I Sverige har synen på hur den äldre ska bo gått från att institutionsvård är det bästa till att kvarboende i det ordinära hemmet ska eftersträvas. Under Ädelreformen på 1990-talet fördes kvarboendeprincipen fram på allvar och kostnadsansvaret för de äldre togs över till större delen av kommunerna. Idag har de flesta kommuner inrättat särskilda boenden för äldre som behöver vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. För att få komma till ett särskilt boende behöver den äldre få ett bifall på sin ansökan. Det är biståndshandläggarens uppgift att utreda den äldres ansökan och sedan fatta ett beslut. Ansatsen för denna uppsats är att försöka ta reda på vilka faktorer som väger tyngst vid biståndsbeslut av insatsen särskilt boende till individer över 65 år. Forskningsfrågorna har bland annat handlat om kommunen storlek påverkar biståndsbedömningen, om det skiljer sig beroende på hur biståndshandläggarens delegation ser ut, om det finns några alternativ mellan ordinärt boende och särskilt boende och vilken roll som kvarboendeprincipen spelar i biståndsbedömningen. För att få kunskap kring de aspekter som vägs in i biståndsbeslut fattade för särskilt boende gjordes en kvantitativ webbenkät. De aspekter som biståndshandläggaren fick värdera var den fysiska-, psykiska- och kognitiva funktionsförmågan, den sociala aspekten kring den äldre, utbudet av platser på särskilt boende samt kostnaden för hemtjänsten i jämförelse med kostnaden för särskilt boende.  Förfrågan om att besvara enkäten skickades ut till Sveriges alla 290 kommuner. Det blev ett relativt stort bortfall och det var endast 132 av kommunerna som besvarade enkäten. Respondenterna bestod av biståndshandläggare som handlade ärenden för personer under och över 65 år enligt Socialtjänstlagen på myndighetssidan. Dock var fokuset på hur de tänkte kring ärendehandläggningen av klienterna över 65 år. Det som framkom var att behovet alltid måste vara i fokus. Resultaten pekar på att den fysiska- och den kognitiva funktionsförmågan väger tyngst vid besluten. Genom fritextsvaren i webbenkäten och analysen av den insamlade data går det dock att se att det är ett komplext ämne. / In Sweden, the view of how the elderly should live has gone from institutional care being the best to the remaining accommodation in the ordinary home is something we should strive after. During the Noble Reform in the 1990s, the principle of remaining resident was taken seriously and the responsibility for the cost of the elderly was taken over by most of the municipalities. Today, most municipalities have set up housing, especially housing, for the elderly who need care and care that cannot be met in ordinary housing. In order to be allowed to come to a special accommodation, the elderly need to have their application approved. It is the task of the assistance officer to investigate the elderly person's application and then make a decision. The approach for this thesis is to try to find out which factors weigh most heavily in the development assistance decision of the initiative, especially housing for individuals over 65 years of age. The research questions have included whether the size of the municipality affects the development assistance assessment, whether it differs depending on what the development assistance officer's delegation looks like, whether there are any alternatives between ordinary housing and special housing and what role the residual housing principle plays in development assistance assessment. In order to gain knowledge about the aspects that are considered in development assistance decisions made for special housing, a quantitative online survey was conducted. The aspects that the development assistance officer had to evaluate were the physical, mental and cognitive functional ability, the social aspect around the elderly, the supply of places in special housing and the cost of home care in comparison with the cost of special housing. The request to answer the questionnaire was sent to all 290 municipalities in Sweden. There was a relatively large drop-out rate and only 132 of the municipalities answered the survey. The respondents consisted of development assistance officers who handled matters for persons under and over the age of 65 in accordance with the Social Services Act on the authority side. However, the focus was on how they thought about the case management of clients over 65 years of age. What emerged was that the need must always be in focus. The results indicate that physical and cognitive functioning weigh most heavily in decisions. However, through the free text answers in the web survey and the analysis of the collected data, it is possible to see that it is a complex topic.

