Abstract Title: If it doesn’t spread it’s dead - a qualitative study on how young entrepreneurs are positioning themselves in the marketplace and with the help of social media spreading their brand. (If it doesn’t spread it’s dead ­- en kvalitativ studie om hur unga entreprenörer positionerar sig på marknaden, med hjälp av sociala medier sprider sitt varumärke).   Number of pages: 48   Author: Sandra Ahlinder, Anna Hoffman   Tutor: Peder Hård af Segerstad Course: Media and Communications Studies C   Period: Fall 2013 University: Division of Media and Communication, Department of Information   Purpose/Aim: The aim with this study is to investigate how companies use social media as a marketing tool. The study will investigate possible differences between two groups of newly started companies. The first group is companies that has recieved a relatively large amount of media attention and the second group is companies that has received less attention in media. The study will examine the usage of social media in the two groups.   Material/Method: A qualitative method has been used in this study in the the collection of data and in the analysis of the collected material. The collection of data is based on semi-structed interwievs as a qualitative method.  In the analysis of the data a content analysis was applied.   Main results: The study's main results shows that there is a difference between the two groups of companies use of social media as a marketing tool. The difference is evident in the respective phases the companies are subject to. The group of companies that receives a significant larger amount of media attention has a developed structure in their marketing strategies. In contrast, the group with less media attention are still in a startup-phase and do not have the same means to reach that level of awareness and development in their marketing.               Keywords: Sociala medier, Entreprenör, Traditionell marknadsföring, Icke-traditionell markandsföring, Word-of mouth (WOM), Relationship Marketing (RM), Storytelling, Relationsmarknadsföring.

SAMMANFATTNING Titel: Musikbolags kommunikationsprocess via social media Författare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia Wiklund Handledare: Joachim Timlon Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014. Forskningsfråga Hur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media? Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via social media, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt ge rekommendationer till hur de på bästa sätt kan kommunicera med kunderna via de sociala medierna. Metod I uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Detta gjorde vi då vårt mål har varit att komma så nära vårt problemområde som möjligt och gå på djupet istället för bredden. Den empiriska studien bygger på fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikation och musikindustrin. Slutsatser Vi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig själva utan sina artister. Något av det bästa ett musikbolag kan göra är att anpassa sig efter sin målgrupp. Genom att noggrant segmentera marknaden och se till livsstilsfaktorer kan musikbolagen utforma sin kommunikation på ett sätt som tilltalar valda segment. Det är viktigt att finnas på det ställe som kunderna befinner sig samt att innehållet är relevant och passar artistens image. Nyckelord: kommunikation, kommunikationsprocess, sociala medier, Facebook, Instagram, Twitter, Spotify, Youtube, internet, musikindustrin, musikbolag

Our purpose was to investigate when a specific phenomenon is taken out of context and used in a manner not originally intended for. Facebook is meant to be used in the private sphere as a way for individuals to communicate and keep in touch with family, friends and acquaintances. However, Facebook has begun to be used increasingly in the professional context like recruitment. We have through qualitative interviews explored how the respondents, professional recruiters and future job applicants, think about the use of Facebook in a recruitment process. By applying theories dealing with roles and lifestyles we have been able to pinpoint our empirical data. The results showed that the respondents agreed that Facebook is for private use and hence is Facebook a misleading assessment tool and can easily create false perceptions about an individual's suitability for a job. Although the recruiters showed a tendency to weigh in information from Facebook in some cases. Future job applicants said they did not adjust their Facebook profile for a possible review of recruiters. Our results indicate that this may be necessary to minimize the risk of being excluded in a recruiting process.

I denna studie undersöker jag hur svenskämnet på gymnasiet lever upp till syftet som säger att eleverna i undervisningen ska få läsa andra texter än enbart skönlitterära och vars innehåll ska sättas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska också vara en källa till självinsikt, utmana eleverna till nya tankesätt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev därför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag påverkar unga människors identitetsbyggande inom svenskämnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan är dålig på att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien är således att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara på dessa: Hur använder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna på hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen? Resultatet av undersökningen visar att svenskämnet i stort sett inte använder sig av texter hämtade från olika slags medieplattformar i undervisningen. De intervjuade eleverna däremot har stor kunskap om och erfarenhet från andra texter än de skönlitterära, bland annat on-linespel, bloggtexter och andra sociala medier, som de inhämtar på fritiden. I dessa forum utforskar de sin identitet. Resultatet visar att skolan sällan låter eleverna använda egna intressen i skoluppgifter. / This essay review the ways Swedish in upper secondary school carry out the tasks in the curriculum. The students ought to read other texts than fictional and the content are to be in relation to the students own interests and experiences. The texts should be a source of self-perception and challenge the students to think in new ways. That is why it became important to investigate if/how different texts affect young peoples searching for themselves within Swedish. At the same time research show that school is not taking care of the students prior encounters with media. The aim with this review is to examine nine students encounters with media and the ways they want the school to recognize these: In what ways do youth use media to express and explore their identity? What is the students opinion about the interest the Swedish take in their experiences in media? The issue of the survey shows that Swedish unfrequently use texts from different platforms of media. The students in the survey however have great knowledge about and experience from other texts than fictional - on-line games, blogs and other social media – acquired in their leisure time. In these rooms they explore their identity. The issue shows that school unfrequently let the students use their interests in instructions.

