In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones. Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning. / I Kenya är användningen av mobilteknologi och Internet utbredd och ökar stadigt. Mobilteknik visar sig ha potential att öka medborgares intressen för lärande och kunskap, och därigenom förbättra livssituationen särskilt för fattiga människor. Den här studien syftade till att med deltagande aktionsforskning analysera hur sådana processer går till. I studien deltog 30 kenyanska löpare från fattiga förhållanden och med begränsad formell utbildning. Deltagarna utrustades med en enkel smartphone med fri surf under ett år och följdes med intervjuer, observationer, webbenkäter och mobilspårning. Deras lärandeprocesser analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv om hur teknik tillägnas – approrieras – och används i vardagliga praktiker och utvecklar lärande. Resultaten visade att de kenyanska löparna snabbt approprierade telefonerna och fann utifrån nyfikenhet och intresset för idrott olika sätt att använda dem. Kunskaper och färdigheter utvecklades över tid och de digitala resurserna förbättrade löparnas träning, ökade sociala interaktioner, utvecklade entreprenöriella färdigheter och nya synsätt på sina möjligheter i världen. Den sociokulturella analysen visade även att feedback från andra deltagare och/eller av tekniken i sig hade betydelse för lärandet. Forskningsprocessen påverkades av deltagarna och utifrån deras intresse skapades en on-line kurs (MOOC) om Mänskliga rättigheter. Problem i studien var telefonens energiförbrukning, brist på elektricitet, tillgång till och kostnad för Internet samt deltagarnas kritiska förhållningssätt till Internet. Det övergripande resultatet är att mobilteknologi kan förbättra livsvillkor och skapa nya vägar till lärande.

The aim of this research is to explore the question of how farmers learn, in constructing knowledge both in and for practice. It seeks to identify how they gain new ideas, make changes, develop to a level of expertise and who and what contribute to this process. The rapidity of change in a high tech environment, combined with globalisation, the new economy and the knowledge age, means that farmers are living their lives in 'fast forward' mode. There is so much new technology, research and development available that the ability to identify information relevant to a particular farming practice and to process it to knowledge is an increasing challenge. Six central South Island (N.Z.) farmers were selected purposively as case studies. The range of case profiles provides for comparison and contrast of the relative importance of formal qualifications, differences between sheep/beef farmers and dairy farmers, levels of expertise, age and experiences. The self-rating of the farmers enables a comparison of lower and higher performers, identifying characteristics which enable insight into why some farmers consistently lead new practice and why others are reluctant followers. The research is qualitative in design and approached from a constructlVIst and interpretive paradigm. Socially and experientially based, it seeks to understand the experiences of the subjects through in-depth interviews and observations. This study identifies farmers as social learners although working independently, in relative geographical isolation and often, social isolation. It concludes that these farmers learn through participation in the practice of farming. This practice includes a constellation of cOmInunities of practice, which may be resource-rich or resource-poor, depending on the range and depth of the farmer's involvement. Through full and committed participation in these practice communities and associate constellations, the practitioner's identity evolves, encouraging new practices, ideas and innovation. This study emphasises that expertise is not a permanent state but requires evolving identity, knowledge and dispositional ability; for maintenance and growth within a culture of practice. Emergent grounded theory suggests that dispositional knowledge underpins construction and use of all knowledge; that construction and use of high-order propositional and procedural knowledge requires higher-order dispositional knowledge and that mastery is developed through evolving identity, dispositions, leadership and learning, socioculturally constructed through resource-rich constellations of communities of practice.

