I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället. I början av 1930-talet hade skribenterna i Tiden tappat tilltron till de dogmatiska marxistiska teorier som vill sätta in arbetarrörelsen i en historisk process eller en större revolutionär rörelse, och vägen mot socialismens mål, om något reellt sådant ens längre fanns, hade blivit betydligt osäkrare. Men klasskampens nödvändighet och teorin om kapitalisternas exploatering av arbetarna ifrågasattes av få skribenter. Debatten om marxismen i Tiden lutar starkt åt det reformistiska hållet, men vittnar mot dem som hävdar att de svenska socialdemokraterna distanserade sig från marxismen redan kring sekelskiftet 1900.

Under 1980-talet blev miljötanken en allt tydligare del av den svenska socialdemokratins idégods. Från att ha varit en företeelse i partiets sidoorganisationen togs föreställningen om människans förvaltande av naturen in i rörelsens kärna, och påverkade stora delar av den politik Socialdemokraterna förde i slutet av 1980talet och därefter. Under samma årtionde växte olika marknadsvänliga krafter fram inom partiet, samlade under namnet Den tredje vägen. Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i regeringens proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990talet och redogör för hur miljötanken manifesterats i den konkreta trafikpolitiken. Därefter prövas hypotesen att miljötanken användes för att rättfärdiga marknadsvänliga reformer gällande framförallt järnvägen och SJ.

In the autumn of 1886 the editor in chief of the Swedish social democratic newspaper Social-Demokraten August Palm resigns and Hjalmar Branting takes over as editor in chief. This will lead toa shift how the newspaper writes about culture and general education (bildning in Swedish, after theGerman term Bildung which lacks an English equivalent). August Palm’s resignation and the shift inthe content of the newspaper is in many ways the culmination of an internal struggle within the earlysocial democratic labour movement where one side claims that culture and general education shouldbe made available to all, including workers, and that doing so will lead to the eventual transformationof society. The other side claims that the working class should indeed be granted access to culture andgeneral education, but first an economic transformation must occur. The dispute is over causality, thetwo sides in the conflict have different opinions as to whether the economic transformation of societywill happen before or after culture and general education is made available to the working masses. Inthis study I have shown how these two positions were not as clearly defined or as clearly opposed toeach other as they have sometimes been portrayed in earlier research. As I have shown, there was infact agreement on the basic goal that culture and general education ought to be something thateveryone can enjoy despite there being differing opinions as to how society might get there.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ”terministic screens”, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet. Detta har gjorts genom att exemplifiera ethosskapande utifrån de tre legitimitetstyperna legal-rationell, traditionell och karismatisk legitimitet med politikerna Erik Åsbrink, Stefan Löfvén och Olof Palme. För att ytterligare konkretisera hur begreppen kan användas i en webersk ethosstudie har ett analysexempel gjorts på Mona Sahlins försvarstal efter Tobleroneaffären där alla tre aspekter har tagits i beaktning. Den weberska analysen har visat sig vara ett behjälpligt verktyg för att bredda vår syn på ethoskonstruktionen då den bidrar med en dimension till begreppet som kan innefatta kontextuella faktorer till den retoriska situationen.

Diss. Örebro : Univ., 2004.

Under början av 1990-talet trädde den så kallade friskolereformen i kraft. Idag, snart trettio år senare, har debatten om det svenska friskolesystemet intensifierats. I föreliggande uppsats kartläggs och analyseras det socialdemokratiska partiets ställningstagande i friskolefrågan över tid. Undersökningen har både en deskriptiv och förklarande ansats. Syftet med undersökningen är att försöka utröna hur partiets idéutveckling har sett ut och om partiets ställningstagande grundar sig i ett ideologiskt skifte. Utifrån tidigare forskning kring socialdemokratisk ideologi har ett analysverktyg utvecklats för att analysera hur partiet har debatterat friskolefrågan. Undersökningen visar att Socialdemokraterna har vacklat i frågan genom åren och att detta har resulterat i ett otydligt ställningstagande. Vidare observeras en ideologisk förskjutning, då partiet alltmer har prioriterat så kallade marknadsliberala värden framför klassiska socialdemokratiska värden.

The Swedish Social Democrats came in the 1910s to split into two branches, one of which accounted for more parliamentary politics and the other for the revolutionary road. The revolutionary wing of the Swedish Social Democrats adopted the name of the Swedish Social Democratic Party and was later to form the Communist Party of Sweden - sectional of the Communist International. In my essay I have examined what the international movement has meant and how it has affected the social democratic Left in its decision-making and action in the 1910s. The investigation was primarily focused on the Swedish social democracy's view of the international movement, not least on the revolutionary wave that exceeded by Europe's Socialist and Communist supporters following the Russian Revolution erupted in 1917. I also review the development of the Swedish propaganda, which came to change with the connection to the international movement. By assuming Werner Schmidt's theory of the historical room, I have strived to create an understanding of the contemporary and the decisions that were taken. The decision to join the international communist movement, which later come to be so reviled. The results of the study have shown that the international movement was of paramount importance for the Socialist Left's existence. And that the perception of the revolution and the change of propaganda was completely in agreement with the prevailing ideological ideas.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

The purpose of this thesis is to examine whether or not the Swedish aid has had an ideologicalinclination for the past 12 years and, if that is the case, examine what ideology/ideologies hasexcersised greatest influence over the aid as well as how the influence has manifested itself. Thisthesis will be using a qualitive method for this investigation, more specifically an Ideal typeanalysis. The priorities, use of language and overall goals concerning the aid from various budgetproposals and policy frameworks are the main subjects for analysis which will then be used tocompare them to the ”pure” thoughts from three major ideological thoughts: Social democracy,social liberalism and social conservatism.The results of the thesis shows that the Swedish aid has most certaintly been affected by theideological views of the reigning government. It likewise shows that social democracy, as well associal liberalism, served as the major ideological foundations during this time. However, the overallobjectives have not been subject to change during this time but have rather remained adamant in theface of ideological changes. Keywords: aid, ideal type analysis, ideology, social conservatism, social democracy, socialliberalism.

No description available.