The trend of social media is a global hit and now both individuals, businesses, celebrities and politicianshave their own social media pages, which means that the visibility increases and focus lies on what'swritten and published by the person. Mediated communication are everywhere around us and affects theway we communicate with each other and also the way we look at ourselves and most importantly how weportray ourselves. The individual's perspective has become a relevant issue with the rapid moderndevelopment. One's cultural identity can be seen as a life-long project.The purpose of this paper is to do an in-depth text analysis to examine how Swedish politicians constituteand construct identities, with a focus on "the self" and the "mediatization self" on the micro-blog Twitter.The theoretical ground for this study is from a discourse analysis point of view that focus on ”the self” andthe ”meditization self”. Erving Goffmans theory about the self, frontstage and backstage has also beenpart of the theoretical ground among others. The method is based on a discourse psychology-analyze andthe material has been texts/ tweets from four different politicians. The result of the study has shown thatthe tweets can be divided into three different themes. “The political-self”, “The news-self” and “the privatevs the public-self”. The self-image can be seen as a construction based on what the audience expect fromthe person tweeting. A underlying theme has been found that can be connected to the self-image. Thetheme is called “the significant other” which means that the person who is tweeting takes on the role ofbeing “the significant other” and guides his/hers audience through the jungle of information that mediaprovides.

Syftet med undersökningen är att utifrån begrepp som objektivitet, aktör, individ,struktur, kön och förmedlande, kunna åskådliggöra eventuella förändringar mellan olikaläroböcker. Undersökningen baserar sig på sex olika läroböcker tagna ifrån tre olikaläroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen består av både enkvalitativ och kvantitativ analys. Frågeställningen för undersökningen är:Kan man i läroböckerna se ett samband mellan innehåll och gällande läroplanerutifrån nämnda begrepp?Metoden för undersökningen utgår ifrån begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur,kön och förmedlande. Utifrån dessa begrepp jämförs både läroböcker och gällandeläroplaner för att eventuellt kunna koppla ihop ett samband. Undersökningens resultatvisade att ett sådant samband inte kunde dras.Det visade sig att det fanns stora åtskillnader mellan läroplan och lärobok. Det varframförallt objektivitets och könsperspektivet som talade för detta. Det var Lgr 69 sombetonade objektiviteten starkast, men det var böckerna från denna period som tydligasthade värderingar. Det fanns i de olika läroplanerna en allt starkare betoning påkönsperspektivet, från Lgr 69 till Lpo 94. Läroböckerna gick däremot åt andra hålletoch visade ett allt mindre könsperspektiv. Syftet med att undersöka eventuellaförändringar infriades. Undersökningens resultat konstaterade att böckerna med tidenblev allt mer strukturinriktade, med allt färre inslag förklaringar i texten. / The purpose of this paper has been to examine changes in textbooks and curriculom,thru tree differents curriculoms. On the basis of notions as objectivity, structure,individuals, gender and narration is used to illustrate this changes. The examine arebased on six different textbooks taken from tree different curriculoms, Lgr 69, Lgr 80and Lpo 94. The examine are based on both a qualitative and a quantitative analysis.The qustion to attian the purpose is:Is it possible to make a connection between contents in textbooks and the curriculoms,on the basis of following notion, objectivity, structure, individuals, gender and narration.The method that is used is compare textbooks and curriculoms to see any connections,the examine showed that there was any connection between this two. On the contrarythe study showed that there was big differents between textbooks and curriculoms. Themost significant result was when it came to objectivity and gender. It was Lgr 69 thatemphasize the objectivity most, but the textbooks from Lgr 69 had the most clearestvaluations. There was also a growing emphasis from Lgr 69 to Lpo 94, when it came togender. But the textbooks was going at another direction and contain less and lessgenderperspective. The examine show also that the narrative element was more andmore decreased in the textbooks. The development whith the textbooks was also thatthey where more structure-concentrate and withold fewer explanations.

La figure du monstre, au centre de notre thèse, participe d'une catégorie de personnages déterminés par leur situation hors de la norme. Nous nous intéressons tout particulièrement au monstre en tant que construction symbolique, et l'analyse de ce personnage littéraire hors du commun nous donnera la possibilité d'étudier les rouages textuels qui sont à l'origine de sa création. Nos travaux se portent sur le monstre re-présenté dans et par un texte fictionnel, permettant à ce texte une réflexion métatextuelle sur l'univers de la représentation. La créature monstrueuse est par essence une transgression absolue et c'est cela qui fascine le lecteur. Nous nous emploierons à analyser le monstre en tant que signe avertisseur, ce que d'ailleurs semble indiquer son étymologie, en effet, le terme "monstre" dérive étymologiquement du verbe latin "monstrare" dont le sens est "montrer", qui lui-même est issu du verbe "monere", signifiant "avertir". La créature monstrueuse serait donc un signe dont le sens resterait à déchiffrer pour celui qui le regarde. Notre intérêt se porte tout particulièrement sur la période de la fin du XIXème et le début du XXème siècle, cette époque charnière marque un tournant majeur où les angoisses fin-de-siècle vont être le ferment d'un renouveau de la littérature fantastique. Nos lectures interprétatives de notre corpus seront attentives à la circulation du désir dans les textes, aux formations textuelles inconscientes, ainsi qu'aux réécritures d'un substrat mythologique. Notre étude alliant une mythocritique et une textanalyse n'aura pas pour objectif de dresser un portrait-type du personnage du monstre fabriqué mais d'étudier sa complexité, sa composition littéraire, pour démontrer que le monstre avertit du pire tout en le faisant être là. La mythocritique nous offre la possibilité de mettre au jour les liens tissés entre l'imaginaire individuel de nos auteurs et un fonds anthropologique primordial. La lecture comparative nous permet l'exploration de l'intertextualité qui met tout texte en relation avec des mythes de manière patente ou latente. Enfin, à la lumière des théories freudiennes, nous tâcherons de pénétrer au cœur même de nos textes, il s'agira d'étudier le travail de l'inconscient de l'auteur, ce qui échappe à l'artiste par le mouvement même de l'écriture créatrice. / The abstract is available in French only

