Vi har valt att titta på hur E-sportmarknaden använder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nå befintliga och framtida användare. E-sport är ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 är två exempel på spel där E-sport är ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda på hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. Människors beteende på Internet samt hur människor hanterar marknadsföring på Internet kommer upplysas närmare i arbetets resultatkapitel. De sociala medier vi valt att gå in djupare på är Youtube, Facebook, Twitter och Twitch.tv. Vi kommer också titta närmare på kopplingarna mellan dessa sociala medier.

Instagram och Snapchat är två av de sociala medier som ungdomar mellan 16-25 år använder mest. Till en början var dessa medier endast avsedda som sociala plattformar där privatpersoner kunde dela information med varandra men används även idag av företag vid marknadsföring. Att företag känner till sin målgrupp och försöker förstå var och vilket innehåll de bör publicera på sociala medier är givetvis viktigt men också problematiskt. I och med att ungdomar utsätts för stora mängder marknadsföring från olika företag, finns en problematik hos företag gällande att försöka möta och förstå sin marknadsmålgrupp samt vilken typ av marknadsföring som uppskattas eller inte uppskattas. Syftet med undersökningen är att identifiera och analysera ungdomars uppfattningar om marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat. Utifrån undersökningens respondenters åsikter och användning av medierna, ska även marknadsförings- och företagspotential på Instagram och Snapchat belysas och jämföras. Datainsamling till denna kvantitativa undersökning har skett både via litteraturstudier samt via en enkätstudie som har fyllts i av 151 personer som är mellan 16-25 år. Några av uppsatsens resultat samt slutsatser presenteras nedan: Både Instagram och Snapchat är likvärdigt i frågan gällande vilket socialt medium som respondenterna använder mest samt vilket medium som respondenterna upplever som roligast/mest underhållande. Instagram används främst i underhållande syfte där det bakomliggande behovet hos användaren är just underhållning och tidsfördriv där upptäckter av nya användare och konton inte ses som något problem. Slutsatser kan dras kring att Instagram är ett öppnare socialt medium jämfört med Snapchat. Snapchat används främst vid kommunikationsbehov där chatten används till att kommunicera med ett syfte att snabbt dela information mellan personer som känner varandra på ett privat plan. Slutsatser kan dras kring att Snapchat upplevs vara ett mer privat och stängt socialt medium jämfört med Instagram. Vilket medium som har bäst förutsättningar för marknadsföring till en ung målgrupp lämnas osagt. Detta för att olika typer av företag kan passa bra eller mindre bra i de två olika medierna. Denna slutsats grundas i att mediernas passform för företag påverkas av företagets målgrupp, position på marknaden, företagets mål samt motiv till användning och marknadsföring på sociala medier och även utifrån den eller de produkter som ska säljas.

Denna uppsats har som syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om media och nyhetsrapportering påverkas av att sociala medier är ungdomars främsta källa till nyhetskonsumtion på internet. Uppsatsen har ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och vilar på Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier. De som intervjuades i studien var sex utbildade och verksamma lärare på högstadiet inom ämnet samhällskunskap i tre kommuner i mellersta Norrland. Med hjälp av dessa data som underlag har slutsatser dragits av hur sociala medier påverkar undervisningen om media och nyhetsrapportering på högstadiet. Den slutats som drogs av resultatet i studien var att framförallt källkritiken har blivit mer central, men att det trots det inte är tillräckligt för att bemöta dagens informationsflöde på sociala medier. Bortsett från källkritiken skiljer sociala mediers påverkan mellan de olika lärarna. Kunskapsnivåerna varierar mellan lärarna och en önskan om att utveckla sina kunskaper framkom från flera lärare. Någon samsyn vad begreppet nyheter innebär finns inte hos de intervjuade. Samtliga lärare i studien är överens om att sociala medier har en påverkan på undervisningen. / <p>Godkännande datum: 2016-12-21</p>

