<p>Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior. All social workers agreed on that many difficulties in the childhood were the biggest risk for developing an aggressive behavior. All social workers used several theories in their work, the most common were psychodynamic, cognitive and behavioristic theory. The result was then analysed by connecting it to earlier research and to our theoretical perspective, social constructivism.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden.</p><p>Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp. Resultaten analyserades utifrån våra valda teorier, socialkonstruktivism, sjukdomsbegreppet och det inlärningsteoretiska perspektivet. Därefter kopplades resultaten till aktuell forskning. Resultaten visar att det råder viss skillnad i definitioner av olika missbruksbegrepp bland de olika mottagningarna. Karaktäristiskt, och gemensamt, för mottagningarna är att insatsutbudet är brett. Därtill finns en viss samstämmighet bland mottagningarna vad gäller arbetsmetoder. Däremot saknas i flera fall en tydlighet kring vilken/vilka teorier mottagningarnas arbete grundar sig på. Sammantaget visar resultaten på att de bedömningar och insatser klienten får är avhängigt var denne bor och vilken socialsekreterare denne möter.</p>

<p>Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer?</p><p>Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment. I vår uppsats framkom att samtliga socialsekreterare baserar sin förståelse om lesbiskt relationsvåld på heterosexuellt relationsvåld och att de anser att socialtjänsten har tillräckliga resurser och kunskaper för att arbeta med denna grupp. Att heterosexuella ses som norm påverkar tydligt arbetet. Slutsatser ur ett empowerment-perspektiv blev då att en personlig men även organisatorisk förändring där man tar itu med heteronormativiteten krävs för att förbättra det sociala arbetet.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.</p><p>Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en flicka skadar sig själv, utan detta varierade från flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt. Skolkuratorerna var av skilda åsikter beträffande huruvida självskadebeteende är vanligt förekommande eller inte.</p><p>Kuratorsrollen beskrevs av informanterna som relativt oreglerad och fri att utveckla. Samtliga kuratorer framhöll uppgiften att hjälpa flickorna vidare till professionell hjälp. Det betonades även att föräldrarna var viktiga att engagera för att kunna hjälpa flickorna. Förebyggande arbete ansågs viktigt, men förekom inte i någon större utsträckning på skolorna. Våra resultat har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.</p>

<p>Inom resebranschen i Sverige finns idag ett antal aktörer vilka tillhandahåller organiserade äventyrsresor. Detta är en nisch som haft en stadig tillväxt och ett ständigt ökande utbud av tjänster och resor. Uppsatsen fokuserar på de resenärer som deltar på bergsbestigningsresor och med utgångspunkt i teorier kring identitetsbyggande och socialkonstruktivism, utreds resenärernas motiv till att åka på dessa resor. Analysen utgår från ett antal resenärers upplevelser och erfarenheter och utifrån dessa konstrueras strategier för utvecklandet av tjänster inom äventyrsbranschen. Den främsta slutsatsen med avseende på resenärernas motiv till att åka på dylika resor är att resenärerna har en vilja att utmana sig själva, att testa sina gränser. Den fysiska och psykiska utmaningen att ta sig till toppen av berget var en mycket central aspekt och därigenom ett viktigt inslag i resans totalupplevelse. Inslaget av utmaning blir därigenom även viktigt att beakta vid utvecklandet av nya tjänster inom äventyrsbranschen.</p>

