Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.

No description available.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social kompetens visar sig i dagens samhälle. Dessutom redogör jag också för begreppets innebörd och dess framväxt i det sen-moderna och individualiserade samhället, och gör en intressant koppling mellan social kompetens och emotionell intelligens. Dessa begrepp står varandra mycket nära, som handen i handsken. Således är en person med social kompetens i allmänhet även emotionellt intel-ligent. Vidare undersöker jag hur litteraturen framställer en socialt kompetent chef, och vad det får för positiva konsekvenser för organisationen och dess anställda att chefen har social kompetens.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.

Studiens explorativa syfte var att undersöka hur social kompetens utvecklas och säkerställs hos lärarstudenterna på en högskola i Mellansverige. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien hämtar in data från sex respondenter. Resultatet visade att social kompetens uppfattas som en viktig egenskap men som enbart får utrymme i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och inte tillräckligt mycket i lärarprogrammet.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade. Det som framkom visade att antalet sociala egenskaper inte hade någon tydlig påverkan på viljan att söka eller inte. Det som däremot kunde konstateras var att det företag som hade en annons som innehöll sociala egenskaper ansågs som ett bra företag som respekterar sina anställda, till skillnad från de två övriga annonserna.

<p>Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.</p>

Studien undersöker området social kompetens i rekryteringsprocessen med ett offentligt perspektiv. Begreppet social kompetens är brett och kan betyda olika saker beroende på vem man frågar. Detta leder till frågor om hur offentliga verksamheter förhåller sig till begreppet i deras rekryteringsprocesser. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en kommunal verksamhet ser på begreppet social kompetens, och hur de förhåller sig till/arbetar med social kompetens i deras rekryteringsprocesser, med hänsyn till att det är en kommunal verksamhet. Utifrån syftet presenteras en teoretisk referensram som är baserad på tidigare forskning som är relevant för ämnet. Begrepp som kompetens och social kompetens presenteras samt hur en kompetensbaserad rekrytering fungerar. För att uppnå syftet med studien används en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer med tio stycken Hr-konsulter, som jobbar inom en kommunal verksamhet. Empirin har knytits ihop med den presenterade teoretiska referensramen som ligger till grund för resultat och slutsats av studien. Resultatet av studien visar på att Hr-konsulter i den offentliga verksamheten menar att det är flera olika egenskaper som tillsammans utgör social kompetens. De framträdande egenskaperna som kännetecknar begreppet är anpassningsbar, flexibel, personlig mognad, genuin, ödmjuk, samarbetsförmåga, empatisk, äkta, föra sig, kommunikativ och hel och ren. Verksamheten arbetar utifrån kompetensbaserad rekrytering och de använder inte begreppet social kompetens, utan de använder personlig kompetens istället där den sociala kompetensen ingår. Den sociala kompetensen finns med i hela processen och är en viktig del i beslut. Dock måste alla krav från kravprofilen uppnås för anställning och man kan därför inte anställa den som är mest socialt utåtriktad. Resultatet visar också att rekryteringsarbetet i förhållande till social kompetens påverkas av att verksamheten är offentlig. Det beror på att den offentliga verksamheten styrs av riktlinjer och strukturer som måste följas.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.

<p><p>Syftet med denna studie var att jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek i förskolan för barns utveckling av social kompetens. Syftet uppnåddes genom fenomenografiskt kvalitativa undersökningar i form av semistrukturerade intervjuer. Genom dessa arbetssätt utgår forskare från uppfattningarna om det aktuella fenomenet hos respondenterna (intervjudeltagarna), vilka blev informerade om deras rättigheter och forskarens skyldigheter i undersökningen, vid förfrågning, genom missivbrev och precis innan intervjun inleddes. Respondenternas uppfattningar sammanfattades i en resultatdel som analyserades efter en kvalitativt fenomenografisk metod. Samtliga respondenter ansåg leken att var viktig för barns utveckling av social kompetens och att den framför allt utvecklas i samspelet. Det som både skiljer och liknar grupperna åt är att förskolepedagoger, politiker och en förskolechef menade att barnet i leken får lära sig att förstå sig själva för att sedan kunna interagera med andra. I jämförelse med detta pekade den andra förskolechefen på att förskolan har ett stort ansvar, men att leken kan vara svår för barnet. Samspelet i förskolan är inte en förutsättning för att utveckla social utan att det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag ska få ingå i situationer och samspel som utvecklar social kompetens, menar hon. Förskolepedagogerna och förskolecheferna belyste pedagogens viktiga roll i leken för att barnen ska kunna utveckla social kompetens, vilket inte politikerna gjorde. Slutsatsen är att förskolepedagoger och förskolechefer skiljde sig från politiker i fråga om den betydelse som pedagogen har för att barnen ska utveckla social kompetens genom leken. För övrigt kan resultatet liknas med att vara individuellt, då det finns väldigt många likheter och några skillnader mellan förskolepedagogers, förskolechefers och politikers syn på betydelsen av lek i förskolan för barn utveckling av social kompetens.</p></p>