En undersökning om hur bilder på sociala medier påverkar unga kvinnors självbild är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka hur unga kvinnor blir påverkade av bilder de ser på sociala medier, samt att undersöka hur denna påverkan ser ut. Syftet med undersökningen är även att se om kvinnornas ålder har någon inverkan på hur man uppfattar dessa bilder. Denna undersökning utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer via mejl samt två kompletterande semistrukturerade intervjuer är grunden för empirin. Empirin har analyserats utifrån tidigare relevant forskning om sociala mediers effekt på unga kvinnor samt hur samhället ser på en hälsosam kropp. Undersökningen utgår från relevant teori angående hur media upprätthåller "tunnhetsidealet" i samhället, samt hur en kropp bör se ut för att vara attraktiv. För att så tydligt som möjligt redovisa resultaten har respondenternas svar delats upp i tre olika teman. I undersökningens analysavsnitt diskuteras  och besvaras frågeställningarna som hela undersökningen bygger på. Undersökningen avslutas med en slutdiskussion där resultaten, problematiken och frågeställningarna diskuteras. I slutdiskussionen lägger jag även fram förslag för tidigare forskning inom samma ämne. / A study about how pictures on social media affects young women´s self-image is a candidate thesis aimed to investigate how young women are affected by images they see in social media.The purpose is to investigate if women´s age has a influence in how one perceives these images. The study arises from a qualitative approach where interviews via e-mail and two independent interviews are the basis of empirical data. Empirical data has been analyzed on the basis of previous relevant research absout social medias effect on young women and how society looks on a healthy body. The study is based on relevant theory on how media maintain thinness ideal in society and how the body should look to be attractive. I have then divided the respondents answers into three different themes to clarify the results for the reader. In the analysis section is the question at issue discussed and answered.The study concludes with en final discussion where the results, problems and issues are discussed. The final discussion of this thesis finishes with proposals for future research in the same field.

Instagram är en fotodelningsapplikation som i stor utsträckning används av den yngre befolkningen. Det har visat sig att unga tjejer är den målgrupp som i störst utsträckning påverkas av det innehållet som publiceras på Instagram, framförallt när det kommer till aspekter gällande utseende och kroppsideal. Syftet med studien var att undersöka hur unga tjejer förhåller sig till Instagram samt vilka erfarenheter de har av det kroppsrelaterade innehåll som framställs på applikationen och hur det i sin tur kan komma att påverka deras kroppsuppfattning. Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper, i vilka sex tjejer i åldrarna 18 till 19 år deltog, samt genom netnografi. Genom en kvalitativ innehållsanalys har fem teman växt fram, som sedan legat till grund för hur resultatet presenterats. Av resultatet framgår att unga tjejer påverkas såväl medvetet som omedvetet av de kroppsrelaterade innehåll som publiceras på Instagram, vilket leder till både positiva och negativa känslor om den egna kroppen. / <p>2018-06-07</p>

For western youth social media has become an everyday occurrence. An abundance of information is delivered right to them. But how do they evaluate the credibility of the information they encounter? Web 2.0 and social media has created an easy access to information, but has also made it harder to identify who the creator of the information is when anybody can create content. Which makes it important to constantly critically evaluate the sources one is faced with. T​his study aims to examine how adolescents judge the credibility of information they meet on social media, and also how they use social media and how they see themselves as creators of information. The data was accumulated by conducting two group interviews with three participants in each group. The results has been analyzed with two separate theories, cognitive authorities and also with the theory of uses and gratifications. The results showed that they are more critical to information created by sources that the do not know personally, than they are of users that the know on an closer level. The study also shows that they do not ​perceive that they create content themselves on a regular basis. But they are still constantly connected with their friends on some sort of social media. Based on this study future relevant studies can be made with social media as the focus. This study focus on adolescents with a similar socioeconomic background, the same study but with different socioeconomic backgrounds would be interesting to make. Results in this study shows that an older generation is starting to use social media in a different degree then before, therefore studies in how this generation evaluate information the meet on social media could be interesting since they have an education that differ from the one adolescents get today.

