Bakgrund Konsumenters förtroende för traditionella marknadskommunikationer sjunker. Företag försöker därför hitta nya sätt att nå fram till konsumenter. En marknadskommunikation som vuxit fram till följd av detta är Influencer Marketing, vilken innebär att inflytelserika individer influerar människor på sociala medier. Influencer Marketing är dock fortfarande en gråzon och studier inom området är begränsade. Syfte: Studiens syfte är att, genom att undersöka konsumenter, erhålla en djupare förståelse för hur deras köpprocess påverkas av Influencer Marketing genom att identifiera och förstå faktorer som påverkar deras inställningar och handlingar som ett resultat av Influencer Marketing. Genomförande: Studien har utförts genom en trianguleringsmetod, vilken innebar en datainsamling genom en kvantitativ enkät och tio kvalitativa intervjuer. För att kunna kartlägga och analysera konsumenters köpbeteende i relation till Influencer Marketing, ställdes frågor kopplade till syftet. Slutsats: Studien fastställer att främst personliga faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer påverkar konsumenters uppfattning av influencers och följaktligen Influencer Marketing. Studien visar att konsumenter med en positiv uppfattning av influencers, i stor utsträckning värderar och tillgodogör innehåll via Influencer Marketing, vilket i sin tur leder till att deras köpprocess förkortas. Vidare visar studien att motsatsen gäller för konsumenter med en negativ uppfattning av influencers. Studien fastställer även att köpprocessen är en iterativ process istället för en statisk ordning. / Background: The consumers trust in traditional marketing communications is decreasing. Therefore, companies try to find new ways to reach the consumers. A marketing communication that has blossomed as a result of this is Influencer Marketing, which means that influential individual influence people on social media. However, Influencer Marketing is still a gray zone and research within the field is limited. Purpose: The purpose of the study is to, by researching the consumers, gain a deeper understanding for how their buying process is affected by Influencer Marketing by identifying and understanding the factors that affect their attitudes and behaviors as a result of the marketing communication. Completion: The study has been conducted by a triangulation method, which has involved data collecting through a quantitative survey and ten qualitative interviews. In order to map and analyze the consumers buying behavior in relation to Influencer Marketing, questions were asked in regard to the purpose of the study. Conclusion: The study displays that mainly the personal factors, psychological factors and social factors affect the consumers’ perception of influencers and hence of Influencer Marketing. The study shows that the consumers with a positive perception of influencers, value and appropriate content via Influencer Marketing to a larger extent, which in return shortens their buying process. Furthermore, the study shows that the case is the opposite for the consumers with a negative perception of influencers. The study also displays that the buying process is an iterative process instead of a static order.

Innehållsmarknadsföring är en metod för att nå ut med sitt varumärke och nå sina kunder med hjälp av innehåll av redaktionell ton. Tidigare studier har gjorts om hur innehållsmarknadsföring kan användas men få har fokuserat på hur små självständiga butiker kan använda sig av detta. Denna studie syftar till att undersöka hur en liten butik kan utforma content som tilltalar sin målgrupp och hur en strategi över skapandet av content i syftet att publicera på Instagram ska utformas. Studien har utgått ifrån caseföretaget No 36. No 36 är en liten självständig butik som är återförsäljare av modevarumärken. Data samlas in via en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. En designprocess genomförs i syfte att skapa content för publicering på Instagram. En utvärdering av designen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer med representanter med No 36s målgrupp. Studien visar att content som skapas ska vara inspirerande, fotat enligt snapshot-estetik och ska innehålla korta och koncisa bildtexter. En strategi för publicering av content på Instagram ska innehålla en plan för vilket content som ska publiceras, när det ska publiceras och riktlinjer för hur en sammanhängande tonalitet ska skapas.

Syftet med studien är att ta reda på hur ett företag bör utforma sina Instagrambilder för att uppfattas enligt företagets kärnvärden och förmedla en unisex-känsla för att skapa ett attraktivt Instagramflöde. Studien görs på uppdrag av The Shocelace Brand Stockholm och resultatet ska fungera som ett underlag för företagets kommande Instagraminlägg. Uppsatsen grundar sig i teorier om varumärken, positionering, genus, färg, sociala medier, reklambilder och semiotik. Information för studien har vidare samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter från målgruppen, företagsledningen och en yrkesverksam fotograf. I analysen utreds respondenternas tankar och preferenser för att identifiera samband. Studien påvisar att ett enhetligt, tilltalande och intresseväckande Intagramflöde skapas genom att använda sig av professionella genomarbetade bilder som är redigerade med en återkommande färg eller färgton. Flödet bör innehålla en variation av produktbilder och personer för att vara intresseväckande. För att tilltala båda könen krävs en variation av bilder vilka upplevs som manliga, kvinnliga och unisex. Dessa bilder skapas genom att tänka igenom poseringen, element och själva könet samt beteendet hos personen i bilden. För att ett Instagraminlägg ska återspegla ett företags värdeord bör det finnas ett samspel mellan bildens kontext samt element. Förslag till vidare forskning är att utvärdera underlaget, intervjua flera personer kring kärnvärdena samt studera hur genus skildras i sociala medier.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.

