<p>The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed. We have used the social constructivism as a comprehensive theory. Furthermore we have used Hirdman´s gender theory to understand the mechanisms that have influence on the construction of man and women in parenting. We have conducted qualitative interview studies with parents and nurses who have participated in, or have experience in leading parent education groups. In these interviews the parents stressed the community with other parents that occurred during the participation in the parent education group, as the most important part of the experience. This strengthens the image of the parent education groups as a forum where parenthood is constructed. During our interviews it also become clear that images of parenting that is being created often is different for men and women. We have also discovered that there seems to occur a conflict between parents expectations of the nurses expertise and the approach which the nurses conveys. The parents seek clear answers in terms of caring for their children, while the nurses try to empower the parents to believe in their own strength and knowledge.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur visionen om det narkotikafria samhället uppenbarar sig i diskurser som behandlar narkotikamissbruk som socialt problem. Empiriskt material i form av ett policydokument och en debattföljetong har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt perspektiv. Analysen pekar mot att definitionskampen om narkotikamissbruk som socialt problem finns över många diskurser, samtidigt ses visionen om det narkotikafria samhället ofta vara närvarande. En nationell diskurs som kan ses utgå från vad vi som nation anser och vill ha i vårt land. En moraldiskurs som lägger värde i olika beteenden och åsikter. En juridisk och polisiär diskurs som utifrån narkotikas juridiska status ramar in fenomenet och en barn-och ungdomsdiskurs som formulerar narkotikan som det största hotet. Alla dessa kan enligt studien ses som en del i konstruktionen av narkotikamissbruk som socialt problem.

Svensk förskola står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Allt för få söker sig till förskollärarutbildningen, samtidigt som det finns krav på att enbart förskollärare – och inte förskolans andra yrkeskategori barnskötare – kan få tillsvidaretjänster. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barnskötarelever konstruerar och förhåller sig till den bild av barnskötarprofessionen som konstrueras i utbildningspolitiska dokument, och om den lokala aktören, Norrköpings kommun, på utbildningsfältet och deras logik och strategi. Studien tar avstamp i Foucaults styrningsmentalitetsteori, i den nyinstitutionella teorins logikbegrepp, och i socialkonstruktivistiska perspektiv som kontextualiserar samhället inom nyliberalismens logik. Studien är kvalitativ och består av intervjuer och dokumentanalys. Analysen visar att barnskötarutbildningen och barnskötarprofessionen konstrueras i speglingen mot förskollärarutbildningen- och professionen, vilket innebär att barnskötare tillskrivs lägre status. Konstruktionen av barnskötare sker även genom att det värde som professionen traditionellt har kopplats till – omsorg – ges mindre och mindre utrymme i utbildningspolitiska dokument, samtidigt som de värden som förskollärarprofessionen kopplas till – utbildning och lärande – får större utrymme. Analysens huvudsakliga poänger visar att Norrköpings kommun rymmer flera logiker som konkurrerar med varandra, och att elever på barnskötarutbildningen har en annan logik och strategi. Det finns en distinkt diskrepans mellan logikerna, både de som förmedlas av respektive aktör, men också inom respektive aktör. På så vis framträder flera olika bilder som inte hänger ihop – ologiska logiker.

