Departing from narratives of young people, the aim of this thesis is to deepen the knowledge about the meaning of their social interactions in social media. In this qualitative study, young people’s interactions when they use social media are studied in a Swedish context. The study constitutes an important contribution since it makes young people’s voices heard. It is based on semi-structured interviews with 32 young people aged 13-15. The results show that young people do not use the term bullying when they define a situation that is of a negative nature. They use other terms such as hate and drama to define a situation they perceive to be negative, both in situations when they themselves are involved and in situations when they are among the audience. It depends on how they define the situation. Explanations for why drama, hate and negative actions occur can be understood based on on-going relation-building work and an effort to fit into a certain peer culture. The results also indicate that it is important to receive attention from significant others. In interaction with others, social skills are developed to navigate drama, hate, friendship, negative actions and relation-building efforts in social media. Social norms, gender norms and negotiating identities come to expression when the young people discuss self-presentations in pictures. Explanations as to why they choose to publish a certain kind of picture can be linked with complex relationship and identity construction processes where the young peoples position themselves and others in the struggle to doing gender and a desire to participate in a certain peer culture.

Between a worker and an employer there is a relationship that builds on loyalty. This requirement of loyalty means that the worker should not do anything that could harm the employer. This could lead to limitations in the workers right to express themself. In todys society social media is a big part of peoples life. Within the public sector there is freedom of speech accordning to the Constitution of Sweden, this does not apply for the privat sector. For workers within the private sector there is the right to critisise as an incentive to the demand of loyalty. The purpose of the thesis is to review the right to critisise and its relationship with the demand of loyalty. The method for the thesis is legal dogmatic method. The result of the thesis is that the the right to critisise has four evaluation criterias, the critieras are that the employer has to bring the criticism internal, the purpose with the criticism, if the worker has a position of trust and if the worker has followed the reprimand they have been given by the employer. This shows that the worker can go public with criticism if the purpose is to highlight anomalys at the workplace, but first the criticism has to go through the employer. This means a limitation in a workers acting on social medias. By courtcases you can see a problem with the lack of knowledge about what a worker can write on social media. You can also see a problem for temporary employees who writes on social media about their work.

This bachelor thesis quantitatively researches every tweet Donald Trump has written in february 2017 from his personal Twitter account @realDonaldTrump. This particular period was chosen because it was the first full month that Trump was president of the United States of America. That's why it would be interesting to examine his tweets in his new official role as president. The purpose of this study is to find out how Donald Trump used language and his content on Twitter during his first month as president in 2017. What time during the day Donald Trump published his tweets and how his tweets were received by his readers is also of interest to this study. To do this the study uses theories about power as an interactionfield, representation and encoding and decoding. This study relies on a quantitative content analasis as a method and through it Trumps tweets were gathered, compiled and then given a main and a secondary theme. The themes were negative, positive, neutral, political, personal and other. Besides the main and secondary themes, i counted the number of syllables and words Trump used and also how much response he got on the tweets in the form av replies, retweets and likes. The result shows that Trumps negative and political tweets got the most response, mostly in the form of likes. Words that Trump writes more than others are words like fake, news, and media. the result also showed that most of the words Trump writes on Twitter only contains one or two syllables. / Denna studie har kvantitativt undersökt alla Donald Trumps tweets från februari 2017. Dessa tweets härstammar från Trumps personliga twitterkonto @realDonaldTrump. Perioden valdes på grund av det var den första hela månaden som Donald Trump var USA:s president. Därför var det intressant att se hur Trump twittrade som president. Själva syftet med studien är att utifrån teorier om makt som interaktionsfält, representation och encoding och decoding ta reda på hur Donald Trump språkligt och innehållsligt använde Twitter under den första månaden som president 2017. Av intresse är också vilken tid på dygnet Donald Trump twittrar och hur hans tweets har mottagits av läsarna. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys som metod och genom den har Trumps tweets sammanställts och kategoriserats upp i huvudteman och underteman, bestående av negativa, positiva, neutrala, politiska, personliga och annat. Utöver huvudteman och underteman räknades även antalet stavelser och ord Trump skrev. Studien analyserade bland annat hur mycket respons Trump fick på sina tweets och responsen han får är i form av reply, retweet och like. Resultatet tyder på att Trumps negativa och politiska tweets får mest respons, främst i form av likes. Det har även undersökts vilka ord Trump skriver mest på Twitter och hur många stavelser de innehåller och i resultatet kom det fram att ord som Trump skriver mycket är fake, news, och media med mera. Trump skriver även majoriteten av sina ord med en eller två stavelser.

