Det blir allt vanligare att kommuner använder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier används för spridning av krisinformation på kommunal nivå samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen når kommuninvånarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som är aktiva i sociala medier samt med tre i ämnet insatta personer visar på att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag används i relativt liten utsträckning. Det beror, enligt kommunerna, främst på att få kriser drabbat kommunerna sedan användningen av sociala medier påbörjades. Arbetet innefattar också utvecklingen av en prototyp i vilken svenska kommuners krisinformationsflöde sammanställs på ett och samma ställe. / It is becoming increasingly common for municipalities using social media in their means of communication. This paper examines how social media is used for the dissemination of emergency information at the municipal level, also analysing the factors that contribute to that the crisis information reaches the target group.  Furthermore it's examined how the emergency information can be clarified through aggregation to a different platform. The study involves interviews with twelve social media active municipalities and three on the subject informed individuals wich shows that social media as crisis communications channels are currently used in relatively small extent. This is due to that few crises have affected the municipalities, since the use of social media begun. The work also include the development of a prototype, gathering the crisis information feed from Swedish municipalities.

Internet har under de senaste åren blivit allt större och mer företag har tagit steget att skapa sig en Internet närvaro. Internet skapar nu ett tillfälle även för de mindre företagen att marknadsföra sig på samma nivå som de stora. Denna studie har undersökt de möjligheter som Internet idag erbjuder de mindre företagen. I sju veckors tid följdes en mindre företagare som försökte skapa en Internetnärvaro för sitt företag. Till sin hjälp har företagaren haft en steg metod som tagits fram specifikt för denna studie. Denna stege har använts för att ge företagaren olika mängder hjälp när företagaren fastnat. Vissa av stegen har även haft en simulerad prislapp. Genom att observera Företagarens försök att ta sitt företag ut på Internet har möjligheterna som Internet idag erbjuder mindre företag undersökts. Denna studie har visat att den studerade företagaren valde att utföra största delen av arbetet själv både vad gäller sökande och implementering av olika tjänster och program. Till viss del behövdes hjälp av vänner som användes när företagaren fastnat helt i processen för att skapa en närvaro på Internet.

I denna uppsats undersöks två svenska ideella organisationer utifrån hur de marknadsför sig i sociala medier. Utgångspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som når ut till många människor. Fokus ligger både på hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka användarbeteenden som finns och hur dessa kan påverka den virala spridningen av marknadsföring på Internet. För att få en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de två organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar där vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. Utifrån teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag är framstående när det gäller marknadsföring på Internet. / This essay investigates how two nonprofit Swedish organizations market themselves in social media. The foundation is different theories about how Internet in connection with Web 2.0 has become a platform for social interaction and theories about what social media is prominent in terms of reaching out to many people. This essay focuses both on how organizations experience marketing in social media, what user behavior can be distinguished and how it might affect the viral spread of the organizations’ publications online. To gain insight, we performed interviews with representatives who are responsible for the organizations’ social media, and performed quantitative data gathering, in which we conducted statistics on their development in social media in terms of numbers. Based on theories about various aspects of social media and the qualitative and quantitative data, we could see several aspects that indicate that social media are outstanding when it comes to marketing online.

In this report we make an attempt to analyze where Swedish Twitter users believe the line is drawn between the private and public. Our goal is to find out what the factors are that determine what they decide to write on Twitter and what not. A survey was sent out and spread amongst Swedish Twitter users during one week to provide us with the data to answer our question formulation. The results do not draw an exact line between the private and the public but it nevertheless provides us with an idea of what users think is inappropriate to write about on Twitter. Through the study we found out that our respondents believe that it is inappropriate to write private information about others than them self. They also believe that racist and offensive comments are inappropiate. Our study also gives us some indication that Swedish Twitter users are rather open concerning sharing of private information about themselves.

