily life, Varied views on pain, Challenges for good pain management. Conclusions: Worldwide cancer related pain is often untreated or undertreated, which is due to a variety of factors such as low priority given to cancer pain treatment in political systems, care and organizational barriers and patient-related barriers. In order to relieve pain and reduce suffering, it is important that the nurse adapts care and provides support in an individually designed way based on the patient's condition. Good access to opioid medicines worldwide, clear guidelines on how cancer related pain is managed and education on pain management methods for patients and their relatives, are considered key factors in improving care for cancer patients with pain.

Introduktion: Fysioterapeutiska interventioner har effekt för att minska smärtintensitet och bidra till förbättrad kroppsmedvetenhet hos patienter med långvarig smärta. Ingen fysioterapeutisk intervention har visat sig vara mer effektiv än någon annan för att minska smärtintensitet. Inkludering av behandlingsmål och fokus på livskvalitet kan bidra till förbättrade behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om det finns skillnader i hur patienter med långvarig smärta självskattar måluppfyllelse, upplevd smärta och livskvalitet efter olika fysioterapeutiska interventioner. Metod: En tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Primärt utfallsmått var måluppfyllelse (GAS), sekundära utfallsmått var smärta (NRS) och livskvalitet (SF-36). Interventionsgrupperna delades in i; Basal kroppskännedom (BK), Joanne Elphinstone Movement Systems (JEMS), gymträning, stabilitetsträning och annat. Resultat: Fyrtiosex deltagare (78% kvinnor) rekryterades konsekutivt via distriktsrehabiliteringsenheterna alternativt via brev. Medelålder 53 år (SD ±16). En smärtduration på 1-5 år var vanligast förekommande i hela studiepopulationen. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan interventionsgrupperna påvisades vid analys med Kruskal-Wallis H-test. Skattningarna visade på högst skattad måluppfyllelse hos interventionsgruppen BK. Högst skattat medianvärde av allmänna hälsouppfattningar hos interventionsgruppen gymträning. Högst skattat medianvärde av genomsnittlig smärta hos interventionsgruppen JEMS. Slutsats: Studien påvisade inga statistiska skillnader mellan interventionsgrupperna men en viss variation i utfallen. Framtida större studier vore önskvärt för att verifiera resultaten i denna studie.

Bakgrund Långvarig smärta är ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, påverkas av många faktorer och är svår att värdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vårdgivaren är en allmän misstro mot patienten med långvarig smärta. Smärtproblematiken ställer höga krav på alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvären samt på deras förmåga att stödja patienten. En särskild fokus ligger på hur vårdgivaren bemöter patienten med långvarig smärta. Det förekommer ofta att personalen fokuserar på den fysiska komponenten av smärta och glömmer de emotionella, sociala och andliga faktorer som påverkar patientens smärtupplevelse. För att skapa den trygga relationen och hjälpa patienten i smärthanteringen samt öka förståelsen för dennes lidande är det viktigt för vårdgivaren att vidareutveckla sin kunskap och praxis. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som ur vårdgivar- eller patientperspektiv är betydelsefulla vid bemötandet av patienter med långvarig smärta. Metod En systematisk litteraturstudie var den metod som valdes för föreliggande studie. Insamling av data utfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt under period 02.05 – 02.13 år 2011. Totalt bearbetades och analyserades 17 vetenskapliga originalartiklar. De klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris och inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att vårdgivarens upplevelser och erfarenheter vid möte med patienter med långvarig smärta handlade om kommunikation, tro och förståelse för patientens lidande, smärtanalys, patient – vårdgivarens relation, kunskap samt teamarbete runt patienten. Det fanns ett stort behov av en effektiv kommunikation mellan patienten och vårdgivaren. En vanligt förekommande reaktion på individens långvariga smärtbesvär var vårdgivarens misstro. Relationen mellan patienten och vårdgivaren påverkades negativt av en rad faktorer vilket ledde till att vården av patienter med långvarigt smärttillstånd uppfattades som frustrerande. Sjuksköterskans rätt till förskrivning av smärtstillande medicin, väl genomtänkt planering och utförande av sociala samt fysiska aktiviteter var metoder som kunde reducera individens smärta. Vid bemötande av individen saknade ett välfungerande samspel mellan inblandade yrkeskategorier. Kunskap om långvarigt smärttillstånd, specialistutbildning i medicinsktekniska färdigheter för smärtlindring och utbildning i kommunikation ansågs vara en förutsättning för ett bra bemötande av individer med långvarig smärta. Slutsats Vårdpersonalens förmåga att lyssna, samtala och tro på patienten leder till en bättre bemötande och resulterar i ett effektivt val av smärtbehandlingen. Vidare forskning inom området behövs.