Forskningsfråga och syften Studiens forskningsfråga är följande:   Hur har reklam på sociala medier och på streamingsajter förändrat den traditionella TV-reklamens betydelse ur ett kundperspektiv?   Utifrån forskningsfrågan har studiens tre delsyften utformats, vilka är att: undersöka TV-reklamens relevans idag, analysera och klargöra fördelar och nackdelar med TV-reklam jämfört med reklam på sociala medier och streamingsajter, redogöra för hur streamings utveckling påverkat konsumenternas TV-tittande. Metod Studien har en kvalitativ forskningsmetod som grund. Den vetenskapliga ansatsen är ett växelspel mellan deduktion och induktion. Empirin i studien utgörs av diskussioner som skett i fem fokusgrupper med fem individer i respektive grupp. Vidare har fyra semistrukturerade intervjuer med företag genomförts.   Slutsatser Studien påvisar att TV-reklam är av relevans än idag, trots att TV-tittandet har minskat. Reklamen undviks dock aktivt av tittarna. Däremot framhäver studien att reklamen fortfarande har effekt på konsumenten då den lägger sig på deras minne. Det verkar även som att vissa reklamtyper är mer effektiva än andra, som exempelvis emotionella eller humoristiska reklamfilmer. Vidare framgår det att fördelarna och nackdelarna för reklam på TV, sociala medier och streamingsajter inte enbart är plattformsspecifika. Dessa styrs istället i stort av konsumenternas uppfattning om reklam i allmänhet. Konsumenternas känsla av frihet att välja sitt eget innehåll har bidragit till ökad popularitet hos streamingsajter. Det tydliggörs utifrån studien att TV-tittandet har förändrats då allt fler individer engagerar sig i multiskärmbeteende. Slutligen lyfts det i studien fram att det inte enbart är sociala medier och streamingsajter som påverkat TV-reklamen. Det framgår även att konsumenternas inställning till TV-reklam i sin tur har påverkat deras inställning till reklam på sociala medier och streamingsajter. / Research Question and Purpose The research question of this study is:   How has advertising on social media and streaming sites changed the meaning of traditional TV-advertisements from a consumer perspective?   Based on the research question above, the three purposes of this study are to:   examine the relevance of TV-advertising today, analyze and clarify the advantages and disadvantages of TV-commercials in comparison to commercials on social media and on streaming sites, account for the impact that the development of streaming has had on consumer television viewing.   Method The study has a qualitative research method as a basis. The scientific approach is an interplay of deduction and induction. The empiric data in the study consists of discussions that took place in five focus groups with five individuals in each group. In addition, four semi-structured interviews with companies have been conducted.   Conclusions The study shows that TV-advertising is still of relevance today, even though TV-viewing has decreased. However, it appears as though the commercials are being actively avoided by the viewers. On the other hand, the study emphasizes that commercials still have an impact on the consumer since the advertisements imprint on their memory. It also seems as if some types of advertising are more effective than others, such as emotional or humorous commercials. Furthermore, it appears that the advantages and disadvantages of advertising on television, social media and streaming sites are not only specific to the platform. These are instead largely governed by the consumer’s perception of advertising in general. The consumer’s sense of freedom to choose their own content has contributed to the increased popularity of streaming sites. It is clear from the study that TV-viewing has changed as more individuals engage in multi-screen behavior while watching TV. Finally, it is stated in the study that it is not only social media and streaming sites that affect the importance of TV-commercials. It also appears as though the consumers’ attitude to TV-advertising in turn has influenced their attitude towards advertising on social media and streaming sites.

