En deskriptivt baserad uppsats, med kortare semistrukturerade intervjuer online som komplement, för att ge ytterligare tyngd åt argumenten. Frågeställningarna som tas upp är huruvida väntan har samma innebörd idag som förr i världen? vilka olika faktorer kan exempelvis bidra till accelerationen i samhället idag? Hur och på vilket sätt påverkar dessa faktorer individen? Hur kan individen uppleva en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? likheter/skillnader? Hur ser livet ut före resp. efter en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? Hur påverkas synen på den egna hälsan av en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? Hur kan man med enkla medel ta hand om sig själv och sin egen hälsa på ett fördelaktigt sätt? Dessa frågeställningar har gett svaren att väntan inte alls har samma innebörd idag som förr i världen, att teknologi och informationsteknik rusar ifrån oss, sköljer över oss och gör att vi inte sällan drabbas av en kronisk distraktion, vilken i sämsta fall leder till en kraschlandning i sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom. Tiden före/efter en kraschlandning upplevs som väldigt kontrasterande och begreppet "hälsa" får oftast en helt annan innebörd efter en kraschlandning än vad den hade innan. Naturenn själv och fysisk aktivitet är två av de mest hälsofrämjande företeelserna som finns och för att öka kunskapen och förståelsen för stress och utmattningssyndrom så är det viktigt att prata om det, inte skämmas för eller tysta ner det, gärna ta upp det redan i grundskolan och låta personer som själva kraschat i sjukskrivningar p.g.a. stress och utmattningssyndrom föreläsa och berätta om hur symtomen smyger sig på, vilka symtom det handlar om och vad som kan hända om man inte bromsar i tid.

Bakgrund: Statistik visar på att allt fler i Sveriges befolkning upplever en ökad stress i så väl privat- som yrkesliv. Detta yttrar sig till exempel inom områden där digitaliseringen är avhängig för en fortsatt relevans på arbetsmarknaden och inom yrkesgrupper som redan tidigare haft höga krav på kunskap, effektivitet och hastighet. Tidigare forskning visar på ett samband mellan modernitetens framväxt samt de accelerationsprocesser som därigenom tagit fart. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsreportrars bakgrund och deras upplevelser avseende stressrelaterade frågor går att påvisa i förhållande till modernitetsstudier. Metod: Undersökningen är en kvantitativstudie som utförts med hjälp av digitala enkäter med främst fasta svarsalternativ på en ordinalskalenivå. Enkätundersökningen genomfördes av 78 svenska nyhetsredaktioner varav 21 TV-, 26 radio- och 31 tidningsredaktioner där 118 respondenter deltagit i undersökningen. Urvalet var icke slumpmässigt vilket medför att studiens resultat utgörs av deskriptiv statistik. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Resultat: I resultatet framkommer att stressrelaterade utmaningar finns i yrkesgruppen och att dessa går att relatera till modernitetsstudier. Ytterligare resultat visar att yrkesgruppen identifierar sig i mycket hög grad med sitt yrke, att de inte får tid för reflektion mellan arbetsuppdragen och att de inte är oroliga för att inte hänga med i den tekniska utvecklingen. Konklusion: Bakomliggande variabler såsom kön, ålder, medium och utbildningsnivå har inte uppvisat någon påverkan för upplevd stress. Däremot påvisar modernitetsteorier att indikationer finns på att förhållanden inom yrket skulle behöva vara bättre. Nyhetsreportrars höga krav och positiva inställning till förändring och utveckling i kombination med brist på återhämtning och reflektion kan mot bakgrund till att denna studie vilar mot deskriptiv statistik sägas vara i linje med teorier om samhället som en juggernaut och social acceleration i enlighet med både Anthony Giddens och Hartmut Rosa. / Background: Statistics show that more and more of Sweden’s population is experiencing increased stress in both private and professional life. This manifests itself, for example, in areas where continues relevance on the labor market is dependent on digitization as well as in professional groups with high demands on speed, knowledge and efficiency. Previous research shows a connection between the rise of modernity and increasing acceleration processes.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether Swedish news reporters’ background and their experiences regarding stress-related issues can be demonstrated in relation to modernity studies. Method: The survey is a quantitative study carried out using digital questionnaires with mainly fixed response options at an ordinal scale level. The survey was conducted at 78 Swedish newsrooms, of which 21 TV, 26 radio and 31 newspaper rooms, where 118 respondents participated in the survey. The selection was not random, which means that the results of the study consist of descriptive statistics. Processing of the results was done in the statistical program SPSS.  Results: The results show that stress-related challenges do exist in the occupational group and that these can be related to modernity studies according to modernity studies. Further results show that the occupational group identifies to a very high degree with their profession, that they do not have enough time for reflection between work assignments and that they are not worried about not keeping up with technical developments.  Conclusion: Underlying variables such as gender, age, medium and level of education have no effect on perceived stress. On the other hand, modernity theories can be emphasized that there are indications that conditions in the profession need to improve. News reporters' high demands and positive attitude to change and development in combined with a lack of recovery and reflection, in light of the fact that this study rests against descriptive statistics, can be said to be in line with theories of society as a juggernaut and social acceleration in accordance with both Anthony Giddens and Hartmut Rosa.

