Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidslärare talar om barn utifrån normer och tolerans. I läroplanen för grundskolan står det att skolans värdegrund och uppdrag är en likvärdig utbildning (Skolverket rev. 2017), något som vi funderat över hur det står i förhållande till hur normer och tolerans talas om av fritidslärare. Vi undersökte det genom att intervjua lärare i fritidshem och ta reda på vilka kategorier och begrepp de använder när de talar om barn. I vår analys har vi använt oss av socialkonstruktivistiska teorier om normer och tolerans av bland andra Judith Butler och Elisabet Langmann. Vi gjorde intervjuer med sex olika informanter. Det vi kom fram till i vår undersökning är att barn kategoriseras utifrån ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk standard, intressen, diagnoser och personlighetsdrag. De normer som finns är att barnen ska ge uttryck för att de trivs, känner sig trygga, kan tala inför och fungera i grupp och de bör vara självständiga och empatiska. Beteende som att vara tillbakadragen eller aggressiv ses som problematiskt. Tolerans beskrivs som att acceptera olikheter och att ha tålamod med problematiska beteende. Lärare i fritidshem talar om inkludering i termer av att “inte placera barn i fack”.

No description available.

I Sverige finns en lång historia av invandring, vilket har lett till att ett ämne som fått allt större samhällsbetydelse är integration och mötet mellan olika kulturer i landet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur personer med invandrarbakgrund i Sverige representeras inom svensk media, samt huruvida sådan representation grundas i stigmatisering av personer med utomeuropeisk bakgrund. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av dagspressartiklar publicerade i Expressen och Aftonbladet. Valet av dessa tidningar ämnade till att synliggöra om representationen av målgruppen varierade beroende på tidningens politiska inriktning. Vi valde att analysera 38 stycken artiklar som var baserade på debatt samt nyhetsartiklar för att fånga medias framställning av invandrare med utomeuropeisk bakgrund. Analysen genomfördes med hjälp av Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism för att undersöka hur representation i media kan leda till marginalisering av minoriteter i Sverige.  Studien visade inledningsvis att personer med invandrarbakgrund i svensk media i hög grad framställdes som en syndabock för integrationen där ansvar för en lyckad integration läggs på enskilda individer. På det sättet har medias representationer av personer med utomeuropeisk bakgrund en avgörande roll i konstrueringen av “invandrare” samt för upprätthållning av stigmatisering av denna grupp. Vidare visade studien att personer med invandrarbakgrund representeras gällande ekonomiska frågor, vilka berör deras roll på arbetsmarknaden samt deras betydelse för välfärden. Slutligen visade undersökningen att personer med invandrarbakgrund främst associerades till kriminalitet och gängaktivitet. Sådan representation grundades i stigmatisering av främmande kulturer vilka gestaltades som patriarkala och främjande till kriminalitet. Resultatet visade därigenom att det inte fanns någon markant skillnad mellan Expressen och Aftonbladet med hänsyn till hur de framställde invandrare trots skillnaderna i tidningarnas ideologiska och politiska inriktningar. Tidningarna använde sig istället övervägande av liknande stigmatiserande representationer som samtliga personer med utomeuropeisk bakgrund i ett negativt ljus.

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld. Kvinnors våld mot män uppmärksammas dock inte allsi lika stor utsträckning som mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat har att göra med attanmälningsbenägenheten bland utsatta män i princip är obefintlig. Män anmäler sällan pågrund av skamkänslor och rädslan över att förlora sin maskulinitet. Vidare förekommer enavsaknad av forskning, insatser och stöd för män som blivit utsatta för partnerrelaterat våld.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Studien som gjorts är kvalitativ och behandlar hur unga vuxna som ännu inte har barn konstruerar bilden av sitt framtida barn. Som grund har vi haft socialkonstruktivismen som ontologisk och epistemologisk position.  Frågeställningarna i studien är: Hur talar individer som ännu inte har barn om sitt framtida barn? Påverkar individens tidigare socialisationsprocess tankarna av det framtida barnet? Vilka centrala institutioner hänvisar individen till i talet om sitt framtida barn? I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och dessa har sedan transkriberats analyserats. Det har visat sig att individernas egen socialisationsprocess speglar av sig på hur de talar om sitt framtida barn. Värderingar, egenskaper, skola och relationer är de centrala institutioner vi funnit i empirin. Resultatet har kopplats samman med teorier som socialisationsprocessen, institutioner, habitus, risksamhället, modernitet och självidentitet samt angränsande forskning.