Titel: Björn Borg slår ett slag för sportkläder. Författare: Pontus Andersson och Mattias Sjöö Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Program: Civilekonomprogrammet Kurs: 4FE63E - Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet 30hp. Handledare: Richard Owusu Examinator: Bertil Hultén Frågeställning: Hur bör ett modeföretag kommunicera sitt varumärke i samband med en varumärkesutvidgning till nya segment? Syfte: Syftet med studien är att studera ett svenskt modeföretag i kontexten varumärkesutvidgning och marknadskommunikation. Studien syftar således till att undersöka marknadskommunikation i samband med en varumärkesutvidgning hos modeföretag för den Svenska marknaden. Uppsatsen skall således ge underlag för hur ett modeföretag påverkar uppfattningen av varumärken hos konsumenter genom marknadskommunikation. För denna studie undersöks modeföretaget Björn Borg vilka vi ämnar ge implikationer/råd till för sin varumärkesutvidgning, förslag som kan komma till nytta för andra modeföretag i liknande situationer. Metodik: Studien har genomförts i samarbete med Björn Borg där undersökningen antar en induktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Data som ligger till grund för empiri har samlats in genom ett flertal intervjuer samt fokusgrupper med individer i Sverige. Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter upplever digital kommunikation som är individanpassad som positivt vilket bör utnyttjas vid varumärkesutvidgningar. Undersökningen visar att konsumenter nås av marknadskommunikation på digitala medier med fokus på sociala medier. När det finns positiva associationer till ett modervarumärke är detta något som bör utnyttjas vid utvidgning av ett modevarumärke till att inkludera sportkläder. Slutligen påvisar resultatet positivt på att använda sig av influencer marketing i sin marknadskommunikation genom exempelvis bloggare, idrottsprofiler och/-eller olika typer av förebilder för målgruppen. Begränsningar: Studien ämnar undersöka konsumenter för den Svenska marknaden vilket således begränsar studien till marknaden för Sverige. Teoretiskt och praktiskt bidrag: För denna studie är det teoretiska bidraget att digital marknadsföring som är individuellt anpassad upplevs som positiv hos konsumenter. Likväl har vi funnit att konsumenter idag inhämtar sin dagliga information från nya digitala medier vilket medför att traditionella kommunikationskanaler har kommit att bli förlegade. Således visar studien att marknadskommunikation via digitala medier i samband med varumärkesutvidgningar uppmärksammas hos konsumenten, exempelvis bör företag använda sig av influencers och/-eller individanpassad reklam för att nå ut till konsumenter i dagens samhälle. Det praktiska bidrag vi presenterar för fallstudieföretaget fokuserar på möjligheterna med att använda digital marknadskommunikation och då främst kommunikation på sociala medier och via influencers. Genom att öka mängden marknadskommunikation på digitala medier ser vi en god möjlighet att förbättra konsumentens uppfattning om det utvidgade varumärket Björn Borg. Nyckelord: Varumärke, varumärkesutvidgning, marknadskommunikation, marknadsföring, digital marknadsföring, identitet, image, differentiering, sociala medier, influencers / Title: Björn Borg strikes a hit for sportswear. Authors: Pontus Andersson & Mattias Sjöö Faculty: School of Business and Economics at Linnaeus University Programme: Business Administration and Economics Programme Course: 4FE63E- Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Programme Supervisor: Lecturer Richard Owusu Examiner: Professor Bertil Hultén Research question: How should a fashion company communicate their brand in connection with a brand extension to new segments? Purpose: The purpose with this thesis is to study a Swedish fashion company in context with brand extension and marketing communication.  Thereby the thesis aims to study marketing communication associated with brand extension for a Swedish fashion company. The thesis will support how a fashion company can change consumer’s perception of the brand through marketing communication. In this thesis we will study the fashion company Björn Borg whom we aim to provide with implications for their brand extension, and suggestions for other fashion brands in similar situations. Methodology: The thesis has been created in cooperation with Björn Borg, with an inductive approach and a qualitative research method. The collection of the data is collected through interviews and focus groups with individuals in Sweden. Result and conclusions: The result shows that consumer’s values digital marketing communications with a more individually approach, which thereby should be used associated with brand extensions. The thesis shows that consumers are more easily reached by marketing communications through digital media with a focus on social media. The brand should use the positive associations the customers have towards the brand in order to include their sport clothes. It has also been proven through this thesis that using influencer marketing with bloggers, sportsmen or other types of role models is viewed as positive in relation to marketing communication.                                      Limitations: This thesis aims to study consumers on the Swedish market which therefore limits the study for Sweden and the Swedish market. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution from this thesis is that digital marketing which is individually customized is perceived positive from a consumer view. We have also detected that consumers today collects their daily information from digital media which results in a decreasing interest in traditional communication channels. The thesis shows that marketing communication via digital media in cooperation with brand extension gets the consumers attention, for instance should brands use influencers and/-or personalized commercials in order to reach out to consumers in today's society. The practical contribution we present for the case study company aims on the opportunity to use digital marketing communication and more specific communication by social media and influencers. By raising the amount of marketing communication on digital media we have detected a good opportunity improve consumers image of the extended brand Björn Borg. Keywords: Brand, Brand extension, Marketing communication, marketing, digital marketing, identity, image, differentiation, social media, influencers.

