In the post-pandemic era the implementation of hybrid workplaces has only increased within organisations. Offering the ability to work from home has resulted in increases in both satisfaction and performance on various levels. However, this new trend has brought new challenges for organisations. The onboarding process is crucial for the integration of new employees into the organisation and must be appropriately adapted to this new way of working. The thesis aims to provide valuable insight for organisations on how they can effectively manage organisational socialisation and the onboarding processes for hybrid workplaces. With the goal of effectively integrating new hires into the company culture and their role with a focus on how organisations can best adapt to the new employees' demographical differences during the process. The research was designed by using interpretivism philosophy with an abductive approach. Two Individuals with experience with hybrid work were interviewed in order to investigate the current hybrid work environment. In addition, a survey was distributed that inquired about participants' experiences and expectations of the hybrid workplace and their onboarding process where a total of 136 responses were used in the study. The study found that there exists a disparity between the perception and the reality of the hybrid workplace. The current socialisation and onboarding processes are inadequate for appropriately integrating all new hires into the company. Therefore, companies need to adapt their processes accordingly to generational differences in order to successfully onboard new hires into the hybrid workplace.

Denna studie ämnar tillföra kunskap kring nyanställdas upplevelser av arbetsplatsintroduktion på distans. Detta redogörs genom frågeställningarna “Hur upplever anställda att introduktionen på distans påverkar socialiseringen in i organisationen?”, “Hur har den digitala introduktionen påverkat anpassningen till den nya yrkesrollen?” och “Har anställda upplevt några brister eller svagheter i och med sin digitala introducering på distans?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats som präglas av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna som intervjuats påbörjade sin anställning för mellan sex till åtta månader sedan. På grund av pandemin Covid-19 har informanterna introducerats och arbetat på distans. Studien tar upp en konkret genomgång av det teoretiska ramverk som vi valt att använda oss av vilket berör Van Maanen och Scheins teori om socialiseringsstrategier. Dessa strategier beskrivs i Michael Kramers (2010) bok Organizational Socialization.  Strategierna är uppdelade i sex olika kategorier: grupp och individuell, formella och informella, sekventiella och slumpmässiga, fast och varierande, seriell och disjunktiv samt avyttring och investeringsstrategin. Vi redogör sedan för den metod som används och hur vi åstadkommit vårt empiriska material. I resultatavsnittet redogörs informanternas subjektiva erfarenheter och åsikter kring arbetsplatsintroduktion på distans. Där framkommer bland annat svårigheter vad gäller att socialiseras in i sin nya yrkesroll och i organisationen i stort på grund av brister i förutsättningarna att skapa relationer. Resultatet synliggör det faktum att en genomtänkt arbetsplatsintroduktion är av stor betydelse för att de nyanställda skall få en så bra start som möjligt, framförallt när den sker på distans. Av resultatet följer sedan en analys med hjälp av det teoretiska ramverket för att koppla samman socialiseringsstrategierna med det empiriska materialet. Analysen diskuteras slutligen i diskussionsavsnittet med hjälp av tidigare forskning och återigen det teoretiska ramverket.