Sociala medier är ett hett tema i samhällsdebatten runt om i världen, och det är inte utan anledning. Dagens unga är uppkopplade och håller sig uppdaterade på internet från de vaknar till de lägger sig. Ett av de mest populära och kändaste sociala medier plattformarna är Instagram. Unga lägger på denna plattformen ut bilder i stor mängd. Detta ledde in oss på följande frågeställning: “Vilka visuella normer finns det på instagram?” För att få reda på detta använde vi oss av bildanalyser där vi analyserat bilder från olika instagramkonton tillhörande fem kändisar och tre influencer. Resultatet gav svar om vilka normer som var populärast, samt om det varierade mellan kändisar och influencer. Normerna fick vi fram genom omvärldsanalys och forskning, resulterade i två instagramkonton med namnen, ME1588CSHPL1 och ME1588CSHPL2, där det ena följde normen och den andra bröt normen genom att använda sig av critical design. Vi använde oss av Hooktheory och en skapad ljudmetod för att skapa musik till bilderna. / Social media is a hot topic in community debates around the world, and that's not without reason. Today’s young people are hooked up on the internet and always updated on the newest happenings from they wake up until they go to sleep. One of the most popular and famous social media platforms is Instagram. Young people post many pictures on this platform. This led us to our questioning: "What visual norms exist on Instagram?" To find out, we used image analysis where we analyzed images from different instagram accounts to five celebrities, and three influencers. The result of the analysis gave answers to which norms that was most "popular", and if it varied between celebrities and influences. The norms we got through research and analysis resulted in two instagram accounts with the names, ME1588CSHPL1 and ME1588CSHPL2, where one followed the norms and the other broke the norms through using us of Critical Design. We used Hooktheory and a created sound method to create music for the pictures.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur företag presenterar sig på sociala medier och vilka attribut de förmedlar för att attrahera generation Y. Utgångspunkt tas i modellen ”Ett attraktivt arbete” skapad av Åteg, Hedlund och Pontén(2004) där ett attraktivt arbete framställs med ett flertal dimensioner och kvalitéer. Studien är fokuserad på byggbranschen och hur företag inom den arbetar med att synliggöra attribut på Facebookflöden för att attrahera potentiell arbetskraft. Empirin utgörs av de tre största byggföretagen i Sverige och deras Facebookflöden, med premissen att de behöver göra sig attraktiva för ingenjörer inom branschen, en yrkeskategori det råder brist på i Sverige och kommer att göra ett antal år framåt. Studien utgår från en netnografisk metod som i större vetenskapligt perspektiv kan hänföras till hermeneutik. Resultatet visar att företagen använder strategier i form av en aktiv rekrytering där medarbetare och/eller företag förmedlar attribut som framhålls som attraktiva till potentiell arbetskraft enligt den teoretiska modellen Ett attraktivt arbete.Vidare har Facebookinläggen uppvisat attribut med karaktär av hållbar framtid, samhällsansvar och moraliskt ansvar, utvecklingsmöjligheter och tekniska förhållanden. Dessa, tillsammans med möjligheter till medinflytande och flexibilitet inom arbetet, är alla attribut som i tidigare studier påvisats vara attraktiva för generation Y och således anses bidra till ett attraktivt arbete. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how companies presents themselves at their social media channels and which attributes they are using to attract generation Y. Starting point is taken from the model ”Ett attraktivt arbete” by Åteg, Hedlund and Pontén (2004) in which an attractive job is displayed through a number of dimensions and qualities. The study is focused on the construction industry and how companies within the industry work to visualize attributes on the Facebook walls to attract potential employees. The empirical data consists of the Facebook walls of the three largest constructing companies in Sweden, on the premise that they have a need to be attractive to construction engineers. A profession in which there is currently deficiency on the Swedish market and most likely will be for a couple of years ahead. The study is based on a netnographic method that in a larger scientific perspective can be attributed to hermeneutics. The result shows that companies use strategies in terms of an active recruitment where the company or the employees mediates attributes that is highlighted as desirable to potential employees accordingly to the theoretical model, ”An attractive work”. Further on, the Facebook posts shown attributes with the characteristics of a sustainable future, social and etic responsibility, development, technical conditions, ability to participation and flexibility at work. Attributes that in previous studies have been shown to be attractive to generation Y and is considered to contribute to an attractive workplace.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av sociala medier som verktyg i samverkan med vårdnadshavare. Då det var pedagogernas upplevelser och erfarenheter som eftersöktes i studien utgick studien ifrån hermeneutisk fenomenologi där vår egen förförståelse om fenomenet ingått. Studien grundade sig i en kvalitativ metod, där samtal fördes med elva pedagoger i norra Sverige, för att få ta del av deras upplevelser. Resultatet visade på att sociala medier som samverkansform främst användes som informationsväg av pedagogerna. Vårdnadshavarna lämnade inte digital respons på det publicerade innehållet och det skapade en aningslös trygghet för pedagogerna eftersom de inte kunde veta vilka som tagit del av innehållet. Pedagogerna uttryckte dock erfarenheter av att använda kompletterande samverkansformer där vårdnadshavarna återkopplade till vad de har kunnat se på de sociala medierna. Det möjliggjorde en vidgad delaktighet. Pedagogernas kompetens och verktygens egenskaper påverkade förskolans användning av den digitala samverkansformen, när det gäller i vilken utsträckning det publicerades såväl som kvalitén på det publicerade innehållet. Därför blev det en spiral där olika aspekter påverkade varandra. Det fanns en oklarhet ifråga om tillgång och samtycke vid exponering. I resultatet framkom det även att det är av betydelse för hur pedagoger väljer att informera vårdnadshavare om plattformen, för att möjliggöra sociala mediers användning som samverkansform.