This study examined elementary school students social media use, how they choose to present themselves there and what impact social media use can have on the health of children and adolescents. This qualitative study has been conducted using five semistructured interviews with school counselors. The theories used to analyze the results are social learning theory and dramaturgy theory. The result of the study shows that children and adolescents of today often start using social media in middle school (10-12 years of age), mainly to communicate with others and keep up with events. Furthermore it happens that children and adolescents accentuate positive things about themselves and their lives and present a glorified image of reality on social media. The result also shows that social media can have a big impact on the health of children and adolescents, for instance since they can experience anxiety and low self-esteem because of bullying or be affected by different ideals that can be found on social media.

This student thesis examines what discourses exist within Libresse's advertising for sanitary products and if these have evolved over time. To examine this, two epochs have been selected; the first epoch covers the years 1990 to 2003 and the latter epoch covering 2014 to 2017. The purpose of this study has been to probe whether factors such as new media development and increased involvement in feminist issues can interact with the possible development of Libresse advertising. The purpose has also been to study how the taboo discourse around menstruation is managed by the company as well as if they have changed between the two epochs. The thesis is based on intersectionality and feminist media theory as the theoretical base. In order to answer the study's proposal, the method used was a critical discourse analysis combined with a semiotic analysis. To create a pre-understanding of the subject, the reader starts with a description of the company Libresse, to give examples of how women stereotyped, how feminism has developed over the last decades and what existing discourse there is about menstruation. This is due to a deeper insight into what previous feminist researchers said about advertising and marketing, new media and girls' potential, definition of the third wave feminism, social media and cyber-feminism. The study has been based on these research questions: - Has the discourse in Libresse’s advertising for sanitary products changed over time? - If so, how have these discourses changed and has the development of media and feminism have a significant role? The results show that a change between these epochs can be distinguished. Libresse has adapted their communication techniques to a modern society and the feminist commitment that prevails. The taboo discourse about menstruation still exists within Libresse commercials, but more subtle in the later era. The woman is made in today's commercials in a more positive and beneficial way. Keywords: Libresse, discourse, feminism, menstruation

Bakgrund: Under ungdomsåren förändras ungdomar fysiskt, emotionellt och kognitivt. De går in i en ny fas i livet och utvecklas från att vara barn till att bli vuxna. Under ungdomsåren etablerara och experimenterar ungdomar med vanor, attityder, tro samt livsstil. Vid ogynnsamma förhållanden kan olika riskbeteende öka. Bland ungdopmar idag ses en ökning av sexuellexponering på sociala medier. Etfersom internet idag är mer lättillgängligt än tidigare kan det medföra att ungdomar i högre utsträckning exponerar sig sexuellt, vilket kan leda till sexuella övergrepp och missbruk. Syfte: Är att beskriva vad ungdomar kommunicerar om i bloggar, angående sex och relationer. Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes där fem ungdomsbloggar i åldrarna 17-25 år användes och analyserades Resultat: Utifrån de analyserade ungdomsbloggarna framkom det två huvudkategorier; Samhällets trender påverkar ungdomars sexuella hälsa och Tillit har betydelse för relationen. Under kategorierna bildades sex underkategorier. I resultatet framkom det att ungdomar kommunicerar i stor utsträckning om sex och relationer på sociala forum. De ansåg att det idag är mer accepterat med olika sexuella läggningar och familjekonstellationer samt diskuterades dagens könsideal. Det uttrycktes en negativ syn på hormonella preventivmedel. Bloggarna uttryckte att det var viktigt med bekräftelse i en relation. Konklusion: Ungdomar kommunicerar brett om sex och relationer på nätet, där de har en possitiv inställning till alternativa familjekontellationer. Synen på preventivmedel var negativ bland annat på grund av dess biverkningar och de förespråkade istället hormonfria alternativ. Relationer kan påverkas av olika förändringar i livet och att vara offentlig på internet kan upplevas som ansträngande för relationen.