The purpose of this thesis is to show what advantages and opportunities social media offer for B2B-companies (business-to-business), and how they can be used for marketing communications. We have studied how companies can use social media, for example evolving the organization, developing products/services, staying up-to-date, building relations, creating customer loyalty and engagement, building the company’s identity and image, and affecting the buying decisions. We have also studied how B2B-companies can choose media channels, set goals, and measure the results. We have carried out interviews, through phone and visits, with four chosen companies that fit our criterias: Swedish B2B-company that is successful in social media. The result of the interviews show that B2B-companies use social media for various purposes, for example networking (to create and build long term relations with other companies) and to improve the company’s image among the end customers. Most of our interviewees reach their end customers (consumers) in first place and customers (companies) in second place, since many B2B-companies do not yet use social media. Half of our respondents mention that social media should not be used for advertising and campaigns (one way communication). Instead they should be used for building relations and conversations (two way communication). The majority of our respondents believe that it is essential to participate in the social channels where their consumers are, and let the target group control the choice of the channels. By being next to the consumers, a relationship will be formed that will lead to an increased loyalty. Three of the interviewed companies have noticed a growth in demand and sales, and a better recognition of the company. Most of our respondents are strongly convinced that their presence in social media has an effect on the customers’ buying decisions, though they cannot statistically prove it. They do however see that the preference that individuals form around the brand have a significant meaning. All of the companies that we interviewed state that they use both quantitative and qualitative measurements to find out what effect their activities in social media have on sales, commercial benefits, and what subjects that will raise interest and engagement. From one extreme to another, one of the companies can directly see, with help of statistics, if the activities in social media are increasing the sales, while another company claims that it is impossible to jump to conclusions about that connection, since there are many things that affect the customers’ buying decisions.

Kommunikation sker varje dag på olika sätt och i olika konstellationer, människan har ett behov av att föra dialog med andra människor. Detta behov kan med hjälp av dagens tekniker tillfredsställas även digitalt genom så kallade sociala medier. Facebook är en social media som är till för nätverksbyggande och den tjänsten används idag av både företag och privatpersoner över hela världen. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige använder och kan använda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sätt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera på hur människor kommunicerar samt se om det fanns begränsningar i kommunikation via Facebook. Undersökningen lyfte också fram teorier kring marknadsföring via Facebook och hur viktigt det var att företag för en dialog med sina kunder på Facebooksidan. Det finns möjlighet att företag kan skapa sig stora kunskaper kring sina kunders behov och förväntningar genom dialogerna om kunskapen tas tillvara av företaget. Har företaget en utarbetad CRM (Customer Relationship Management) strategi så har de också större möjligheter att ta tillvara den kunskap som erhålls om och kring kunderna. Undersökningen har gjorts med en öppen ansats och efter kvalitativ metod för att det är en lämplig metod när en beskrivning av ett fenomen är syftet. Informationen samlades in genom observation av utvalda företags Facebook sidor och en fördjupad förståelse skapades med hjälp av att intervjua företagens ansvariga för Facebooksidan. Resultatet visar att företag använder Facebooksidan på olika sätt men ändå till viss del lika beroende på vilket syfte företaget har med sidan. Företag kan också använda Facebooksidan för att skapa relationer med kunderna och ta tillvara den kunskapen och förväntningarna och på så sätt skapa en positiv bild av företaget sett både ur ett internt och externt perspektiv.