Bakgrund Känslan av ensamhet är en utmaning som ofta följer åldrandet. Denna subjektiva upplevelse kan vara både frivillig och ofrivillig. Ofrivillig ensamhet kan vara plågsam och påverka personens hälsa negativt. Äldre som bor på särskilda boenden befinner sig i en särskilt utsatt situation, där flytten ofta medför betydande förändringar i deras livssituation. Dessa förändringar kan inkludera minskade sociala relationer, interaktioner och nätverk. Det är därför av yttersta vikt ur ett hälsoperspektiv att förstå och hantera känslor av ensamhet bland äldre på särskilda boenden (SÄBO), samt identifiera effektiva omvårdnadshandlingar som kan förebygga och minska ensamhetskänslor bland dessa personer. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadshandlingar som minskar och förebygger känslan av ensamhet hos äldre boende på SÄBO. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo med hjälp av sökord i olika kombinationer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet visar att terapi, meningsfulla sociala interaktioner och deltagande i aktiviteter har positiv effekt när det gäller att förebygga och minska ensamhet bland äldre på särskilda boenden. Integrering av dessa aspekter i äldreomsorgsprogram är viktigt för att förbättra äldres livskvalitet och välbefinnande. Resultatet analyserades med en integrerad dataanalys, och sammanställdes i tre huvudkategorier: Terapi, Meningsfulla sociala interaktioner och relationer, och Deltagande i aktiviteter. Slutsats Terapiformer såsom skratt-terapi, djurassisterad terapi och trädgårdsterapi, tillsammans med delaktighet i meningsfulla aktiviteter, positiva relationer med personalen och samhällsengagemang, har identifierats som viktiga faktorer som kan förbättra äldres psykiska och fysiska välbefinnande samtidigt som de reducerar känslor av ensamhet. Vidare kan terapiformer som främjar KASAM-aspekter (sammanhang, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet) spela en viktig roll i att minska ensamhet och främja äldres övergripande välbefinnande. En stark KASAM kan bidra till att minska risken för ensamhet genom att öka förmågan att förstå, hantera och hitta mening i sociala relationer och aktiviteter. / Background The feeling of loneliness is a common challenge in the aging process, a subjective feeling that can be voluntary or involuntary. Involuntary loneliness can severely impact an individual's health. Older adults in special housing for the elderly are particularly susceptible to this issue, as moving to such facilities often leads to significant life changes, including reduced social connections, interactions, and support networks. From a healthcare perspective, it is crucial to understand and address loneliness among elderly residents in special housing for the elderly. Effective nursing interventions must be identified and implemented to prevent and alleviate loneliness in this population, as it has far-reaching implications for their overall well-being. Aim The aim was to describe nursing interventions that reduce and prevent the feeling of loneliness among elderly residents in special care facilities. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative designs. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using various combinations of search terms. The articles underwent quality assessment based on the evaluation criteria of Sophiahemmet University for scientific classification and quality. Results The results indicate that therapy, meaningful social interactions, and participation in activities have a positive impact on preventing and reducing loneliness among older individuals in special housing for the elderly. The integration of these aspects into elderly care programs is essential for enhancing the quality of life and well-being of the elderly residents.The results were analyzed using integrated data analysis and categorized into three main themes: Therapy, Meaningful social interactions and relationships, and Participation in activities. Conclusions Therapeutic methods like laughter therapy, animal-assisted therapy, and horticultural therapy, in combination with engaging activities, positive staff relationships, and community involvement, play a pivotal role in improving the mental and physical well-being of older adults and mitigating loneliness. Additionally, therapies that focus on aspects of KASAM (Coherence, Comprehensibility, Manageability, and Meaningfulness) are vital in reducing feelings of loneliness and enhancing the overall well-being of older individuals. A robust sense of KASAM helps diminish the risk of loneliness by strengthening the ability to understand, manage, and find meaning in social relationships and activities.

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland. Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland. Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi. Vi presenterar även information om Regionens Balanserade styrkort med fördjupning på Socialnämndens styrkort. / The municipality of Gotland has for some time now privatized social services traditionally performed by the municipality of Gotland themselves. How does it work when a private corporation starts to run such services and what are the requirements for the new organization? The municipality of Gotland uses Balanced Scorecard in its management control. How does this kind of governance affect private companies? This paper focuses on the affects of the municipality´s Management control regarding procurement, communication and monitoring. In what way does the management control of the social welfare affect the private and public actors in special housing in Gotland? The purpose of this study is to investigate whether the Balanced scorecard has affected procurement, communication and follow-up between the municipality of Gotland and organizations in special housing in Gotland. Interviews were conducted with persons in key positions within the Region Gotland. In-depth interviews were made with managers in two specific places. In one special housing in the private sector and another in the public sector. We also present information about the region's Balanced scorecard with focus on the social welfare scorecard.

No description available.

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.