This study deals with the new curriculum GY11 in Swedish and Swedish as a second language, the first course at “Swedish Gymnasium”. The subject is the status and aims of teaching literature and its contents. Eva Hultin’s thesis (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie about Swedish and Swedish as a second language in the curriculum before (Lpo94) this new one serves as a frame of my study. I use her concepts of the old curriculum in order to find out whether these are present in the new one or not. To do so I use a qualitative, thematic and textanalytic method. Since there is not much research done on Swedish as a second language as a subject in school I use some of the most common theories about second language acqustion to make my study scientifically relevant and to link my discussion with the readers preunderstanding of it. This study was initiated by my hypothesis, the new Gymnasium as a part of right-wing politician ideas of different education for different purposeses and its reflections in the new curriculums of the subject Swedish. My results show that Swedish as a second language first and foremost is about basic skills in Swedish and not so much about interculture and bringing the students experiences forward for discussions in the classroom when dealing with literature. Or to use Eva Hultins concepts; the formerly known ideal of Swedish as a second language as a democratic and life skills-developing subject has been replacded by a skillorientated concept more to be compared to what students at practical programmes at Swedish Gymnasium traditionally do whereas Swedish still is about cultivation and making students prepared for democratic skills in life outside school. The study of the new curriculums in Swedish compared to Eva Hultins analysis of the older ones also leads to the conclusion that the new gymnasium to greater extent than before means two separated ways of handling literatur teaching Swedish as a second language and Swedish.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samiska identiteter beskrivs och görs i relation till majoritetssamhället i samiska raptexter. För att uppfylla syftet gjordes en tematisk textanalys av nio låttexter av tre olika samiska hiphopartister. Ett teoretiskt ramverk kring identitet som begrepp togs fram och användes i analysen. Begreppen identitetsskapande, mellanförskap, resiliens och kollektivt minne knyter an till det teoretiska ramverket och används för att nyansera analysen teoretiskt. I uppsatsen diskuteras hiphop som ett stärkande och resilierande forum för individuellt och kollektivt identitetsskapande. Vi menar att hiphop används som ett redskap av samiska rapartister för att styra ett identitetsnarrativ och hantera ett identitetsskapande som är omringat av inre och yttre konflikter. Vidare menar vi att samiskt identitetsskapande i texterna förhåller sig genomgående till det postkoloniala Sápmi, utanförskap, marginalisering och en ansträngd relation till majoritetssamhället och staten Sverige. Avslutningsvis kan vi konstatera att samiskt identitetsskapande tar sig uttryck på flera olika sätt i raptexterna och att texterna i sig är en del av ett identitetsskapande. I förlängningen så anser vi att uppsatsen bidrar till en ökad förståelse av samiskhet, samiskt identitetsskapande och samers sociala villkor i Sverige.

Varje dag refererar och associerar individer till reklambilder i sin vardag (Fagerström och Nilson, 2008). Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Gina Tricot konstruerar en karriärkvinna i sin reklamkampanj Power suits starring Bianca. Vi undersöker reklamkampanjen utifrån två huvudteorier: representationsteorin av Stuart Hall (2013) och genusteori utifrån Melin (2015) och Gill (2009). Genom en semiotisk textanalys undersöker vi Gina Tricots reklamkampanj Power suits starring Bianca. Vi fann att Gina Tricot konstruerar reklamkampanjen på ett ohälsosamt och skadligt sätt genom att marknadsföra ett ätstört, objektifierande och sexualiserande ideal för unga kvinnor. Studien kommer även fram till att kritiken mot Gina Tricot inte var tillräcklig eftersom företaget inte bara marknadsfört ett sjukligt ÄS ideal utan även bidragit till att upprätthålla patriarkatet och att objektifiera kvinnor på arbetsplatser. / Individuals refer to and observe advertising images in their everyday lives (Fagerström and Nilson 2008). The aim of the thesis is to investigate how Gina Tricot has constructed a career woman in their advertising campaign Power suits starring Bianca. We examine the advertising campaign from two main theories: the representation theory by Stuart Hall (2013) and from two main gender theories by Melin (2015) and Gill (2009). By applying a semiotic text analysis to the thesis, we aim to find the elements that Gina Tricot's advertising campaign is built upon. We found that Gina Tricot constructs a career woman in an unhealthy and harmful way by promoting eating disorders and by objectifying and sexualizing the female model in the campaign Power suits starring Bianca. This also concludes that the criticism aimed against the company wasn’t enough. Not only did the company promote this unhealthy eating disordered ideal, they also contributed to maintaining the patriarchy and objectifying women in their commercial campaign.

Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.