Sammanfattning: Teorier om luftmakt tar sin historiska utgångspunkt i resursstarka stormakters behov, varför de förutsatt stora resurser och avancerad teknik. För småstater har detta förhållande varit problematiskt då de varit tvungna att använda sig av stormakternas luftmaktsteorier trots att förutsättningar saknades i form av resurser och teknik. Under 2000-talet har några forskare utarbetat luftmaktsteorier utformade för småstater, vars förklaringskraft prövas i föreliggande studie.  Föreliggande studies syfte är att förklara effekten av luftmakt med luftmaktsteorier speciellt framtagna för småstater och teorierna som prövas är Clarkes modell ´Strategic, Persuasion, Oriented, Targeting bombing´ (SPOT) och Pashakhanlous ´The Underdog´s Model´ (UM).   Luftkriget i Ukraina är fallet som valts för att pröva teoriernas förklaringskraft mot ett aktuellt fall.  Ukraina är ett stort land med en stor befolkning, men knappa resurser gör att en landet har en större nytta av att tillämpa en småstatsstrategi än en storstatsstrategi. Studien visar att Ukraina uppnår bra resultat både inom SPOT- och UM:s modellkriterier. Resultatet påvisar att en småstats möjligheter att påverka eller vinna mot en starkare motståndare ökar om teoriernas kriterier tillämpas i sin helhet eller i delar. Studien har inte funnit några nya eller avvikande kriterier för mindre staters framgångar i luftmaktskriget.

Forskning om småstater är ett etablerat forskningsfält. Forskning om småstaters användande av luftmakt är mindre väletablerat men finns. I detta forskningsfält har fyra luftmaktsteorier identifierats och dessa teorier utgör materialet i denna studie. Teorierna uppvisar olika uppfattningar om vad en småstat är och teorierna har olika definitioner av småstatsbegreppet. Syftet med studien är att åskådliggöra småstatsbegreppet och sättet som småstatsbegreppet används i luftmaktsteorier.   Studien har genomförts med hjälp av en tematisk analys, som är en metod för att hitta olika teman i ett material. Resultatet har tolkats med hjälp av teorin Three-level Concepts för begreppsutredning. Resultatet visar att vissa teman på småstaten, som exempelvis numerärt svag, är genomgående i luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis relativ litenhet, förekommer i en del av luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis geografiskt begränsad, förekommer enbart i en av luftmaktsteorierna, men är ändå en intressant del i småstatsbegreppet inom forskningen om luftmakt. Bidraget denna studie lämnar är att den belyser hur småstatsbegreppet används inom forskningen om luftmakt.

One of the military’s main purposes is to act as a deterrent force. There is a lot of research on deterrence that mainly deals with how great powers should use deterrence, but not as much research on how small states can deter great powers. How can a small state with less resources deter a great power?  The purpose of the essay is to understand how a small state successfully can deter a great power and the research question is “what leads to successful deterrence for small states?”. To answer the question, a theory-testing comparative case study with a most similar design has been conducted. The theory that has been tested is Freedman’s (2004) theory of deterrence.  The results show that there is a certain connection between successful deterrence and the factor broad deterrence, but no connection between successful deterrence and extended deterrence or deterrence through denial.

Småstaten är ett omtvistat begrepp som definieras olika i olika epistemologiska traditioner. Ofta baseras definitionen på statiska hierarkier i det internationella systemets helhet utifrån jämförelser av enskilda faktorer – t.ex. makt, påverkanskraft eller strävan efter oberoende. Staters strategiska delmängder – mål, medel och metod – determineras med utgångspunkt i denna statiska indelning. Genom att etablera en systemteoretisk modell ur cybernetisk systemteori utmanar och utvecklar detta arbete småstatsbegreppet. I system-av-systemperspektivet motbevisas materiellt baserad determinism och staters dynamiska möjligheter att adaptivt påverka rådande situation erkänns. Ställningstagandet underbygger detta arbete genom en kvalitativ hermeneutisk analys som deduktivt undersöker om teorins premisser kan observeras i faktiska händelseförlopp. Resultatet styrker teorins relevans och möjlighet att erbjuda förståelse för staters olika agerande i olika relationer.   Detta arbete visar att statiska faktorer inte kan ligga till grund för indelning av stater i olika hierarkier och att maktmedel kan användas för att förändra det faktiska och upplevda systemtillståndet. Därmed erbjuder arbetet ett annat, bredare perspektiv för utformning av staters strategi och användandet av tillgängliga medel – däribland även det militära.

John Warden är en inflytelserik luftmaktsteoretiker som låg bakom koalitionens luftkampanj mot Irak 1991. Han menar att luftmakt bör användas för att slå ut motståndarens motståndskraft genom att rikta anfall mot kritiska tyngdpunkter. Han illustrerar tyngdpunkterna genom att måla upp motståndaren som ett system bestående av fem ringar som visar hur systemet bör angripas. Shaun Clarke menar att småstater inte kan använda Wardens luftmaktsteori eftersom det kräver stor massa och därför en stormakts resurstillgångar. Han lanserar därför SPOT-paradigmet som en väg för småstaten att anamma strategisk bombning på ett resurseffektivt sätt. Denna studie prövar Wardens och Clarkes förklaringskraft genom en fallstudie på Israels luftmaktsutövande under operation Protective Edge 2014, för att se om Clarkes påstående är giltigt och om SPOT-paradigmet är användbart för småstaten.Studien visar att femringsmodellen har låg förklaringskraft på Israels nyttjande av luftmakt. Man har i huvudsak inte följt Wardens rekommendationer. SPOT-paradigmet har däremot hög förklaringskraft och studien förefaller stärka teorin i småstatens luftanfall mot en svagare motståndare.