Boyhood: Scenes from provincial life by J.M. Coetzee tells the story about John Coetzee from the age of ten until thirteen. Since many details in the story point to the idea that the protagonist might be the author, it is often said to be an autobiography. However, it is not a conventional one. A third person narrator tells the story in the present tense, which is rather different from the autobiographiy’s conventional first person narrator speaking in the past tense. The definition used in order to define the genre to which Boyhood belongs is Lejeune’s criterion author=narrator=protagonist. According to this theory, Boyhood is a biography. However, Lejeune does not take the connection author=protagonist inte sonsideration, but focuses only on the connection narrator=protagonist. Thus an additional description of the text’s generic style must be used. Furthermore, the theme of otherness is analysed. A close reading of the novel shows that the protagonist often feels different from his family and peers. He makes a distinction between two kinds of different – a good and a bad kind. The good means that he is better than his peers, and the bad kind means that he has failed to accomplish something he thinks is important. Although the author wrote the story about his boyhood in a rather unconventional style and the protagonist perceives himself as different, the otherness in the two do not parallel each other. What they might have in common is perfectionism. Thus, the theme of otherness is only to be found in the protagonist, whereas the author’s style of writing is merely unconventional.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur barn lär sig att skriva med hjälp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. Frågeställningarna som jag utgår från är: Hur används datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet på datorn? Undersökningen är en fallstudie av de två klasserna där jag har observerat och intervjuat barnen och lärarna. Hur lärarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande på datorer tillåts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgångspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lär barnen och eleverna sig av och med varandra. Skärmen synliggör texten på ett tydligt sätt för eleverna vid datorn vilket gör att de kan samarbeta och diskutera sig fram till beslut. Samarbetet framför skärmen främjar barnens och elevernas språkliga utveckling. Genom att skriva på datorn slipper barnen och eleverna att forma bokstäverna med handen, vilket gör att det produceras mer och finare text på datorn. Barnen och eleverna är i det mesta positiva till skrivandet på datorerna. De tycker att det är roligt, blir snyggare och att det är lättare än när de skriver för hand. Barnen berättar att de får arbeta två, vilket gör det roligare och att de lär sig bättre då eftersom de kan ta hjälp av varandra. Några elever i förstaklassen menar dock att det inte är så roligt alla gånger eftersom de upplever att de inte skriver själva och att de bättre ser om de skriver bra för hand.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet. Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor. I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen.

This paper is a study of the use of the prepositions to/with after the verb to talk in British and American English. The research is based on the material from the COBUILDDirect corpus, Longman American Spoken Corpus and New York Times CD-ROM. The common and different features of the use of talk to/with in different genres of American and British English as well as in written and spoken English were studied; special attention was paid to the factors which influence the choice of the prepositions. The research has shown that generally talk with is used much less than talk to and probably is undergoing the process of narrowing of meaning. With after talk seems to be used most often to refer to two-way communication while talk to is used to refer to both one- and two-way communication and is, therefore, more universal than talk with.

Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga. Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare.

Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys. Dessa faser genomgår man vid läsning och de behövs alla fyra för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det, då får man problem vid möten med skönlitteraturen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra elever, två flickor och två pojkar, i grundskolans år 8. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser om läsningen i barndomen. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forsk-ning inom området. Analysen visar att de ungdomar som uppskattat läsningen i barndomen och kommit igång själva med skönlitteraturen också blivit vana läsare som enkelt tar till sig vad de läser. Nord-ström (1995) menar att det finns en viktig period i barnens skolgång då mängdträning i läs-ning ska sättas in. Han menar också att grammatiken inte ska ingå i svenskan under de mel-lersta åren i skolan. Personligen ställer jag mig frågande till detta, eftersom grammatiken lig-ger till grund för att lära sig andra språk, därför kan jag inte hålla med Nordström helt. De tillfrågade eleverna vill gärna läsa mer i skolan, men det framkom också att de vill välja själva bland litteraturen. Den elev som inte behärskar den litterära världen önskar hjälp med att hitta lämpliga romaner, som kan öka intresset.

No description available.

Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska. Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.

No description available.

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor: · Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet? · Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden? Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten. Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet. Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.