This essay looks to examine how eight religious women within Sunni Islam and Conservative Judaism in Sweden perceive their place in the religious community. The essay in itself rests on the theories of social constructionism and intersectionality, along with a qualitative interview study conducted with the eight different women. The results show that the women have very different opinion in regards to their thoughts about their place in the religious community depending on a variety of pre-consisting social factors which includes (but are not limited by) religious background, ethnicity and culture. Some women feel satisfied with their place in the religious community and in society while others call for a change to be made both in the religious community they belong to and in the society they live in.

The purpose of this study was to understand how social workers who works in social services in Sweden talk about and construct threats and violence from clients as a problem within their workgroup. The data in this study was collected through two focus group discussions with eleven social workers divided in two different work groups. The discussions were thereafter analyzed through a perspective analysis. The findings in this study shows that the social workers that participated had difficulties in defining threats and violence from clients because it was considered to be individual for every social worker. Furthermore, the study also shows that the social workers felt that threats and violence from clients came with the job and therefore had to accept it. Another finding the study showed is that the social workers tend to take responsibility for the threats and violence they were exposed from clients.

This study investigates whether male workers at the preschool feel treated differently from their female colleagues. My theoretical perspectives are gender and social constructivist theories are used in this study. When analyzing the results of the interview, variation is used as it highlights the understandings, attitudes and discourse of how people view each other in terms of their gender. During this study, I interviewed six male preschool workers and categorized their response in different themes. I formulated open ended interview questions in order to answer my research questions. The descriptions of the interviewees’ response were analyzed and the findings were written down.   My findings from the interviewees shows that gender perception influence and affect how women and men are treated at the preschool. The results also shows that male workers at the preschool interact differently with children compared with the female ones.

Psykisk ohälsa har under det senaste decenniet blivit allt mer omfattande bland den svenska befolkningen, speciellt bland unga vuxna och förväntas bli den ledande folkhälsoutmaningen i Sverige och globalt år 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Ett återkommande problem är att män, unga som gamla inte söker vård eller söker försent (SOU 2014:6). Forskning visar att samhälleliga normer skapar föreställningar om att män ska kunna kontrollera sina känslor, vara tuffa och inte gråta vilket har skapat ett samhälle som hämmar och begränsar unga män (Pattyn, Verhaeghe & Bracke, 2015).       Studien undersöker hur sociala konstruktioner av maskulinitet bidrar till psykisk ohälsa hos unga män med applicering av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism har använts som teori för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2001).   Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar svåruppnåeliga ideal som kan vara bidragande till psykisk ohälsa hos unga män. Det bidrar även till att män inte söker och konsumerar vård då hjälpsökande anses som ett feminint snarare än ett maskulint drag vilket resulterar i konsekvenser både för männen själva och deras omgivning. Resultatet visar också att mottagningarna är jämställda i sin utformning men att de sociala konstruktionerna kring manlighet är anledningen till att många unga män inte uppsöker vård. Studiens resultat uppmärksammar den komplexa problematiken kring psykisk ohälsa hos unga män, dess konsekvenser och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. / Mental ill-health has increased among the Swedish population over the past decade, especially among young adults and is expected to become the leading public health challenge both nationally and globally in 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Previous research indicates that men, young and old, tend to not seek help or not until it might be too late (SOU 2014: 6). Research also shows that norms in the society create ideas that men should be able to control their emotions, be tough and not cry, which has created a society that is limiting for young men (Pattyn et al., 2015).   The study examines how social constructions of masculinity contribute to mental ill health among young men with an equality and sustainability perspective. The method used is semi-structured interviews with informants in terms of staff from Swedish youth guidance centres and guidance centre for young men. Social constructivism has been used as a theory to explain phenomenon in our society that are considered natural and what impact different socialization processes have for the creation of masculinity norms (Wenneberg, 2001).   The result showed that the social constructions of masculinity create unreachable ideals that can contribute to mental ill health among young men. Men tend to not seek and consume healthcare since seeking help is considered a feminine rather than a masculine behaviour, which results in consequences both for men themselves and their surroundings. The results also showed that the centres are designed to be equal, but that the social constructions of masculinity are the reason why many young men not seek for help. The study findings draw attention to the complex problem of mental ill-health among young men, its consequences and which gaps of knowledge that needs to be filled.

