Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.

No description available.

Fokus ligger på att studera erfarenheter hos volontärer som arbetar inom polisen i Stockholm. I och med deras erfarenheter syftar uppsatsen till att öka förståelsen för vad som gör att en söker sig till en verksamhet där det föreligger risk för den egna säkerheten. De teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktivism samt kollektiva resurser. Socialkonstruktivism utifrån förståelsen för volontärernas erfarenheter och hur verkligheten skapas i det sociala sammanhanget de befinner sig inom. Kollektiva resurser kan vara en del av anledningar till att befinna sig inom en verksamhet. Den tidigare forskningen behandlar staten som volontärverksamhet, anledningar att befinna sig där samt arbetssituation. Studien bygger på fem tematiskt öppna intervjuer, med polisvolontärer aktiva inom Stockholmsområdet. Resultatet bygger på fyra teman, varför vara där, sinande intresse, risk inom uppdrag och trygghet. Informanterna hade en positiv inställning till polisen och beskriver hur verksamheten är ett viktigt verktyg för att uppnå olika mål. Det visade sig dock att det fanns en motstridighet kring att befinna sig inom verksamheten, eftersom de ibland undvek vissa uppdrag utifrån olika faktorer. Det visade sig att det fanns risker inom polisens verksamhet men att det inte uppfattades som att de var riktat mot informanterna personligen, utan främst mot polisen. Informanterna menade på att trygghet kan uppnås utifrån volontärgruppen, att polisen står bakom dem men att dessa förutsätter ett egenansvar.

Personer som kommer till Sverige från andra EU-länder för att försörja sig genom tiggeri är ett fenomen som har ökat i omfattning på kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket väcker frågor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rättigheter som är likställda med svenska barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika samhällsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnå detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnämnden för barn och unga samt med aktörer från frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgångspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrättsperspektivet. Resultatet har försökt skildra de olika antaganden som ligger till grund för hur informanterna beskriver barn till tiggare som socialt problem. Resultatet framhåller även hur de talar om gruppen tiggare som av romsk härkomst. I resultatet skildras vidare hur informanterna formulerar och begränsar ansvar och rättigheter för barn till tiggare. Resultatavsnittet har bland annat försökt visa hur informanternas konstruktioner genomsyras av ambivalens som består i olika omständigheter som de förhåller sig till när de talar om barn till tiggare, exempelvis lagtext, ekonomi och en ovilja att uttala sig kränkande om romer. En diskrepans mellan teori och praktik har även skildrats som berör implementering av ett barnperspektiv i informanternas verksamheter samt det faktum att det saknas fall där barn till tiggare har omhändertagits. Då forskning på området barn till tiggare visat sig vara bristfällig anser vi att vår studie kan bidra med ny kunskap inom fältet.

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions. Without such guidance, misconceptions will be strengthened which might create difficulties in future learning.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar. Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna “Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?” och “Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna?”. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla. De viktigaste resultaten vi kom fram till i studien är att det finns skillnader mellan hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla, samt att båda grupperna menar att det är ett socialt skapat fenomen. Med denna studie vill vi synliggöra den sociala aspekten av självkänsla, det vill säga, att det inte enbart är upp till individen att skaffa sig stabil självkänsla utan att sociala faktorer och socialt konstruerade föreställningar om självkänsla och kön också spelar in, i alla fall när det handlar om unga vuxna.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv utan hjälp utifrån. Dessa svårigheter är långvariga och beror på psykisk sjukdom. Därför finns kommunala träffpunkter som ska erbjuda dessa personer socialt stöd, trygghet och samvaro. Denna studie har gjorts på en av dessa träffpunkter, Malvan, för att skapa större förståelse för verksamhetens funktion i dess gästers vardag samt hur den konstrueras som social kontext. Frågeställningarna som studien bygger på är: - Vilken betydelse har Malvan för dess gäster med psykisk funktionsnedsättning? - På vilket sätt formas den sociala samvaron gästerna emellan och med personalen? Studien har gjorts med en etnografisk ansats. En förstudie bestående av deltagande observation var nödvändig för att skapa förståelse för fältet och skapa goda relationer med de tilltänkta informanterna. Sedan gjordes en huvudsaklig intervjustudie med elva intervjuer med både gäster och personal. Teorin som används är främst Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialkonstruktivism om hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, men till viss del även Erving Goffmans stigmateori. Resultaten visar att Malvan har stor betydelse på olika sätt för många av gästerna. Det är främst gemenskapen och sociala samvaron som fyller denna funktion och personalen har en viktig roll i att forma denna samt leda gästerna i samma riktning.

The purpose of this essay is to investigate if Botkyrka municipalitys policy Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (Strategy for an intercultural Botkyrka), reproduce a previously discovered discourse about swedishness, etnicity and culture as something static and one-dimensional. How they tackle the challenge to n’either homogenise nor culturaly essentialise their citizens. This is examined with the use of a social constructivist approach on the strategy. By using this approach and with the frameworks from discourse analysis and governmentality, this study shows that despite rethinking in goals and course of action, the examined material follows the previously demonstrated discourse, through their use and articulation of the investigated concepts. / Denna uppsats har till syfte att undersöka om Botkyrka kommuns styrningsdokument Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, reproducerar en tidigare funnen diskurs kring svenskhet, etnicitet och kultur som något statiskt och endimensionellt. Hur de hanterar utmaningen att varken homogenisera eller kulturellt essentialisera deras invånare. Detta undersöks genom användningen av en socialkonstruktivistisk ansats av strategin. Med hjälp av denna ansats och teoretiskt ramverk från diskursanalys och governmentalitet visar studien att trots nytänkade kring mål och tillvägagångssätt, följer den tidigare demonstrerade diskursen även i denna strategi genom artikulering och användning av de undersökta begreppen.

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.