The digitalization of the society is a fact and organizations must now be adaptable to where their customers are located. Along with this the ways in which we communicate have changed as well as the way you target your marketing. Already in the sixties customers begun to require products adapted to them and their requests, which revealed the need of a shift of focus in the marketing of organizations. Instead of putting the needs of the company first, organizations started to direct their attention to the needs of the customers. It all comes down to the customer and the user, who is now in charge of the evolution of the brand as well as for the underlying conditions of the interactive dialogue between them and the organization. Social media allows companies to be present and available to a larger extent than before which facilitates the opportunity to get a deeper understanding of the customers and their presence on social media. The real estate business is a complex market to operate within as the competition is very tough. This entails high demands on companies in order to stick out from the crowd and achieve visibility. Especially in a society where consumers are daily exposed to advertising and exhortation to commerce. The real estate agents most powerful communication tool is the ones who are generated from recommendation and word of mouth, which in turn is accomplished from maintaining a good relationship with customers. But what opportunities do real estate agencies have on social medias? And how can they achieve and exhort relationships through Instagram? By performing a qualitative study containing interviews with real estate agencies along with observations of their Instagram accounts, the authors of this study could deny that there was any common mode of operation between the organizations usage of the platform for building relationships. Instead the authors identified several strategies in accordance with the theory of how to engage users, which they believed the companies to be unaware of. The analysis of the Instagram accounts urged the thought of a correlation between the number of followers and the perceived reliability of the accounts as the user gives the account their faith by following - which in turn can be recognized by the follower’s followers and acquaintance. However, does the number of followers not necessary imply to more users interacting with the published content, which rather could have connection to the kind of content the account provides with. / Digitaliseringen av samhället är ett faktum och som företag måste man vara följsam med vart kunderna befinner sig. I samband med detta har också utgångspunkten för hur man riktar sin marknadsföring och i sin tur hur man kommunicerar förändrats. Redan på sextiotalet börjadekunderna ställa krav på att produkter skulle anpassas efter dem på deras begäran. Därigenom uppdagades skiftet av fokus i marknadsföring där företag övergick från att sätta företagens behov i centrum till att rikta sin uppmärksamhet till kundens önskemål. Från början till slut är det kunden och användaren som har makten. Både när det kommer till hur identiteten av varumärken utformas men också under vilka premisser man för interaktiva dialoger på. Sociala medier har skapat möjligheten för företag att vara närvarande och tillgängliga på ett annat sätt än tidigare. Vilket underlättar för kontinuerliga avlyssningar av marknaden och därigenom en djupare förståelse för sina kunder. Fastighetsmäklarbranschen är en komplex marknad att verka inom där konkurrensen är hård. Därför ställs det höga krav på företag för att överhuvudtaget sticka ut ur mängden och synas. Framförallt i ett samhälle där konsumenterna dagligen överöses med intryck i form av reklambudskap och uppmaningar till handel. Det mäktigaste kommunikationsverktyget en mäklare därför kan använda sig av är det som genereras av rekommendationer och word of mouth. Något som i sig beskrivs genereras av goda relationer till sina kunder. Men vilka möjligheter har man som fastighetsmäklarföretag på sociala medier? Och hur kan man skapa och uppmana till relationer via Instagram? Studien som utförts innefattande intervjuer med fastighetsmäklarföretag följt av observationer av respektive företags instagramkonto. Kunde vi dementera att det fanns ett gemensamt arbetssätt för relationsskapande på Instagram. Istället kunde vi identifiera flertalet omedvetna strategier företagen använt sig av som genererat engagemang och som kunnat härledas till vad som skrivits i teorin. Analysen av instagramkontona uppmanade dessutom till en tanke om en relation mellan antalet följare och kontots trovärdighet i den bemärkelse att följares bekanta ser att man ger sitt förtroende till företaget. Å andra sidan bedömer vi att antalet följare inte nödvändigtvis för med sig att fler väljer att interagera med det publicerade innehållet, utan ser istället att det har en anknytning till typen av innehåll man väljer att förmedla.

Instagram är en social medieplattform som är populär i dagens samhälle. Det är en plattform som påverkar många människor på olika sätt. Ett sätt är att skildra en "ideal kroppsbild" eftersom instagramanvändare försöker skildra sig själva på bästa möjliga sätt. Detta resulterar i höga standarder som de flesta inte kan uppfylla. Som ett motstånd mot detta skapades hashtaggen "Instagramvsreality". Hashtaggen skapades för att visa verkligheten bakom några av Instagram-inläggen som ibland är redigerade eller inte visar hela bilden. I den här studien undersökte vi om meddelandet bakom Instagram-inlägget med hashtaggen Instagramvsreality och Instavsreality kom fram genom den visuella kommunikationen och hur det påverkade respondenterna. / Instagram is a social media platform that is becoming a big part of today's society. It is a platform that affects a lot of people in different ways. Research shows that one way is by portraying an “ideal body image” since Instagram users try to portray themself in the best manner possible. This results in high standards that most people cannot fulfill. As resistance to this, a body positivity movement came to life and with this the hashtag “Instagramvsreality”. The hashtag was created to show the reality behind some of the Instagram posts which are at times edited or do not show the whole picture. In this study, we investigated if the message behind the Instagram post with the hashtag Instagramvsreality and Instavsreality was understood through the visual communication and how it affected the respondents. The results show that most of the responders understand both the message with the message behind the Instagram posts and the bigger message behind the hashtag. While they are not affected by the hashtags encouraging message.