Denna uppsats behandlar det fria kulturlivets förutsättningar i den postindustriella staden. Studiens syfte är att undersöka det fria kulturlivets rumsliga förutsättningar att bedriva kulturverksamhet i svenska städer idag. Detta har undersökts genom en fallstudie av Göteborgs Stad med fastigheten Sockerbruket i stadsdelen Majorna som exempel. Fallstudien har skett i två led, dels genom en dokumentanalys av Göteborgs stads budget, kulturplanen och det kommunala bostadsbolaget Higabs styrdokument för att titta på hur begreppet kultur och det fria kulturlivet adresseras i de olika styrdokumenten, dels genom intervjuer med fria kulturaktörer, kommunala politiker och tjänstemän vid Göteborgs stad och Higab. Resultatet visar att Göteborgs stads uttryckliga vilja att skapa goda villkor för det fria kulturlivet, där kulturutövarnas oberoende ställning ska främjas, är ett spel för galleriet. Det finns tydliga brister när det kommer till att skapa förutsättningar för att det fria kulturlivet långsiktigt ska kunna bedriva verksamhet i centrala Göteborg. Genom studien framkommer det att kultur som egenvärde får allt lägre prioritet i stadsrummet samt att den politiska viljan att inkludera och prioritera rum för fria kulturaktörer är låg – vilket tyder på en situativ politik. Detta bottnar i en social acceleration av stadsrummet, som drivs på av neoliberala ideal, där kulturverksamhet konkurreras ut i strävan att generera mer vinst genom den verksamhet som bedrivs i stadsrummet. Detta gör att det fria kulturlivet får en sårbar plats i staden.

The purpose of this essay is to investigate the social phenomena of stress and find out whichsocial factor that makes women stressed.Our questions are:Which social factors make women stressed?Can these factors explain why women are more stressed than men?We chose a qualitative approach and we made semi-structured interviews. We interviewedfive women who have children. They work as nurses in Örebro.Among the theories we have used are Rosa’s theory about social acceleration, Hirdman’stheory about the man being norm in society and a theory about double labour byFrankenhaeuser.Our conclusion is that women are stressed by social acceleration, lack of time. Double labouralso stresses them and economy to some extent. Working part time is also a contributingcause to stress. All of these factors can explain why women are more stressed than menbecause the factors are gender dependant and that is a consequence of man being the norm insociety.

This thesis takes its departure in the view of modern society as being characterised by a heavy focus on efficiency and economic growth, and perception that everything is moving faster and faster in line with Hartmut Rosa´s theory of social acceleration. The effects of this can be seen in rising numbers of stress related sicknesses and mental health problems, as well as a heavy pressure on the earths resources to facilitate continued growth. The aim of the thesis is to investigate the challenges and possibilities for individuals in Sweden to slow down and live a simpler life in this context. Previous research suggests that slower lifestyles can be beneficial both for well-being and environmental sustainability reasons, so understanding the preconditions of this to be possible can be an important aspect when trying to plan for a sustainable future. The theoretical framework consists of the model of voluntary simplicity lifestyle by Osikominu and Bocken (2020), the theory of social acceleration by Rosa (2009) and selected writings on Social Change. The thesis is based on a thematic analysis of empiric material from individuals in Sweden who has transitioned to a slower and more simple lifestyle, generally in terms of working less, reducing their consumption and living closer no nature, and also are visible on social media, reaching out to many others as inspiration. The material consists of writings and recordings from the study-persons in the form of blog-posts and podcasts. The study could confirm that many parts of the VSL-model also were applicable and experienced in the Swedish context. Most participants had in common that their previous lifestyle was characterised by stress, pressure, and living according to others expectations, in line with Rosa´s theory of social acceleration. Their new slower and simpler lifestyles were a decision to follow their own path in life and start to value their time more. The challenges that could be recognised was the norm of working full-time, achievement values, living outside the norm, ethical dilemmas regarding consumption and, for those living on the countryside, transport and infrastructure. The possibilities most recognised were concerning their wellbeing, closely related to their possibility of finding time for recovery, as well as living more in contact with the environment. Social life appeared both as a challenge and a possibility.