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Hur har samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte. Vi undersöker även hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till samlingens utveckling i ett historiskt perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har bland annat ett socialisationsperspektiv som teoretisk utgångspunkt i arbetet där fokus ligger på lärande genom samspel. Samlingsstunden ses som ett utmärkt tillfälle till gemenskap och lärande och variation anses vara viktigt. Upprop är en viktig del då det blir en bekräftelse till varje barn, alla blir sedda. Samlingarna genomförs oftast planerade och pedagogerna följer Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), ibland omedvetet. Enligt pedagogerna är syftet med samlingen att barnen ska lära sig att samspela och lyssna på varandra men också att kunna vänta på sin tur. Enligt vår undersökning har samlingens syfte inte förändrats särskilt mycket under förskolans utveckling. Detta trots att synen på barnet ändrats genom tiderna. Genom denna undersökning har vi fått en ökad förståelse för vad pedagoger anser om samlingens roll i förskolan.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av. Dessa begrepp är mycket centrala gentemot vår frågeställning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervju via telefon. I vår resultatdel har vi fått svar på våra frågeställningar, det vill säga i sin helhet en kartläggning av våra informanters inställning och syn på arbetsförmedlingen. Det framgår också i vilken omfattning familjen, vännerna och massmedia ligger till grund för deras åsikter samt vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos myndigheten. Man kan se att socialisationen är en viktig bidragande faktor till informanternas tankar kring myndigheten men många har också gjort ett medvetet val att inte låta sig påverkas av yttre faktorer utan att behålla en neutral inställning till dess att deras åsikter baseras på egna erfarenheter.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av. Dessa begrepp är mycket centrala gentemot vår frågeställning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervju via telefon. I vår resultatdel har vi fått svar på våra frågeställningar, det vill säga i sin helhet en kartläggning av våra informanters inställning och syn på arbetsförmedlingen. Det framgår också i vilken omfattning familjen, vännerna och massmedia ligger till grund för deras åsikter samt vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos myndigheten. Man kan se att socialisationen är en viktig bidragande faktor till informanternas tankar kring myndigheten men många har också gjort ett medvetet val att inte låta sig påverkas av yttre faktorer utan att behålla en neutral inställning till dess att deras åsikter baseras på egna erfarenheter.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lärare i samhällskunskap på två gymnasieskolor med väldigt olika karaktär, en lågstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats påverkar deras läraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lärarroll.Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrån tidigare forskning och teorier, däribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lärarkulturer och Eva Rhöses forskning kring läraridentitet och lärarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansättning kommer olika utmaningar, vilket beroende på skola, formar lärarrollen och läraridentiteten åt olika håll. Medan lärare på en lågstatusskola som en konsekvens av eleverna på skolan skapar en organisk samarbetskultur där deras privata personligheter kommer mer fram upplever lärarna på en högstatusskola att deras individuella frihet är större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket å ena sidan skulle kunna begränsa den individuella utvecklingen, då våra identiteter formas utifrån kommunikationen med andra, men å andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer självständig utveckling.I slutdiskussionen påpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och välbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansättning.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen. De slutsatser vi dragit av vår studie är att pojkarna i både förskolan och förskoleklassen får mer uppmärksamhet från pedagogens sida än flickorna. Samtalen som pedagogen i förskolan förde med barnen skiljde sig inte i tonläge mellan flickor och pojkar, däremot såg vi en tendens att använda förminskande tilltalsnamn till flickor och samtalsämnena skiljde sig åt något. Kommunikationen med pojkarna i förskoleklassen bestod mestadels av förmaningar och korta kommandon, medan pedagogens kommunikation med flickorna bestod av samtal. Dessa samtal tenderade dock att bli avbrutna av pojkar som bland annat genom att vara högljudda tilläts uppta stor del av talutrymmet. Vi kan därmed se att kommunikationstekniken med flickor och pojkar i förskola och skola skiljde sig åt. / This student essay is about the communication between pedagogues and children during the pedagogic lunch situation in pre-scool and school seen from a gender perspective. The main question in the essay is: How does the communication during the pedagogic lunch look like from a gender point of view? We wanted to see how pedagogues in pre-school and school talk to girls and boys and if there is any difference in the way they are treated. We also wanted to investigate the pedagogues' thoughts about working with gender questions in pre-school and school.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus. Förutom detta även socialisationens påverkan på individen och Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna.Resultatet vi kom fram till är att ungdomarna skapar sig en egen identitet med en blandning av olika perspektiv. Denna identitet skiljer sig inte mycket från omgivningen och andra ungdomars syn på sex och intima relationer.

Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära. Tänkbara förklaringar till dessa svårigheter kan vara de kulturellt laddade normer och värderingar som finns i den kontext som omger skolorna. Trots att lärarnas ambition är att undervisa utifrån gällande skollag och läroplan, kan det finnas diskurser i samhället som direkt strider mot riktlinjer, att jämföra med exempelvis Broadys (1981) Den dolda läroplanen. Ett annat hinder kan vara det kulturella kapital och den praktiska teori, som lärarna själva bär med sig i skenet av Bourdieus teorier, vilka jag hämtat ur ett kapitel i en antologi om Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, av Gytz Olesen (2004). Avslutningsvis har Hirdmans (1988) teorier och begrepp som handlar om genussystemets hierarkiserande effekter bildat bas i många av mina resonemang kring socialisation, genus och jämställdhet i ett skolperspektiv.