Flickorna i skolan har visat sig ha ett mindre intresse och engagemang till skolämnet teknik än pojkarna. Ute i samhället är det fler män än kvinnor som har yrken som har med teknik att göra och ser man på de gymnasieprogram vi har i Sverige som har en inriktning till teknik lyser flickorna med sin frånvaro. Normen vi har i Sverige pekar på att teknik tillhör männen/pojkarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus synliggörs i läromedelsböcker i teknik och forskningsfrågorna är: hur presenteras kvinnligt och manligt i bilder i teknikläromedel? På vilket sätt dementerar eller bekräftar bilderna i teknikläromedel normerna i samhället? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt oss av en semiotisk analysmetod, genusperspektivet och socialkonstruktivismen. Vårt resultat visar att de bilder som finns i tre utvalda teknikläromedel till stor del bekräftar den norm som finns i samhället, teknik tillhör män. Männen får både större utrymme i teknikläromedelsböckerna och när kvinnor/flickor syns på bilderna är de inte i fokus eller utför sällan något tekniskt. Vidare forskning hade kunnat vara att skapa ett läromedel i teknik som går emot de normer som finns i samhället och ger flickor och kvinnor mer plats, så att båda könen får lika stort utrymme. Med utgångspunkt i detta hade det varit intressant att jämföra olika skolklasser som använder de läromedel som finns idag kontra med detta nya läromedel för att se om det påverkar eleverna och deras intresse till ämnet teknik.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa kunskapen kring hur Waldorf- och Montessoriförskollärare ser på läroplanens reviderade skriftspråkliga uppdrag. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är socialkonstruktivistiskt och begreppet diskurs har används. Resultatet visar hur åtta förskollärare verksamma inom Waldorf och Montessori ser olika på skriftspråklighet och därmed skiljer sig åt på vilket sätt de ser på läroplanens riktlinjer och mål. Slutsatsen är att skriftspråkligheten görs till en del i de verksamheter som vi har undersökt. Införandet av digitala medier i skriftspråksuppdraget är något som kräver anpassningar inom båda dessa pedagogiska inriktningar.

Bakgrund:Vårt intresse väcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som går på s.k. gymnasie-särskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring ämnet och fann att ambitionsnivån är hög och målsättningen är att samma villkor skall gälla för ungdomar med begåvningshandikapp och s.k. normalbegåvade ungdomar vad gäller möjligheter på arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. Vår erfarenhet sa oss att det sällan ges likvärdiga möjligheter för dessa båda grupper och vi bestämde oss för att undersöka hur de begåv-ningshandikappade ungdomarna själva ser på saken.Syfte:Att ta reda på vad ungdomar med begåvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgång vad gäller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jäm-för sig själva med ”normalbegåvade” ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberättelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar på de önskemål som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gäller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning. Resultatet visar också på dessa ungdomars soci-ala situation och den känsla av utanförskap som de stundtals känner, hur de resonerar om andra ungdomar på andra skolor i begrepp som ”dom och vi”. Resultatet visar hur de pend-lar mellan att känna sig likvärdiga och icke likvärdiga.

The essay The loving women in Shakespeare’s dramas is based on the fact that the dramas are performed circa 400 years after they were written. That makes it intresting to examine the caractars, and especially the female parts, and particularly the loving woman. To fulfill that, I have inquired Desdemona in Othello and Juliet in Romeo and Juliet. I have used eight parts of the drama analysis modelled by Birthe Sjöberg as the main research methode. The scientific aim is to investigate the loving woman in two plays of Shakespeas dramaproduction, Othello and Romeo and Juliet. The question at issue is, how does the female parts in Shakespeare’s tragedies looks like when it comes to the loving woman? The research questions are – how are Juliet and Desdemona allowed to act? How does their love look like? How do they act? How are they as persons? What are important for them? When you investigate Juliet and Desdemona, you reach their husbands as well, so they become a part of the analysis. Are Juliet and Desdemona shaped by conventions, free will or by nature? These questions are discussed with help of Judith Butler’s theory of socialconstructivism. Desdemona and Juliet are both very loving and free to act. Both are very beautiful and Desdemona is much appreciated as a person. Desdemona is happily married until Jago enters the scene and demands revenge because of a post he didn’t get. Romeo and Juliet are happy together but theire families destroy for them. Desdemona and Juliet are shaped by their genus that their surroundings force upon them. Both women act upon the constraints they face. Desdemona trys to obey and Juliet plays dead to escape the marriage with Paris. The analysis shows that the female part is oppressed by the culture of honour and by social circumstances as the family feud in Romeo and Juliet. Love does not survive and triumph over oppression. The patriarchate wins over emancipation, especially in Othello. Desdemona is strangled by her husband Othello and therefor she is a victim of patriarchate. The men also suffer from the patriarchate, their love can’t be free and they also die in the end.

<p>Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.</p>

<p>Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior. All social workers agreed on that many difficulties in the childhood were the biggest risk for developing an aggressive behavior. All social workers used several theories in their work, the most common were psychodynamic, cognitive and behavioristic theory. The result was then analysed by connecting it to earlier research and to our theoretical perspective, social constructivism.</p>