Många företag fokuserar sin reklam på sociala medier idag då de kan, utifrån användarnas beteende, utforma reklam som passar varje individ. Facebook har 2.2 miljarder aktiva användare världen över och är därmed en tacksam plats för företag att annonsera på. Som användare på webbsidan accepterar du att Facebook har rätt att samla in data om dig och ditt beteende på deras webbsida och på andra webbsidor som har en koppling till Facebook. Fördelen är att du får intressant reklam i ditt Facebook-flöde men det kan även kännas som att ”storebror ser dig”. Syftet med denna studie var att beskriva hur bekväma användare av sociala medier är med att deras data samlas in så att företag ska kunna göra individanpassad reklam i deras flöden. Ett frågeformulär skickades ut till 100 respondenter där åtta olika scenarion nämndes om insamling av data. Respondenterna fick besvara hur bekväma det var med varje scenario och resultatet var att majoriteten var obekväm med alla scenarion. Avlyssning av mobila enheter var de mest obekväma med samt insamling av data för politisk reklam. Några respondenter ansåg även att det var för mycket reklam på Facebook. Majoriteten av respondenterna svarade dock nej på frågan om de kunde tänka sig att betala för Facebook för att slippa reklamen. Slutligen togs det upp att respondenterna inte hade koll på vilket typ av data som Facebook samlar in om dem. Svaret står i användaravtalet som de en gång i tiden har accepterat men förmodligen inte läst. En diskussion om förenkling av användaravtal fördes där användaren i korthet skulle se de viktigaste bitarna utifrån deras synsätt innan de accepterade avtalet. / Today many companies focus their advertising on social media. Based on the users behaviour they can design individual advertisement for the user. There are 2.2 billion active users on Facebook world wide which makes it a gratefull place for advertisement. Facebook have the right to collect data about you and your behavior on the website and on other websites connecting with Facebook. As a Facebook user you have accepted these terms of service. You get more interesting advertisement in your Facebook-feed but it might also make you feel that ”big brother is watching you”. The purpose of this study is to describe how comfortable users in social media are with organisations collecting data to make individualized advertisement. A questionnaire was sent to 100 Facebook users including eight different scenarios on data collecting. The respondents answered how comfortable they were with each scenario. Results showed that the majority of the respondents where uncomfortable with all scenarios. The most uncomfortable scenario would be if a cellphone eavesdropped into a private conversation and then showed an ad about the product the people were talking about. Another sensitive subject was collecting data for individual advertisement from political parties. Some respondents also thought that there were too much advertisement on Facebook. However, the majority of the respondents said no to the idea of paying for Facebook in order to avoid advertisement. Finally, it was argued that the respondents wasn’t sure on what type of data Facebook were collecting. The answer can be found in the terms of service. A discussion about a simplification on user agreements were made.

