Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior. All social workers agreed on that many difficulties in the childhood were the biggest risk for developing an aggressive behavior. All social workers used several theories in their work, the most common were psychodynamic, cognitive and behavioristic theory. The result was then analysed by connecting it to earlier research and to our theoretical perspective, social constructivism.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society.

Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Artiklarna är hämtade från tre månader under år 1986 (januari, februari, mars) och från åren 2006 och 2009. Genom att använda kvalitativ textanalys har vi kunnat se bland annat att det fortfarande är stort fokus på riskgrupperna, detta då det är personer som omfattas av riskgrupperna som porträtteras och omnämns i artiklarna. Rapporteringen har även visat sig vara stereotyp och vi har kunnat se hur texterna delar in personer i grupper som offer och förövare, kriminella och goda. Vårt material visar även på att rapporteringen ur ett Sverigeperspektiv har minskat.

The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna. Undersökningen gjordes genom att först lästes, analyserades och tolkades de två statligt utgivna rapporerna och därefter gjordes desamma med tidningsartiklarna. Resultatet och analysen visade att dags-och kvällstidningsartiklarna har problemformuleringsprivilegium vad gäller den skrivna texten. Dels vad som skall skrivas om och på vilket sätt det skall skrivas från de två statligt utgivna rapporterna. I slutdiskussionen har vi skrivit om den ökande förståelsen som vi författare fått om den konstruerande tidningsartikelstexten samt makten som dags-och kvällstidningar besitter vad gäller den publicerade texten i sociala sammanhang.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna. Undersökningen gjordes genom att först lästes, analyserades och tolkades de två statligt utgivna rapporerna och därefter gjordes desamma med tidningsartiklarna. Resultatet och analysen visade att dags-och kvällstidningsartiklarna har problemformuleringsprivilegium vad gäller den skrivna texten. Dels vad som skall skrivas om och på vilket sätt det skall skrivas från de två statligt utgivna rapporterna. I slutdiskussionen har vi skrivit om den ökande förståelsen som vi författare fått om den konstruerande tidningsartikelstexten samt makten som dags-och kvällstidningar besitter vad gäller den publicerade texten i sociala sammanhang.</p>

The purpose of this study is to find out teachers view on manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content and to highlight knowledge and experiences within the range of using manipulatives to concretize. By answering the questions below different approaches a teacher may have towards the manipulatives and how that may impact on student’s learning will also be discussed in comparison to mainly traditional and socially constructive theories of learning. What is the teachers view on manipulatives as a way to concretize? What purpose do they have when using manipulatives? According to the teachers, what does it mean to concretize a certain mathematical content? According to the teachers, what connection is there between manipulatives and concretizing? Through interviews and observations conclusions can be made that the teachers are in general positive towards using manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content although the definition of what a manipulative is differ somewhat between the teachers. The teachers working with manipulatives do it in a well thought out fashion but more research is needed to furthermore define the purpose of using manipulatives. Few countries spend so much time concretizing and working with manipulatives as Sweden do, but still Sweden score below the OECD-average on the mathematical PISA-tests. You make ask yourself if this then is the right way to go to enhance student’s mathematical knowledge.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer? Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment. I vår uppsats framkom att samtliga socialsekreterare baserar sin förståelse om lesbiskt relationsvåld på heterosexuellt relationsvåld och att de anser att socialtjänsten har tillräckliga resurser och kunskaper för att arbeta med denna grupp. Att heterosexuella ses som norm påverkar tydligt arbetet. Slutsatser ur ett empowerment-perspektiv blev då att en personlig men även organisatorisk förändring där man tar itu med heteronormativiteten krävs för att förbättra det sociala arbetet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes. Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en flicka skadar sig själv, utan detta varierade från flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt. Skolkuratorerna var av skilda åsikter beträffande huruvida självskadebeteende är vanligt förekommande eller inte. Kuratorsrollen beskrevs av informanterna som relativt oreglerad och fri att utveckla. Samtliga kuratorer framhöll uppgiften att hjälpa flickorna vidare till professionell hjälp. Det betonades även att föräldrarna var viktiga att engagera för att kunna hjälpa flickorna. Förebyggande arbete ansågs viktigt, men förekom inte i någon större utsträckning på skolorna. Våra resultat har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Media är en central aktör när det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses på i samhället. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om händelser där föräldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur män och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. Vårt underlag har bestått av fyra stycken händelser som Aftonbladet har rapporterat om. Vår analytiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har använt oss av genusteori. Vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys. Våra resultat pekade på att Aftonbladet konstruerade män och kvinnor olika, särskilt när det kom till ansvar och motiv. Vi drar därför slutsatsen att det råder en genuspräglad framställning i Aftonbladets rapporteringar om föräldrar som mördat sitt/sina barn.