Sparčiai kintanti visuomenė kelia vis naujus reikalavimus būsimiesiems pedagogams. Svarbu gebėti integruotis į aplinką, kurioje egzistuoja būsimi pedagogai. Šiuo požiūriu svarbus būsimo pedagogo sociokultūrinis mobilumas - gebėjimas prisitaikyti prie visuomenės kultūros ypatybių. Šis reiškinys verčia pažinti sociokultūrinės raiškos sistemą, kuri koreguoja individualios kultūros bei kompetencijos struktūrą. Todėl būsimo pedagogo mobilumas yra svarbus jo kompetencijos ir profesinės veiklos sėkmės komponentai. Tyrimo hipotezė - akademinėje aplinkoje įgyjamos sociokultūrinės raiškos patirtis yra pedagogų profesinės sėkmės ir vertybinių nuostatų formavimosi prielaida. Tyrimo tikslas - pagrįsti būsimųjų pedagogų sociokultūrinės raiškos akademinėje aplinkoje, kaip profesinio tobulėjimo prielaidą. Tyrimo metodologija ir metodai. Rašant magistro darbą remtasi Lietuvos Respublikos švietimo dokumentais, Lietuvos edukologų ir užsienio autorių darbais, atliktais jų tyrimais. Atliekant anoniminę anketinę apklausą siekiama sužinoti būsimųjų pedagogų nuomonę apie sociokultūrinės raiškos akademinėje aplinkoje, kaip profesinio tobulėjimo prielaidą. Statistinė tyrimo duomenų analizė atlikta kompiuterine SPSS (Statistical program for social sciences) 20 programos versija. Tyrime dalyvavo 132 respondentai, t.y., I-V kurso studentai, iš Šiaulių universiteto edukologijos, menų, humanitarinio, socialinės gerovės ir negalės studijų ir socialinių mokslų fakultetų. Tyrimo rezultatai. Magistro darbą... [toliau žr. visą tekstą] / Rapidly changing society is becoming the new requirements for forward teachers. It is important to be able to integrate into the environment, where there are future educators. In this regard, an important teacher of the future sociocultural mobility - the ability to adapt to society's cultural characteristics. This phenomenon leads to know the sociocultural expression system, which adjusts the individual and the cultural competence framework. Therefore, the forward teacher mobility is important for its excellence and professional success components. The hypothesis - the academic environment and sociocultural expression of acquired experience of teachers' professional success and values formation assumption. The aim - substantiate forward teachers' sociocultural expression in the studying environment - as the assumption of the professional growth. Research methodology and methods. When writing the master's degree work based on Lithuanian Ministry of Education documents, Lithuanian educators and foreign authors performed their studies. In an anonymous survey aims to find out the opinions of forward teachers' about sociocultural expression in the studying environment - as the assumption of the professional growth. The statistical methods of data analysis computer SPSS (Statistical program for social sciences) 20 version. 132 respondents of Siauliai university Faculties of Education, Arts, Humanities, Social Welfare and Disability Studies and Social Sciences have answered the... [to full text]

I used a sociocultural perspective (Vygotsky, 1978) to examine teachers’ epistemological and efficacy beliefs about the teaching and learning of mathematics with multilingual students. Specifically, I use the work of Negueruela-Azarola (2011) who suggests that teachers’ beliefs are conceptualizing tools for thinking about activity. Beliefs, which are social and dynamic, arise from teachers’ lived experiences. What teachers believe is relevant because beliefs inform pedagogical practices and once established are hard to change (Brownlee, Boulton-Lewis & Purdie, 2002; Cross, 2009; Pajares, 1992). Established beliefs with regards to mathematics hold that it is the easiest subject for multilingual students since there is little language involved. On the other hand, established beliefs are that increased English vocabulary is mainly what students need to be successful in mathematics. Barwell (2009) and Moschkovich (2002), using sociocultural perspectives, argue that language is important in mathematics and that multilingual students can participate in mathematical discussions when using resources such as their own mathematical knowledge, objects, and codeswitching. I interviewed five teachers who had experience teaching mathematics to students whose first language was other than English. I found that some teachers had beliefs which contrasted with the philosophies of their training institutions and with their schools. Teachers were found to hold contradictory beliefs. The study showed the importance of terminology in that how teachers referred to their multilingual students reflected their beliefs. Multilingual students were welcomed in the classroom for their contribution to cultural diversity but teachers acknowledged increased workload, and periods of frustration when supporting their multilingual students in mathematics.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund. Resultatet visar att uppväxtmiljöer och medias påverkan spelar roll i valet av instrument, men för att fortsätta spela efter ungdomsåren krävs en starkare ambition eller förebild. Diskussionen belyser exempelvis idolskapets fram- och baksidor samt hur efterfrågan på idoler förändras med tiden. En slutsats är att förebilder är viktiga, men också föränderliga förutsättningar för bibehållen motivation för spelande. / This is a study of how role models and idols affect the choice of instrument and music, with focus on the electric guitar, and which other driving forces that affect this. The intention with the study is to achieve knowledge about different driving forces that affect the will of playing an instrument. The theoretical point of the study is the sociocultural theory. Earlier studies on the subject are about social values, the affect role models have on people, and the frames of teaching and learning. I have used qualitative interviews, and my informants are electric guitarists with varied age and musical background. The result shows that growing-up environments and the affection from media affect the choice of instrument, but a stronger ambition is needed to keep on playing after the youth has passed. The discussion enlightens for example the positive and the negative sides of idolizing, and how the demand for idols changes through time. One conclusion is that role models are important but also changing conditions for sustained motivation in playing.