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. <strong>Syftet:</strong> Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. <strong>Resultat:</strong> I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer. Den fysiska och psykiska smärtan hörde ihop och påverkade varandra . Patienterna upplevde att sjuksköterskornas tidsbrist kunde skapa missförstånd, att de fick bristfällig information och att deras smärta kunde underskattas. <strong>Diskussion:</strong> Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ och bemöta patientens smärta med respekt, ge honom den tid, den förståelse och den information han behöver.</p> / <p><strong>Background</strong>: Lung cancer is the fifth most common form of cancer and a cancer-related cause of death in Sweden. The majority of patients suffering from lung cancer are around 70 years old, barely a hundred people each year become ill before the age of 50 years. <strong>Purpose</strong>:<strong> </strong>To describe the factors that affect how patients with<strong> </strong>lung cancer experience their pain and the contact with the nurse. <strong>Method</strong>:  A systematic literature study was conducted in which both qualitative and quantitative articles were reviewed. <strong>Conclusion</strong>: The result showed that pain perception and the meeting with the nurse is individual and depends on many factors. The physical and mental pain went together and influenced each other. Patients felt that nurses' lack of time, could create misunderstandings, meaning that they could receive inadequate information and that their pain could be underestimated. <strong>Discussion</strong>: The results were discussed based on Travelbees nursing theory. The nurse should see the patient as an individual and treat his pain with respect, giving him the time, the understanding and the information he needs.</p>

Smärta är ett komplext fenomen och upplevelsen av smärta är högst subjektiv. Hur smärta upplevs påverkas av en rad faktorer där bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smärtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan både patienter med smärta, men också patienter som ska genomgå smärtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smärta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smärta med fokus på kognitioners och emotioners inverkan på smärtupplevelsen, i relation till patientens omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visade att känslor som ängslan, rädsla och oro, liksom tankar, förväntningar och tolkningar hade betydelse för hur patienter upplevde smärta. Av hänsyn till detta resultat ses det som viktigt att sjuksköterskan känner till och tar dessa faktorer i beaktande vid mötet med patienten då de är av stor betydelse för hur patienten kommer att uppleva sin smärta. Forskningen bör i vidare utsträckning undersöka sambandet mellan psykologiska faktorer och smärtupplevelse. Det är även önskvärt att studier utförda med kvalitativ metod implementeras i forskningen, då detta kan skapa en djupare förståelse för fenomenet smärtupplevelse. Att få ökade kunskaper om individens tankar, uppfattningar och erfarenheter är av största intresse eftersom smärtupplevelsen är subjektiv. / Pain is a complex phenomenon and the experience of pain is highly subjective. How pain is experienced is influenced by a number of factors that include emotional and cognitive processes, proved to be crucial for the perception of pain. In their everyday work, nurses meet both patients with pain, as well as patients about to undergo painful treatments. For this reason, it is important to highlight the psychological aspects of pain. The purpose of this study was to elucidate psychological aspects of pain, focusing on cognitive and emotional effects of pain perception in relation to patient care. The study was conducted as a literature review where 15 scientific articles were reviewed and analyzed. The results showed that emotions such as anxiety and fear, as well as thoughts, expectations and interpretations were factors contributing in how patients explained pain. Considering these results, it is important that nurses take these factors into account when interacting with patients, as they are of great importance for the experience of pain. Research should further examine the relationship between psychological factors and pain perception. It is also desirable that qualitative studies are implemented in research, as this may gain a deeper understanding about the phenomenon of pain perception. As the perception of pain is subjective, an increased knowledge in an individual's thoughts, perceptions and experiences are of great interest.

Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis. The resultconsisted of five categories of description, the obvious pain, themanageable pain, the lonely pain, the unimaginable pain andultimately the crippling pain. The existence was open when the pain feltdescribable and manageable, while it was concluded when the pain seemedinexplicable and life drastically changed. The study showed a significantpainful impact of chemotherapy. The woman had difficulties to refer to theinformation given by the medical services, when the pain went beyond previousexperiences. There was a tendency that the woman waited before she contactedthe medical services, this waiting made room for difficult thoughts andfeelings. A question for further research is how the staff can capture andbetter help the women who experience severe pain. / Dagens adjuvanta cytostatikabehandlingav kvinnor med bröstcancer kan leda till smärta. Denna studies syfte var att undersöka olikauppfattningar om inverkan av smärta, utlöst av adjuvant cytostatikabehandling,på dagligt liv hos några kvinnor som nyligen diagnostiserats med bröstcancer.Inklusionskriterier var deltagande i ett pågående stresshanteringsprojekt ochcytostatikabehandling i doser om 75mg² eller mer av antracyklin och/ellertaxan. Exklusionskriterier var oförmåga att förstå och kommunicera på svenska ochpsykisk sjukdom. Efter etiskt godkännande av delstudien i september 2010 inkluderades kvinnorna konsekutivt genommuntlig och skriftlig förfrågan. Fenomenologisk ansats användes i de åttaintervjuerna och i resultatbearbetningen. Resultatet kom att utgöras av fembeskrivningskategorier: den förklarliga smärtan, den övervinneliga smärtan, denensamma smärtan, den ofattbara smärtan och sist den förlamande smärtan.Tillvaron var öppen då smärtankändes förklarbar och därmed hanterbar, medan den slöts när smärtan kändesoförklarlig och kvinnornas liv förändrades drastiskt. Studien visar på en betydande smärtinverkan vid cytostatikabehandling. Kvinnornafick svårt att referera till den av sjukvården givna informationen, när smärtangick utanför tidigare beskrivning och smärtupplevelser. Det fanns en tendensatt kvinnan avvaktade innan hon kontaktade sjukvården och i denna väntanuppstod svåra tankar och känslor. En fråga för vidare forskning är hurpersonalen kan fånga upp och bättre hjälpa de kvinnor som får svåra smärtor.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer. Den fysiska och psykiska smärtan hörde ihop och påverkade varandra . Patienterna upplevde att sjuksköterskornas tidsbrist kunde skapa missförstånd, att de fick bristfällig information och att deras smärta kunde underskattas. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ och bemöta patientens smärta med respekt, ge honom den tid, den förståelse och den information han behöver. / Background: Lung cancer is the fifth most common form of cancer and a cancer-related cause of death in Sweden. The majority of patients suffering from lung cancer are around 70 years old, barely a hundred people each year become ill before the age of 50 years. Purpose: To describe the factors that affect how patients with lung cancer experience their pain and the contact with the nurse. Method:  A systematic literature study was conducted in which both qualitative and quantitative articles were reviewed. Conclusion: The result showed that pain perception and the meeting with the nurse is individual and depends on many factors. The physical and mental pain went together and influenced each other. Patients felt that nurses' lack of time, could create misunderstandings, meaning that they could receive inadequate information and that their pain could be underestimated. Discussion: The results were discussed based on Travelbees nursing theory. The nurse should see the patient as an individual and treat his pain with respect, giving him the time, the understanding and the information he needs.