Begreppet influencer har idag blivit allt mer vedertaget. Tack vare det digitala samhällets framväxt har individer med starka identiteter fått möjligheten att synas mer på sociala medier. Genom sin position och popularitet har de makten att både inspirera och påverka andra människor. I vår studie väljer vi att skifta fokus från den frekvent använda termen influencer marketing, som hänvisar till att påverka människors köpbeteenden, till ett scenario där kommersiella influencers istället skulle använda sin makt för att kommunicera opinionsbildande och politiska budskap i sina kanaler. I en tid där politiken tagit sig in på sociala medier och det finns få regleringar om vem som får yttra vad, är influencers fältbyte något som vi kan förvänta oss att se mer av framöver. Vår studie syftar därför till att redogöra för hur influencers trovärdighet påverkas enligt deras följare, när de byter från ett kommersiellt fält till ett politiskt. För att identifiera följares attityder till influencers trovärdighet vände vi oss till 14 personer i Karlstad, i åldrarna 20-30, för att genomföra den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppsintervju. För att ge spänst till vår studie valde vi att jämföra attityder mellan följare till kommersiella influencers, samt personer som är politiskt aktiva inom politiska organisationer. Därefter delade vi in personerna i åtskilda fokusgrupper för att i efterhand jämföra deras åsikter. Genom tidigare forskning och en god teoretisk grund kunde vi identifiera tre huvudteman; trovärdighet, makt och opinionsbildning. Våra huvudteman utgjorde därefter de övergripande och tillhörande intervjufrågor som vi ställde inom respektive fokusgrupp. Frågorna vi ställde gav oss möjligheten att urskilja attityder till influencers som budbärare åt politiska budskap, vikten av att ha rätt kunskap och erfarenhet med sig i bagaget, samt det sociala ansvar som tillkommer vid ett fältbyte. Vi fick ta lärdom av att trovärdighet utgjordes av flera faktorer, och att vissa opinionsbildande- och politiska frågor är lättare att beröra än andra. Förankrat till vetenskapliga teorier och modeller utifrån Bourdieu, Hall och Weber, kunde vi identifiera nya teman i resultatet som etik och moral, källkritik och socialt ansvar. Det framkom en del åsikter om huruvida riskabelt det kan vara för en influencer att bege sig in i den politiska debatten. Att som kommersiell influencer beröra politiska- och samhällsrelaterade frågor, kan med fördel öppna till diskussion om politik på en mer personlig och påtaglig nivå. När sociala- och digitala medier utgör en stor del av vardagen är det nästintill oundvikligt att inte vidröra de rådande samhällsfrågorna och dess budskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företags kommunikation på Facebook och deras förtroende hos allmänheten, och hur detta påverkar spridning och engagemang på Facebook (i form av gillamarkeringar, delningar och kommentarer). Den ska också undersöka om det finns skillnader i publiceringshastighet hos olika företag, och om detta har någon betydelse för allmänhetens förtroende. Det har inte varit möjligt att hitta tidigare forskning gällande sambanden mellan kommunikation och allmänhetens förtroende. Det finns liknande forskning om statliga institutioner, men det har inte gått att finna likande forskning gällande enskilda företag. Därför finns en lucka i forskningen att täcka in, vilket gör det mer intressant att undersöka detta samband. Följande frågeställningar kommer användas för att kunna besvara uppsatsens syfte: • Finns det skillnader gällande hur företag med olika högt förtroende hos allmänheten kommunicerar via Facebook, och hur ser dessa olikheter i så fall ut? • Finns det samband mellan företagets förtroende hos allmänheten och följarnas engagemang samt spridning av Facebookinlägg (i form av gillamarkeringar, kommentarer och delningar)? • Finns det samband mellan företags förtroende hos allmänheten och publiceringshastighet av Facebookinlägg? I denna uppsats kommer åtta företag att analyseras med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Fyra företag som har ett högt förtroende och fyra företag som har ett lågt förtroende hos allmänheten valdes ut baserat på Förtroendebarometern 2017 och en undersökning utförd av Reputation Institute kallad Sweden RepTrak. Företagen som har ett högt förtroende är IKEA, Volvo, ICA och SAS. Företagen som har ett lågt förtroende är H&M, SJ, Tele2 och Nordea. Alla utvalda företag har grundats i Sverige. Resultatet visade att företagen som har ett högt förtroende hos allmänheten oftare gör reklam för sina egna produkter och svarar även mer på kommentarer. Företag som har ett lågt förtroende hos allmänheten använder sig mer av videoklipp och gifs i sina inlägg. Resultatet visade även att företag som har ett högt förtroende får fler gillamarkeringar i högre antal, samt fler gillamarkeringar totalt sätt. Många av de företag som har lågt förtroende får inga delningar alls på sina inlägg, till skillnad från de företag som har ett högt förtroende. Det finns en koppling mellan förtroende och publiceringshastigheten av Facebookinlägg. De företag som har ett högt förtroende publicerar sina inlägg tolv procent snabbare jämfört med de företag som har ett lågt förtroende. Sammanfattningsvis finns det en koppling mellan företags kommunikation på Facebook och förtroende. Det är inte allmänhetens förtroende som påverkar hur företag kommunicerar, det är kommunikationen som påverkar hur stort förtroende som ett företag har. / The purpose of this study is to analyze the relationship between corporate communication on Facebook and public trust, and how this affects the spread of content and involvement (likes, shares and comments) on Facebook. It has not been possible to find any previous research about the relationship between communication and the spread of content on Facebook. The aim of this study is to find a link between these factors and the amount of public trust. There is similar research on government institutions, but there is no such research that focuses on companies. There is therefore a research gap to adress, which makes it interesting to analyze whether there is any connection inbetween these factors. This essay addresses the following questions: • Are there any differences regarding how companies with a different amount of public trust communicate through Facebook, and in that case what does these differences look like? • Is there a connection between the amount of public trust, the followers' involvement, and the spread of Facebook posts (in the form of likes, comments and shares)? • Is there a connection between the amount of public trust and publishing speed of Facebook posts? This essay is a quantitative study, which is limited to eight companies. Four companies with a high amount of trust and four companies with a low amount of trust were selected. These companies were chosen based on the list Förtroendebarometern 2017 and the Reputation Institute's survey Sweden RepTrak 2017. The companies with a high level of trust were IKEA, Volvo, ICA and SAS. The companies with a low level of trust were H&M, SJ, Tele2 and Nordea. All selected companies originate in Sweden. The results showed that companies with a high level of trust advertise their own products and brands more often, they publish more pictures and reply more often to comments. Companies with a low level of trust use videos or gifs more often in their posts. The results also showed that companies with low trust get posts with fewer likes, while those with a high level of trust get more likes in total, and more posts with higher numbers of likes. Companies with a high level of trust also receive more comments on their posts, and they respond to comments more often. The companies with low trust have a large number of posts that have never been shared, in contrast to the companies with a high level of trust. There is also a link between trust and publishing speed of Facebook posts. Companies with a high level of trust publish their posts twelve percent faster than those with low trust. In conclusion, it can be stated that there is a clear connection between corporate communication on Facebook and the amount of public trust. It is not public trust that affects how companies communicate, it is communication that affects the level of trust.