Using evolutionary and sociocultural theories, the current study examined what people consider important when entering an age gap relationship, willingness to accept a potential age discrepant partner, likelihood of entering an age gap relationship, and the importance of sex in relationships. Differences were predicted for older and younger potential partners as well as for short term or long term relationships in participants 30-50 years old. However, it seems that only men are willing to break dating norms for casual relationships, while women chose the traditional older male-younger woman relationship. For marriage, the pattern showed that participants preferred the traditional older male-younger female relationship, as well.

The purpose of the study is to investigate educators’ attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children’s learning in preschool. The questions posed in the study are:  How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?  How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?  What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators? In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies. The study is based on Vygotsky’s sociocultural perspective in which children learn through interaction with others. The result of the study shows that popular culture is difficult to define. The educators give examples of cultural activities, games and toys. Popular culture is part of preschool and is made evident through children´s play. All educators show both positive and negative attitudes toward popular culture. It is considered positive when it is inherent in children’s interests and culture. On the other hand it is considered negative because of the possible bad influence on children or because of the risk of taking too much space in the children’s activities. All preschools had restrictions on popular culture in one way or another and the biggest differences can be found between the Waldorf preschool and the Reggio Emilia preschool.

Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.

I denna studie är syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillämpar ett inkluderande arbetssätt av förskolebarn med hörselnedsättning. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språk och interaktion anses grundläggande för lärande. För att kunna svara på forskningsfrågorna har observationer samt intervjuer utförts. Utifrån resultatet kan vi se att ett frekvent användande av tecken och förstärkning är av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsättning och ge dem samma förutsättningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet går att utläsa miljöns påverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsättningar. Genom sex punkter sammanställs studiens slutsatser vilka listar vad vi anser vara viktigt att tänka på kring arbetet med barn med hörselnedsättning. Grundläggande för en god inkludering är enligt oss att anpassa verksamheten utan att överbetona eller negligera hörselnedsättningen. / The purpose of this study is to examine how pedagogues apply an inclusive method of teaching preschool children with hearing impairment. This process will be examined from a sociocultural perspective, where language and interaction is considered a basic foundation for teaching. Interviews and field observations have been conducted in order to effectively address our outlined research questions. The results indicate that frequent use of signs and body language is crucial in providing children with hearing impairment with the same opportunity to engage in contextual learning. Our findings illustrate the importance of environmental factors, as well as how they are utilized when adapting school curriculums to individual circumstances. This study is summarized into six points, which lists important things to consider while working with children with hearing impairment. Our findings conclude that the foundation for an inclusive learning environment is to adapt the school curriculum without emphasizing or neglecting the hearing impairment.

A particular interest of distance education researchers is the community of inquiry framework, which was developed for the purpose of taking a closer look at computer mediated communication in educational contexts (Garrison, Anderson, Archer, 2000). However, it is somewhat surprising that although the community of inquiry framework has been developed based on distance education contexts, it does not consider the complexities of the community’s global and local contexts, the potential linguistic demands of the teaching and learning contexts, and how power, agency, and identities are negotiated in these contexts. Through six cases of online instructors teaching in international contexts at the tertiary level, I explored the negotiation of teaching presence as viewed through the lens of cultural historical activity theory (Engeström, 1999, 2001). In this view, instructors are engaged in a dynamic process in which teaching presence is shaped through the mediating components of the activity system. This multi-case study employed cross case analysis drawing on data from interviews with students, program coordinators, and instructors, in addition to analyses of discussion forum transcripts, course documents, formative evaluations, student and instructor reflections, and researcher-participant observations. The linguistic challenges faced by both instructor and students for whom the language of instruction was a second or third language and instructors’ sociocultural identities, positioning, and conceptualization of the online interaction spaces were found to be important mediators in the negotiation of teaching presence.