Syfte: Målet är att undersöka hur olika organisationer resonerar i termer kring möjligheter och risker i samband med samarbeten med influencers på Instagram. Syftet med detta är att belysa vilka eventuella för- och nackdelar organisationerna ser vid samarbeten med influencers i förhållande till organisationernas egna värderingar och varumärke samt hur potentiella risker vid ett samarbete vägs in. Frågeställningar:  Hur resonerar organisationerna ifråga kring användningen av influencers i sin marknadsföring på Instagram?  Hur resonerar organisationerna ifråga kring varumärkesstrategier i sina samarbeten med influencers på Instagram?  Vilka strategier använder de aktuella organisationerna för att hantera de risker som finns i och med ett samarbete med influencers på Instagram? Metod och material: Kvalitativ undersökning med fyra semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Undersökning visar på betydelsen av att organisationer använder sig av influencers genom samarbeten på Instagram för öka möjligheten att få ett starkare varumärke eller nå ut med sina budskap. Till sist visar undersökningen på att organisationerna är medvetna om vilka risker som finns genom samarbeten med influencers.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Centrala studiestödsnämndens språkliga stil skiljer sig på Facebook och den egna hemsidan. Detta gjordes genom en stilanalys i kombination med en undersökning av läsbarhetsindex i 14 utvalda texter, 5 från hemsidan och 9 från Facebook-flödet. Resultatet av LIX-analysen visar att Facebook-inläggen räknas som mycket lättlästa medan texterna på Facebook är lättlästa. Stilanalysen visar i sin tur att texterna på hemsidan är något mer info-packade och detaljerade då till exempel nominalkvoten är högre och meningarna längre. Facebook-inläggen är mer informella och aningen mer emotiva sett till bland annat ordval och ordklasser. Skillnaderna är dock inte påfallande och slutsatsen är därför att stilen i språket inte skiljer sig lika mycket som förväntat. De skillnader som finns kan dessutom även bero på vad man vill kommunicera i de olika kanalerna.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att undersöka hur riktlinjer kan skapas som kan användas av anställda på en arbetsplats med olika erfarenheter av sociala medier. De riktlinjer som har tagits fram ska fungera som ett stöd för skaparen av innehållet och hjälpa hen att formge ett inlägg på företagets sociala medier. Detta genom att följa företagets profil, följa tydliga exempel över hur ett populärt inlägg ser ut och även att skapa en förståelse för sin målgrupp och hur informationsarbetet ska planeras.   Denna studie har undersökt hur riktlinjer kan utformas genom att använda de retoriska greppen ethos, pathos och fronesis för att ge trovärdighet till en text. Teorier inom semantiken har undersökts, för att se vilka ord som gör materialet mer förståeligt för den som ska följa riktlinjerna. Bild och text i samverkan har också använts i skapandet av ett gestaltningsförslag i denna undersökning.    Tidigare studier visar bland annat hur ethos kan byggas inom ett företag genom att en plan över hur informationen ska läggas upp på sociala medier skapas. Detta stöttar medarbetarna, som då känner en trovärdighet för sitt företag, vilket i sin tur effektiviserar arbetet. Det finns även studier som visar hur riktlinjer kan användas på olika arbetsplatser för att effektivisera arbetet.    Slutsatser som dragits i arbetet är att trovärdighet till materialet kan skapas genom att styrka påståenden och tips genom undersökningar och statistik. En ökad trovärdighet för texten gör det lättare att ta till sig direktiven, det visar tester som fokusgruppen har utfört och även de teorier som har undersökts. Teorier inom retoriken kan användas både för de direktiv som ges i materialet, men också som tips för användarna själva att applicera i sina inlägg. Ord som kan kategoriseras på basnivån och känns igen av målgruppen gör att texten i materialet blir lättare att ta till sig. Ord som innehåller mycket information, men som samtidigt inte är för svåra att förstå är optimala att använda både i ett informationsmaterial som detta, och i inlägg på sociala medier. / This is a thesis in information design, with the emphasis on textual design. The purpose of this assignment is to investigate how an information material can be formed, that can be used by employees with different experiences from social media. The guidelines that has been produced is supposed to work as support for the user and help he or she to create a post on social media, by following the companies’ profile and style within the different channels, use directions for creating a popular post and to make an understanding for their target group and how the information should be planned.    This study has investigated how guidelines can be designed by using the rhetorical concepts of ethos, pathos and fronesis to bring credibility to the text. Theories within semantics has also been investigated, to see which words that makes the material more understandable for the user of the guidelines. Image and text in collaboration has also been used in creating a design proposal for this study.    Earlier studies show that ethos can be built within a company by applying a plan over how the content should be designed on social media. This supports the employee, that will build credibility for the company, and that will also streamline the work. There are also studies that show how important guidelines are for different workplaces, to improve the daily operation.    Conclusions that has been drawn in this thesis is that credibility to the material can be obtained by strengthen statements and advise through investigations and statistics. A higher credibility for the text will make it easier to comprehend the guidelines, this is showed by the focus group and the theories investigated in this thesis.  Theories in rhetoric can be used for both directives in the guideline and the advice that the user will apply on their own posts in social media. Words that can be categorized on the basal level within semantics and can be recognized by the user will make the text easier to assimilate. Words that hold a lot of information, but at the same time is easy to understand is the most optimal to use in guidelines and in posts in social media.

This study aims to increase the understanding regarding the relationship between social media use and mental well-being. By doing this the study further aims to contribute with qualitative insights to a research-field dominated by quantitative studies. By means of semi-structured interviews, users reasoning regarding social media uses potential effects on their mental well-being and perception of their own identity was investigated. The empirical data was later analyzed using social identity theory, social comparison theory and cultivation theory. Results showed that social media use can affect mental well-being and the perception of one's identity in a number of ways, with the type of interaction being an important factor in regard to outcome. Positive interactions like connecting with friends and like-minded, were linked to positive effects on mental well-being. While negative interactions, like comparison of one’s own appearance, success or activity with others were linked to negative effects on well-being. Potential reasons why and suggestions for further research are discussed in the study’s conclusion.