The aim of this paper was to elucidate representations of how homelessness and interventions against homelessness is perceived in a Swedish municipality from socialconstructivistic perspective. The questions it aimed to answer were: How is homelessness represented in the municipality by participants of the local housing market and public and non-profit sectors? How can representations of homelessness from the participants be deconstructed and understood? Homelessness has been considered a social problem since the middle of the 18th century. The ways to explain why homelessness exists and how to rectify and define homelessness has been in continuously transformation in different extensions since then. Even so, some of these explanations, definitions and actions has returned or possess similarities across time. The used method of this paper was case study in order to concentrate on the municipality specifically. The analyzed material consisted of qualitative, semistructured interviews with seven participants. Public documents were also reviewed from the social service center in the municipality and reports from the county administrative board to understand the representations in its context. The participants that attended on interviews was one participant from a non-profit- organisation, one from the local housing market and five municipalityworkers. We found that some of the participants had both similarities and discrepancies in their representations but all of the participants had tendency to construct additional categories to deal with homeless persons divergent needs.

No description available.

Individer med funktionsnedsättning exkluderas ofta från normativa modeller om sexualitet och upplever begränsad tillgång till information och stöd. Vidare visar tidigare forskning att professionella saknar kunskap om hur de kan stötta och samtala om sexualitet i mötet med individen. Professionella erfara således knappt någon vägledning för att möjliggöra främjandet av sexuell och relationell hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur professionella inom människobehandlande yrken kan samtala och lyfta frågor kring sexuell och relationell hälsa i mötet med individer med fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fyra individer som samtliga har fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet har analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på vikten av att erkännas som sexuell individ och hur omgivningen kan påverka dess utfall. Vidare visar resultatet att professionella inte ska vara rädda för att ställa frågor om sexualitet till individen, utan istället agera med öppenhet inför ämnet. Öppenhet genom att individen i mötet med professionella tillåts tänka, precisera och sätta ord på eventuella tankar som denne har.  Förhoppningen med studien är att den kan komma att bli ett verktyg för professionella och möjliggöra till diskussion och samtal om sexualitet för att stödja sexuellt välbefinnande hos personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Studiens syfte har varit att undersöka barns perspektiv på små förskolegårdar i stadsmiljö; hur barn upplever och använder den begränsade förskolegårdens miljö och utbud. Förskolegårdar krymper i takt med faktorer som ökad konkurrens om mark, förtätning av städer och växande befolkning. Utvecklingen i planeringen av barns utemiljöer går mot förskolegårdar i slitstarka material som gummiasfalt, plast och betong för att tåla stora barngrupper på liten yta. Genom individuella samtalspromenader med åtta barn i åldrarna fyra till sex år visade barnen upp och berättade om olika platser på sin förskolegård. Barnen fick även ta kort på platserna med kameran på en telefon. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp är barns perspektiv och barns aktörskap, samt platsskapande, platsidentitet, barns platser, och handlingserbjudanden. Studien visar att platser som upplevs negativa av barnen är de lekställen som inte erbjuder variation i sitt användningsområde, platser som inte erbjuder utmaningar och där det finns för många regler kring platsen. Ytor av asfalt, gummiasfalt och konstgräs upplevs också som negativa, dessa anses värdelösa som inte går att använda till något. Positiva platser är de ställen man kan leka flera på samtidigt och som har en öppen karaktär som bjuder in till att barnen själva kan bestämma hur man vill använda platsen. Platser där det går att finna naturliga och lösa material upplevs också som positiva. Om barnen själva fick bestämma gårdens utseende skulle det finnas mer naturliga inslag på förskolegården.

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Titel: “Exposed – but in different ways”. A vignette study on social workers' view of addicted clients based on beliefs about gender. Authors: Caroline Johansson and Linn Johansson. The purpose of this essay was to investigate whether gender affects how social workers in the addiction area assess the client's situation. This was done through a vignette study with a qualitative approach in which six social workers' from four different municipalities participated. The fictional case description was about a client who was in a situation where the use of alcohol and prescription drugs was highlighted. Social factors were also reported when the person in question had two children, a former partner, a current partner and two parents. Two vignettes were constructed with the same content, the only difference was that in vignette 1, the main character was a woman and in vignette 2, the main character was a man. Three social workers received vignette 1 and the remaining three received vignette 2. Individual interviews were conducted and the result was analyzed using a social constructivism perspective focusing on gender. This was done by using the concepts genus order, heterosexual matrix, typing and stereotyping and "making gender". Previous research within the field was also included in the analysis. The result showed that the social workers' made different assessments based on beliefs about gender in a number of different areas. The conclusion is that a discussion needs to be raised about how to create gender equality in social work services which takes into account the different positions that gender entails in society.   Keywords: sex, gender, social worker, addiction, social constructionism.