Social media has a large impact on our society. News articles are often accessed and shared through different social media sites . In fact, today the most common way to enter a website is from social medias. However, due to technical restrictions in what information these sites make public, it is often not possible to access click information from social medias. This complicates the analysis of popularity dynamics of news articles, for example. In this thesis, we work around that problem. By using an URL shortener service API, we can extract information about the clicks from the API. We will only look at content that is shared on Twitter because they have the friendliest view on sharing data for research purposes. To test this methodology we are doing a small prestudy in which we look at how biased news articles are shared on Twitter compared to more objective content. There are three parts in investigating the biased content. The first part is to extract Bitly links from Twitter. The second part is to examine the links and decide if it is a news article. Finally, we determine if the news article is biased. For this third step, we use two different approaches. First, we build a computational linguistics tool called a Naive Bayes classifier from already classified training data. Second, we classify different articles as articles with biased content or not, where an article is considered biased if the domain it resides on has a high content of biased articles. Our analysis of a sample data set that we have collected over a week showed that biased content is clicked for a longer period of time compared to non-biased content.

Syftet med studien är att undersöka om textbaserad information på sociala medier blir mer intressant om det sker i rörlig bild med animerad text. Studien bygger på en målgrupp bestående av unga Facebookanvändare där användare och deras digitala konsumtion på den sociala plattformen undersöks. Empirisk datainsamling har genomförts i form av enkäter som digitalt distribuerats till den utvalda målgruppen. Djupgående, kvalitativa och kompletterande intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter har genomförts för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. Studiens resultat visar på en jämn fördelning för föredragen form av nyhetsrapportering i form av rörlig bild och bild med kompletterande text där det tydligt framkommer spetsegenskaper för de olika alternativen. Undersökningen visar att de olika alternativen för informationsförmedling har tydliga kopplingar till olika motiveringar. Tillgänglighet och intressant är synonymt med rörlig bild medans informativt och tydligt är synonymt med bild med kompletterande text. Studien visar även på att det är ett område som kräver vidare forskning.

Sociala medier används mer och mer i dagens samhälle. Sociala medier är en plattform för kommunikation där bland annat företag kan nå ut till existerande samt potentiella kunder. Företag använder sig av diverse sociala medie-plattformar då det är ett billigt sätt för små företag att visualisera sitt företag, inte minst webbutiker som inte syns i samma utsträckning som fysiska butiker. Företag ser nu social media som ett måste för att kunna skapa en relation till sina kunder. De arbetar närmare med kundinvolvering, och social media är en möjliggörare för detta. Men med sociala medie-plattformarna kommer även utmaningar, och kundrelationen kan påverkas av dessa utmaningar. Studien är en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoderna netnografiska internetobservationer och semi-strukturerade intervjuer har använts. Ägare från två små webbutiker har intervjuats och deras sociala medie-plattformar har observerats med utgångspunkt från diverse utmaningar med sociala medieplattformar och med ett perspektiv på kundrelation. Syftet med studien är att ge ökad förståese för vilka utmaningar som kommer med olika sociala medieplattformar och hur de kan påverka kundrelationen. Studien skapar förståelse för potentiella utmaningar som små företag kan ställas inför och hur dessa utmaningar skulle kunna påverka kundrelationer.

TV4-Gruppen är en av Sveriges största medieföretag som på kort tid upplevt betydande strukturella förändringar för att kunna anpassa sig efter den pågående digitaliserade marknaden.  I takt med den digitala transformationen har användares beteenden och behov förändrats, något som därmed ökat kravet på närvaron på sociala medier. Idag är TV4-Gruppen oerhört aktiva på olika sociala plattformar och når en bred publik med sina över 30 olika sociala kanaler. Bristen av ett verktyg som enar publicering, moderering och analysering av data, gör det emellertid svårt att kunna utnyttja alla resurser som finns tillgängliga. Denna undersökning syftar till att finna och presentera ett verktyg för sociala medier som möter TV4-Gruppens behov vad gäller tekniska lösningar, men som även kan underlätta och förbättra interna arbetsprocesser över alla kanaler och därmed säkra den digitala affären. Genom att kartlägga ett antal leverantörer baserat på en tidigare genomförd kravspecifikation, samt en mer detaljerad undersökning i form av en poängmatris där två av leverantörerna jämförts, Spredfast och Sprinklr, kunde resultaten konstatera att Sprinklr är det mest lämpade verktyget som kan uppfylla företagets krav, behov och önskemål.