Sociala medier har kommit att bli en kontext för ungdomar att experimentera med sinidentitet samt även för att ta del av varandras liv. Användandet av sociala medier ökar, därforskning visar att tjejer använder dem mer än killar. Forskning visar även att det finnskönsskillnader när det kommer till konsekvenser av användandet av sociala medier. Syftetmed denna studie var därmed att i svensk kontext undersöka om tjejers identitet ochpsykiska hälsa påverkas av användandet av sociala medier, och i sådana fall hur. Studien ärav kvalitativ ansats, där metoden för insamling av empiri var fokusgrupper.Fokusgrupperna har omfattat 18 tjejer i ungdomsålder. Utifrån insamlad empiriidentifierades fem olika teman, vilka omfattar olika processer av påverkan på tjejersidentitet och psykiska hälsa via användandet av sociala medier. Denna studie har visat atthur tjejers identitet och psykiska hälsa påverkas av dessa processer beror på tjejers samtidapsykiska hälsa och identitet, alltså hur tjejer själva mår, vilken självbild de har och hursäkra de är i sig själva. / <p>2018-01-19</p>

På senare år har det skett en förändring av medielandskapet. De traditionella medierna har fått konkurrens i form av de sociala medierna som snabbt har växt fram och börjat ta plats. Detta har även ställt nya krav på hur företag framställer och hanterar sin kriskommunikation i samband med kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som idag är av betydelse för svenska företag i kriskommunikation genom sociala medier. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie. Studien grundar sig dels i en teoretisk modell inom kriskommunikation samt ett antal påverkansfaktorer på kriskommunikation i sociala medier. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med experter inom krishantering och kriskommunikation. I studien framkom ett antal centrala faktorer som företag idag bör beakta vid kriskommunikation genom sociala medier. Dessa faktorer är ägarskap av egna kanaler och budskap, tidspress på kriskommunikation, en låg trovärdighet samt ett hätskt medielandskap. Genom att ha kännedom av faktorerna kan företag lyckas bättre med sin kriskommunikation genom sociala medier.