<p><p>The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.</p></p>

<p>Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt.</p><p> </p><p>För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av den</p><p>gemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör.</p><p>Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten. Mer specifikt ämnar vi att kartlägga vilka narrativer som cirkulerar bland personer med ledande befattning inom Negotiums enhet Utveckling, samt diskutera vilka konsekvenser som de kan tänkas få för handlingar.</p><p>Vi har presenterat fyra karakteristika hos narrativer vilka är; är en handlings-, en förklarande, en sekventiell samt en identitetsskapande dimension. Narrativ teoribildning säger att narrativer konstruerar organisatorisk identitet, organisationskultur och kan leda till konsekvenser såsom tröghet, förändring och tävling om meningsskapande. Vi har använt oss av de teoretiska verktygen för att identifiera och analysera de narrativer som cirkulerar inom Negotium.</p><p>I resultatet framkom att det finns en gemensam uppfattning om att arbetet med den gemensamma produkten är svårt. Förklaringarna till varför samarbetet är svårt skiljer sig dock åt; motsägande narrativer har identifierats. Vidare framkom en gemensam utsaga om de olika enheterna har olika identiteter, vilket återkommande förklaras genom en historisk narrativ om företagets forna framgångar. Historiskt sett arbetade enheterna isolerat från varandra, vilket upplevdes som enklare jämfört med det tvärfunktionella arbetssätt som idag sker. Det upplevs även som att det är en viss strukturell oklarhet vilket leder till motsägande narrativer om ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter. Slutligen framkom att enheterna måste prioritera mellan den enhetsspecifika produkten och den gemensamma produkten.</p><p>De individuella narrativerna som identifierats kategoriserades i tre teman; Förändrade arbetssätt, Framställningar av olika identiteter samt Marknads roll i utvecklingen av den gemensamma produkten. Dessa teman har satts samman till en ny generell narrativ om företaget Negotium, vilken avslutningsvis diskuteras i form av konsekvenser som denna kan ha för Negotium. Vi fann att de antaganden som görs om enheternas olikheter, och att olikheterna är historiskt grundade, kan bidra till att göra organisationen svårföränderlig. Vi har också identifierat motsägande narrativer vilka kan utgöra möjligheter till förändring. Dessa slutsatser hoppas vi kunna ligga till grund för, och inspirera till, framtida studier inom området organisationsförändring och narrativer.</p>

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.

Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt.   För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av den gemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör. Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten. Mer specifikt ämnar vi att kartlägga vilka narrativer som cirkulerar bland personer med ledande befattning inom Negotiums enhet Utveckling, samt diskutera vilka konsekvenser som de kan tänkas få för handlingar. Vi har presenterat fyra karakteristika hos narrativer vilka är; är en handlings-, en förklarande, en sekventiell samt en identitetsskapande dimension. Narrativ teoribildning säger att narrativer konstruerar organisatorisk identitet, organisationskultur och kan leda till konsekvenser såsom tröghet, förändring och tävling om meningsskapande. Vi har använt oss av de teoretiska verktygen för att identifiera och analysera de narrativer som cirkulerar inom Negotium. I resultatet framkom att det finns en gemensam uppfattning om att arbetet med den gemensamma produkten är svårt. Förklaringarna till varför samarbetet är svårt skiljer sig dock åt; motsägande narrativer har identifierats. Vidare framkom en gemensam utsaga om de olika enheterna har olika identiteter, vilket återkommande förklaras genom en historisk narrativ om företagets forna framgångar. Historiskt sett arbetade enheterna isolerat från varandra, vilket upplevdes som enklare jämfört med det tvärfunktionella arbetssätt som idag sker. Det upplevs även som att det är en viss strukturell oklarhet vilket leder till motsägande narrativer om ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter. Slutligen framkom att enheterna måste prioritera mellan den enhetsspecifika produkten och den gemensamma produkten. De individuella narrativerna som identifierats kategoriserades i tre teman; Förändrade arbetssätt, Framställningar av olika identiteter samt Marknads roll i utvecklingen av den gemensamma produkten. Dessa teman har satts samman till en ny generell narrativ om företaget Negotium, vilken avslutningsvis diskuteras i form av konsekvenser som denna kan ha för Negotium. Vi fann att de antaganden som görs om enheternas olikheter, och att olikheterna är historiskt grundade, kan bidra till att göra organisationen svårföränderlig. Vi har också identifierat motsägande narrativer vilka kan utgöra möjligheter till förändring. Dessa slutsatser hoppas vi kunna ligga till grund för, och inspirera till, framtida studier inom området organisationsförändring och narrativer.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden. Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp. Resultaten analyserades utifrån våra valda teorier, socialkonstruktivism, sjukdomsbegreppet och det inlärningsteoretiska perspektivet. Därefter kopplades resultaten till aktuell forskning. Resultaten visar att det råder viss skillnad i definitioner av olika missbruksbegrepp bland de olika mottagningarna. Karaktäristiskt, och gemensamt, för mottagningarna är att insatsutbudet är brett. Därtill finns en viss samstämmighet bland mottagningarna vad gäller arbetsmetoder. Däremot saknas i flera fall en tydlighet kring vilken/vilka teorier mottagningarnas arbete grundar sig på. Sammantaget visar resultaten på att de bedömningar och insatser klienten får är avhängigt var denne bor och vilken socialsekreterare denne möter.