Without doubt usage of social media is increasing rapidly and globally in all levels of societies and organizations. Businesses of all shapes and sizes are embracing Social Media as an important marketing tool. Social Media provide many opportunities for non-profit organizations to increase their presence, impact, communication and efficiency. Many non-profit organizations lag behind in incorporating social media marketing into their daily operations. More than half of the non-profit organizations included in this study thought they could be more active on social media and declared they were in need of a social media strategy. Social media is challenging and establishes new hierarchies, cultures and responsibilities. Also, Social media demands time and interactive content which means you need to find new creative ways of looking at your organization’s communication. If no map is outlined for how social media marketing should be done how should the organization know how to coordinate in the world of digital marketing? This study therefore employed a content analysis of a non-profit organization’s social media marketing on Twitter, Facebook and LinkedIn. The study also includes a survey of how 17 non- profit organizations are utilizing the potential of the social media technologies to carry out their programs and services. Together with a theoretical framework and an interview with a Social Media expert this revealed eight important parts that should be included in a social media strategy. The eight elements are visually presented in a conceptual model as well as put in practice as a strategy with concrete guidelines for the non-profit organization Swedish-American Chambers of Commerce-USA. This report is an examination of the development of a social media strategy for a non-profit organization which resulted in a strategy to help strengthen the organization's voice online and illuminate the organizations reliability and aim.

I detta kandidatarbete diskuterar vi ansvar hos utvecklare samt användare när det gäller spridningen av media och filtrering på sociala medier. Med sociala mediers ökade popularitet växer utvecklarnas och användarens ansvarstagande. Många användare uppmanas indirekt till att sprida falsk media för en större publicitet. Vi utgår från Donna Haraway’s begrepp situerad kunskap för att utforska hur media samspelar med användare. Vi använder oss även utav Lucy Suchmans begrepp accountability för att diskutera hur vi som webbutvecklare bär ansvar för hur vår plattform används och hur användare är accountable för källkritik och den spridning de utför. Vår gestaltning undersöker hur utvecklare och användare inom sociala medier kan fördjupa sin förståelse för olika typer av källor på sociala medier. Gestaltningen är utformad som ett socialt medium och ska ge användarna en tankeställare om filterbubblan. För att utveckla vidare på gestaltningen har vi gjort användartester. Resultatet och diskussionen av användartesterna visar hur bra användare förstår det budskap om filterbubblan och filtrering som sker på sociala medier.

Syftet med studien är att undersöka om kvinnliga skönhetsideal på sociala medier påverkar unga kvinnors självupplevda välmående. Studiens frågeställningar är följande: Finns det ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående? Hur förhåller sig kvinnliga skönhetsideal på sociala medier till ditt självupplevda välmående? För att få svar på dessa frågeställningar gjorde vi tio semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som studerade vid ett universitet i Stockholm.   Det har tidigare gjorts många internationella kvantitativa studier om hur kvinnoideal på media påverkar unga kvinnors välmående. Däremot finns det mindre kvalitativ forskning om ämnet vilket motiverade vårt val för denna ansats. Den tidigare forskningen på området har visat att det finns ett negativt samband mellan unga kvinnors välmående och kvinnliga skönhetsideal som förmedlas via sociala medier. De teoretiska ramverken som tillämpas i denna studie baseras på Erving Goffmans teori om självpresentation och Maarit Johnsons teorier om självkänsla och dess former. Det empiriska materialet analyseras utifrån fyra huvudteman som är återkommande under intervjuerna: bekräftelse, självpresentation, social jämförelse samt åtgärder.   Studiens resultat visar att kvinnliga skönhetsideal på sociala medier har främst negativt, men även positivt, inflytande över respondenternas självupplevda välmående. I enlighet med den tidigare forskningen har respondenterna vidtagit strategier för att minska det negativa inflytandet över sitt självupplevda välmående.