Title: The frightening subject: child sexuality – a qualitative interview study about a few preschool teachers approach to child sexuality. Author: Linda Olsson Mentor: Victoria Kawesa Term: autumn of 2015 The purpose of this study is to investigate how child sexuality is imagined and understood according to the experiences and knowledge of four different preschool teachers. My main focus lied within finding out how preschool teachers approach the subject by asking them to share their experiences of children’s sexual behaviors. This is a qualitative study and the method used to collect the material was interviews. Four preschool teachers were asked to participate in my study. The theoretical approach in this independent work is social constructivism, and an intersectional perspective is used to analyze the results. The interviews are analyzed from a discourse analysis point of view, which means that my conclusions are based on my interpretations of how the informants in the study talk about and react to the subject. My main conclusions are that the different preschool teachers in my study treats the subject in different ways, and the approach towards children’s sexual expressions is handled in many various ways. All of the participating informants agreed that more education about child sexuality is needed. Another conclusion that my study confirms is that the subject is hard to talk about, among teachers, between teachers and parents and among children and grown ups. Keywords: Children’s sexual behaviors, preschool, social constructivism, child masturbation, approach to sexual behaviors Nyckelord: Barns sexuella uttryck, förskola, socialkonstruktivism, barnonani, förhållningssätt till sexuella uttryck

The purpose of this study, The after-school care teacher’s professional role - A study of  primary school teachers understanding and attitudes towards the after-school care teachers professional role and how that can affect collaboration between the school and after-school care, is to illustrate the understanding and attitudes towards after-school care teachers found with primary school teachers. Another purpose is to examine in what way the understanding and the attitudes can affect the collaboration between school and after-school care as well as the after-school care teachers ability to operate professionally. I have chosen to conduct a qualitative study through questionnaires and one interview. This study is built on a social costructivistic perspective. The results show that the understanding and attitudes found with primary school teachers do effect the possibilities of cooperation between the school and after-school care. Mostly the understanding of the professional role of the after-school care teacher can be found to be quite good whilst the attitudes show that primary school teachers see the after-school care teacher as having more of a supporting role to the primary school teacher. / Syftet med denna studie, Fritidslärarens yrkesroll - En studie av grundskolelärares förståelse för och attityd till fritidslärarens yrkesroll och hur den kan påverka samverkan mellan skola och fritids, är att belysa förståelse och attityder gentemot fritidsläraren hos grundskolelärare. Ett vidare syfte är att undersöka på vilket sätt förståelsen och attityden kan påverka möjligheten för samverkan mellan skola och fritids samt fritidslärares möjligheter att verka professionellt. Jag har valt att använda en kvalitativ metod genom enkäter och en intervju. Studien bygger på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att grundskolelärares förståelse och attityd kan ses påverka möjligheten till samverkan mellan skola och fritids. Till stor del kan en se att grundskolelärares förståelse för fritidslärarens yrkesroll är god medan attityder visar på hur grundskolelärare ser fritidsläraren som en medhjälpare och assistent till grundskoleläraren.

The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed. We have used the social constructivism as a comprehensive theory. Furthermore we have used Hirdman´s gender theory to understand the mechanisms that have influence on the construction of man and women in parenting. We have conducted qualitative interview studies with parents and nurses who have participated in, or have experience in leading parent education groups. In these interviews the parents stressed the community with other parents that occurred during the participation in the parent education group, as the most important part of the experience. This strengthens the image of the parent education groups as a forum where parenthood is constructed. During our interviews it also become clear that images of parenting that is being created often is different for men and women. We have also discovered that there seems to occur a conflict between parents expectations of the nurses expertise and the approach which the nurses conveys. The parents seek clear answers in terms of caring for their children, while the nurses try to empower the parents to believe in their own strength and knowledge.

<p>Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.</p>