Redan i Sun Zis klassiska verk Krigskonst beskrivs hur avskräckning skapas genom förberedelser i fred som syftar till att för motståndaren framstå som oövervinnerlig. Huruvida Sverige nyttjar avskräckning som en övergripande strategi eller i olika form på olika nivåer gör det relevant att studera fenomenet och om det finns en skillnad i synen på avskräckande förmåga relativt strategisk nivå och strategiska maktmedel. Vilket utifrån hur avskräckning uttrycks och beskrivs samt de förmågor som anses generera denna effekt skapar ett svenskt perspektiv på avskräckning.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra om dagens syn på begreppet avskräckning, avskräckande marina förmågor och metoder skiljer sig från första delen av kalla kriget. För att därigenom kunna påvisa om det skett en förändring i den direkt avskräckande strategin för det militära försvaret av Sverige och om en utveckling i så fall är att betrakta som en optimering eller suboptimering av svensk avskräckning.   Resultatet i uppsatsen konstaterar en skillnad i synen på avskräckning inom den överordnade strategin utifrån de förändrade säkerhetspolitiska förutsättningarna. Samtidigt som den militärstrategiska nivån ska generera en förnekande- och direkt avskräckande effekt mot ett överraskande anfall och försvara Sverige enskilt, för vilket det saknas en trovärdig militär förmåga till såväl förnekande- och direkt avskräckning som kollektiv- eller utsträckt avskräckning. Sammantaget visar studien att Sveriges nutida avskräckningsstrategi är ofullständig och som en konsekvens av detta blir det militära maktmedlets förmågor och metoder idag, illusoriskt lika de som uttrycktes under kalla kriget.

Orientador: Monica Graciela Zoppi-Fontana / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Estudos da Linguagem / Made available in DSpace on 2018-08-12T13:38:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Santos_JorgeViana_D.pdf: 1385239 bytes, checksum: 58c4a21620f0918be0630a1bd68ac53e (MD5) Previous issue date: 2008 / Resumo: Este trabalho investiga os conceitos de liberdade circulantes em cartas de alforria no Brasil durante o período de 1830 a 1888. Procura-se responder à questão O que significa liberdade no contexto histórico da escravidão. Para tanto, mobilizando pressupostos da Semântica Argumentativa, aliados a alguns princípios da Semântica do Acontecimento, analisa-se um corpus de cartas de alforria originais de Vitória da Conquista - Bahia, complementado por leis abolicionistas, visando comprovar três hipóteses: a) as cartas de alforria, historicamente consideradas instrumentos legais de libertação, funcionavam, paradoxalmente, como instrumentos lingüístico-históricos de "libertação-dominação"; b) nas cartas de liberdade circulava um conceito específico de liberdade aplicável apenas ao negro escravo liberto e que, por contraste, revelava um segundo conceito de liberdade aplicável apenas ao branco senhor livre; c) as cartas, enquanto documentos costumeiros, tinham sua eficácia complementada por leis positivas, também elas materializadoras de dois conceitos específicos de liberdade: um para o liberto, outro para o senhor. Demonstra-se que havia funcionando no período investigado dois tipos de liberdade: uma transitiva, a do liberto; outra, intransitiva, a do senhor de escravos. / Abstract: This work examines concepts of freedom materialized in cartas de alforria (a kind of prospect of manumission) in Brazil from 1830 until 1888. We try to answer the question: What means freedom in historical context of slavery? Thus, based on postulates of Argumentative Semantics and some principles of the Semantics of Event, we analyse a corpus constituted by Cartas de alforria from Vitória da Conquista - Bahia (Brazil), complemented with abolitionist laws, to substantiate three hypotheses: a) the cartas de alforria, historically labeled as legal certificates of freedom, operate paradoxaly like linguistic-historical certificates of "liberation-domination; b) the Cartas de alforria carried a specific concept of freedom exclusive for manumitted black slaves (freedmen) and, in contrast, carried other concept uniquely applicable to free white masters (slave owners); c) the Cartas de alforria, as consuetudinary legal documents, had its efficacy supplemented by positive laws, that equally materialized two concepts of freedom: one to the manumitted; another to the master. The results reveal that, during the mentioned period, it had two kinds of freedom: Transitive Freedom, belonging to the manumitted slaves; and Intransitive Freedom, belonging to the masters. / Doutorado / Linguistica / Doutor em Linguística