Flexible working hours is a work regulation which both creates opportunity for an increased flexibility but on the other hand demands the same from the employee. An increase in availability for the employees has contributed to a more blurred line between work and free time. This study has examined how flexible working hours affects the employees stress levels, workload and work life balance. Previous research has shown that stress, workload and work- life balance continuously interact and correlate with each other. Results both show that flexible working hours has positive and negative effects on all the subject matters. Using a qualitative method six interviews has been completed and from the collected data it can be concluded that all the interviewed work more than their contracted hours. Furthermore, it can also be shown that the constant availability complicates work-life balance. Finally, the data also presents a form of acceptance and normalizations around the demands and what is expected from an employee with flexible working hours. / Förtroendearbetstid är en arbetstidsreglering som både möjliggör en ökad flexibilitet men samtidigt kräver detsamma från den anställda. En ökad tillgänglighet för de anställda har bidragit till att gränsen mellan arbete och fritid inte är lika tydlig. I den här studien undersöks det hur förtroendearbetstid påverkar den anställdas stress, arbetsbelastning och gränsdragningen mellan arbete och fritid. Tidigare forskning visar att stress, arbetsbelastning och gränsdragning är sammankopplade till varandra och att det sker en ständig växelverkan. Det finns resultat som både visar på positiva och negativa effekter på samtliga forskningsområden till följd av förtroendearbetstiden. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex intervjuer och utifrån det insamlade materialet dras slutsatsen att samtliga respondenter arbetar mer än avtalad tid. Vidare visar resultatet att den ständiga tillgängligheten försvårar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet leder även fram till att det finns en acceptans och normalisering kring vad som krävs och förväntas från den anställda med förtroendearbetstid.

Syftet med denna studie har varit att ge ett tillskott till forskningsområdet gällande digitalt sexarbete i form av en kvalitativ intervjustudie av kvinnliga kreatörers upplevelser på plattformen OnlyFans. Vi har belyst att plattformen utmärker sig i ledetav nya gig-ekonomiska företag som agerar mellanhand för köpandet och säljandetav kommersiella sexuella tjänster. Fenomenet har spridits genom sociala medieroch lockat många att träda in i dess värld, särskilt under COVID-19 pandeminsosäkra tillvaro. Vi har undersökt fenomenet med hjälp av två feministiska ramverk;radikalfeminismen och liberalfeminismen som har hjälpt oss att svara på vilkaaspekter som är exploaterande eller självstärkande. Dessutom har vi redogjort förhur informanterna använder sammanlänkande arbete och rollspel i sitt arbete,samt att pengar och resonans är stora motivationsfaktorer. Resultatet har visat attkvinnorna upplever ett sammanhängande spektrum av erfarenheter och formas avkomplexa strukturella förutsättningar vilket bäst fångas av Weitzers (2010; 2012) “polymorphous paradigm”.

Time and temporality have received little attention when it comes to work in the public libraries, above all in a Swedish context. Trying to fill this gap the aim of this study was to explore how librarians working within the public libraries of Gothenburg experienced time and temporality in relation to different work tasks and systems. The study was guided by a theoretical framework with focus on the sociology of time and was designed as a cross-sectional study witha qualitative approach. Empirical data was produced through semi structured interviews with seven librarians working at different public libraries in Gothenburg. Qualitative content analysis was used for analysing the empirical data. The result showed that the librarian's time was fragmented with task sbeing prioritised according to principles of economic time, i.e., tasks that were possible to determine in time and led to a clear outcome. The result also showed that tasks that worked according to non-economic principles dominated among the tasks the librarians wished to have more time for, i.e., tasks that were difficult to determine in time and required continuity, for example reading promotion tasks. However, this does not mean that the librarians did not engage in reading promotion work at all. The study also drew attention to the time-consuming work the librarians devoted to help the library visitors with information and communication technology. This work was understood as a side effect of technological acceleration.

No description available.

Many individuals in late modern society share experiences of an accelerating pace of life, time scarcity, and a pressure to keep up with the fast pace of change as well as a necessity to stay digitally connected. As a reaction to this, some individuals engage in attempts to disconnect from the online world and their digital devices as they seek to regain control and slow down the pace in life. This study examines deliberate disconnection through the experiences of individuals who engage in digital minimalism, referring to intentional, voluntary practices of paring back on technology in a long-term perspective. The purpose of the study was to explore challenges and benefits, and more specifically, to identify underlying motives and strategies for adopting digital minimalist practices. Analysing the above process, the thesis investigates also how these practices were negotiated over time and in what way motives were related to conscious counteraction of the overwhelming paste of contemporary life. The analysis was focused on the use of smartphones in everyday life. Qualitative semi-structured interviews were conducted with seven individuals adopting digital minimalist practices. The empirical data was analysed using concepts from Hartmut Rosa’s theory of social acceleration. The results from the study pointed out that digital minimalist practice was motivated in a strive to either reclaim or preserve control and rhythm. In line with this, motives were based in a strive to counteract unintentional actions, and therefore strategies mainly concerned attempts to increase the threshold to engage with the smartphone. Experience was marked by benefits of reclaiming control over time which fostered well-being, increased attention to social relations in real life and confidence, but also marked by challenges and ambivalence as the individuals struggled maintaining their strategies. Engaging in digital minimalism fostered those strategies and beliefs to be (re)negotiated as certain circumstances and shifts in life fostered digital availability to a higher degree.