According to Sweden’s military strategic doctrine, Swedish defense capabilities should be deterrent based upon deterrence. The ambition to deter potential aggressors is also expressed in guiding and executive political documents. There are a few defining expressions within the theories of deterrence of which credibility is considered as vital. However, over the recent years the credibility of the Swedish defense forces has been exposed to criticism. Among the critics is the supreme commander who has publicly stated that Swedish defense doesn´t reach the decided capability. Since credibility is considered a corner stone in deterrence, is it possible for Sweden to apply a deterrent strategy despite its credibility issues? The purpose of this single case study is to examine Swedish efforts to act deterrent when applying the theoretical definitions of deterrence. Current political documents and the Swedish military strategic doctrine constitutes the material that has been reviewed through qualitative text analysis. As an instrument for analyzing the material, three fundamental criteria within deterrence theories has been used as indicators. These criteria are credibility, ability and communication. The result shows that both political and military documents share a common direction. Swedish defense capability is currently undergoing a change towards a national defense built on a credible security strategy. This strategy contains both active and passive measures grounded in the theories of deterrence.

No description available.

Systems of atoms have their kinetic energy distributed between three parts: translation, rotation and vibration. These are usually kept about the same following a Maxwell distribution, but under certain circumstances, this equilibrium might break. This would lead to, for example, ice melting anisotropically. In this report, it was determined if ice experiences anisotropic movement when it is exposed to a laser pulse in the form of an electric field. If ice experiences anisotropy, a time frame from when ice moves anisotropically until the movement is isotropic was established. This was done through molecular dynamics simulations using the GROMACS program on a system of solid ice crystals with multiple levels of field strengths. The simulations showed that anisotropy clearly exist in a solid ice structure when affected by the pulse, no matter if it's melting or not. The time period for when anisotropy existed in the ice was normally until the system had melted, which is about a minimum of 40 ps. / Varje system av atomer har tre delar som utgör deras kinetiska energi: translation, rotation och vibration. Dessa brukar hållas jämna i atomsystemen i en Maxwell fördelning, men under visa omständigheter kan detta brytas. Detta skulle leda till att t.ex. is smälts anisotropt. I denna rapport  undersöktes det ifall is som utsätts för en laserpuls, uttryckt med ett elektriskt fält, fluctuerar anisotropt. Om isen smältes anisotropt bestämdes en tidsram från när isens rörelse var anisotropt till när rörelsen blev isotrop.  Detta gjordes genom molekyldynamik simuleringar i programmet GROMACS på ett system med fasta iskristaller med varierande fältstyrka. Det som simuleringarna visade var att det tydligt finns anisotropi i isen när den blivit påverkad av en laser puls, oavsett om den var smältande eller inte. Tidsperioden denna isotropi i isen varade var till när systemet fullständigt smällt, vilket brukade ta minst 40 ps.

One of the military’s main purposes is to act as a deterrent force. There is a lot of research on deterrence that mainly deals with how great powers should use deterrence, but not as much research on how small states can deter great powers. How can a small state with less resources deter a great power?  The purpose of the essay is to understand how a small state successfully can deter a great power and the research question is “what leads to successful deterrence for small states?”. To answer the question, a theory-testing comparative case study with a most similar design has been conducted. The theory that has been tested is Freedman’s (2004) theory of deterrence.  The results show that there is a certain connection between successful deterrence and the factor broad deterrence, but no connection between successful deterrence and extended deterrence or deterrence through denial.

Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.

Cette thèse est composée de deux parties. La première partie porte sur l'étude de plans d'expérience séquentiels appliqués aux essais cliniques. Nous étudions la modélisation de ces plans. Nous développons une généralisation de la règle \Play-The-Winner”. Des résultats théoriques et numériques montrent que cette généralisation conduit à des plans plus performants que les plans qui ont été récemment développés, dans le cadre des modèles d'urne de Freedman, et qui sont une généralisation de la règle \Play-The-Winner randomisée” ou d'une version modifiée de cette règle. Dans la deuxième partie, nous développons des méthodes d'inférence pour analyser les données des différents plans séquentiels considérés. Dans le cas de deux traitements, et pour la règle \play-the-winner”, nous explicitons les distributions d'échantillonnage et leurs moments factoriels. Nous en dérivons des procédures d'inférence fréquentistes (tests et intervalles de confiance conditionnels notamment) et bayésiennes non informatives. Dans le cadre bayésien, pour une classe de lois a priori convenablement choisie, sont dérivées explicitement les distributions a posteriori et les intervalles de crédibilité des paramètres d'intérêt, ainsi que les distributions prédictives. Le lien entre les tests conditionnels et les procédures bayésiennes est explicité. Les méthodes bayésiennes sont généralisées pour traiter des plans plus complexes (plusieurs traitements et/ou prise en compte de réponses différées). Des simulations montrent que les propriétés fréqentistes des procédures bayésiennes non informatives sont remarquables.

Ce travail de recherche cherche à répondre à deux questions : Quels sont les liens sociaux liant les maîtres et ingénus aux dépendants, sont-ils plus importants entre ingénus et affranchis qu’entre ingénus et esclaves? Ont-ils une influence positive sur l’affranchissement des esclaves dans la Correspondance de Cicéron ? Cette étude évolue par thème, passant des liens amicaux, matrimoniaux, sexuels aux évaluations des maîtres et des patrons sur leurs esclaves et affranchis. Avant la conclusion, quelques pages seront également dévolues aux esclaves et affranchis absents de la Correspondance pour expliquer cette absence et les situer dans le contexte de la fin de la République romaine. L’étude des liens sociaux liant les dépendants aux maîtres, patrons et ingénus, dans une approche soulignant les liens amicaux, affectifs, maritaux et sexuels plutôt que les liens sociaux purement juridiques, a permis de prouver l’existence assez fréquente de liens amicaux et affectifs entre les dépendants (esclaves et affranchis) et les maîtres, les patrons et les ingénus dans la Correspondance. L’étude de la Correspondance démontre également que ses liens amicaux et affectifs étaient plus nombreux et plus soutenus entre affranchis et ingénus qu’entre ingénus et esclave, mettant en lumière l’importance des liens d’amitié et d’affection dans le processus d’affranchissement de certains esclaves. / This paper will answer these questions: What were the social relationships between Roman masters/ingenui and slaves/freedmen? Were these relationships more often between ingenui and freedmen than ingenui and slaves? Did these relationships influence positively the slaves’ manumission in Cicero’s Letters? This paper will index and analyse the social relationships between ingenui and slaves/freedmen in the Letters. By social relationships, are meant friendships, marriage ties, sexual relations, masters’ and patrons’ estimation of their slaves/freedmen behaviours. Some pages will be devoted to the slaves and freedmen not mentioned in the Letters to explain this absence in the context of Rome in the last century BC. The study of social relationships between slaves/freedmen and masters, patrons and ingenui, in a social approach rather than a purely legal one, permitted the conclusion that friendships and affection often existed between slaves/freedmen and their masters/patrons or other ingenui of the Letters. In addition, this study proves that friendships and affectionate ties were more numerous and lasting between ingenui and freedmen than between ingenui and slaves. Accordingly, I defend the importance of friendships and affections ties in the manumission’s strategies of certain slaves.

Ce travail de recherche cherche à répondre à deux questions : Quels sont les liens sociaux liant les maîtres et ingénus aux dépendants, sont-ils plus importants entre ingénus et affranchis qu’entre ingénus et esclaves? Ont-ils une influence positive sur l’affranchissement des esclaves dans la Correspondance de Cicéron ? Cette étude évolue par thème, passant des liens amicaux, matrimoniaux, sexuels aux évaluations des maîtres et des patrons sur leurs esclaves et affranchis. Avant la conclusion, quelques pages seront également dévolues aux esclaves et affranchis absents de la Correspondance pour expliquer cette absence et les situer dans le contexte de la fin de la République romaine. L’étude des liens sociaux liant les dépendants aux maîtres, patrons et ingénus, dans une approche soulignant les liens amicaux, affectifs, maritaux et sexuels plutôt que les liens sociaux purement juridiques, a permis de prouver l’existence assez fréquente de liens amicaux et affectifs entre les dépendants (esclaves et affranchis) et les maîtres, les patrons et les ingénus dans la Correspondance. L’étude de la Correspondance démontre également que ses liens amicaux et affectifs étaient plus nombreux et plus soutenus entre affranchis et ingénus qu’entre ingénus et esclave, mettant en lumière l’importance des liens d’amitié et d’affection dans le processus d’affranchissement de certains esclaves. / This paper will answer these questions: What were the social relationships between Roman masters/ingenui and slaves/freedmen? Were these relationships more often between ingenui and freedmen than ingenui and slaves? Did these relationships influence positively the slaves’ manumission in Cicero’s Letters? This paper will index and analyse the social relationships between ingenui and slaves/freedmen in the Letters. By social relationships, are meant friendships, marriage ties, sexual relations, masters’ and patrons’ estimation of their slaves/freedmen behaviours. Some pages will be devoted to the slaves and freedmen not mentioned in the Letters to explain this absence in the context of Rome in the last century BC. The study of social relationships between slaves/freedmen and masters, patrons and ingenui, in a social approach rather than a purely legal one, permitted the conclusion that friendships and affection often existed between slaves/freedmen and their masters/patrons or other ingenui of the Letters. In addition, this study proves that friendships and affectionate ties were more numerous and lasting between ingenui and freedmen than between ingenui and slaves. Accordingly, I defend the importance of friendships and affections ties in the manumission’s strategies of certain slaves.