No description available.

”Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag”. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust. I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna. Lärarna som har medverkat i studien har inte arbetat efter någon specifik metod i genomförandet av boksamtalen. De har genomfört samtalen på olika sätt vilket har gjort att det har varit svårt att jämföra resultaten. Samtalen och läsningen har endast skett i ämnet svenska och vid relativt få tillfällen. Men det går ändå att utläsa vissa resultat. Undersökningen visar att elevernas läslust i allmänhet inte har förändrats i någon större grad. Däremot har läslusten till klassboken förändrats positivt hos framförallt de två äldre eleverna genom de boksamtal som har hållits. De intervjuade eleverna uttrycker också att boksamtal är något positivt och som de vill fortsätta arbeta med i sitt litteraturarbete under förutsättning att de får läsa och samtala i mindre grupper. / In this study I wanted to investigate if childrens´ motivation of reading through booktalks would increase if reading the same book in their class. I have interviewed four pupils in fifth and ninth form in the beginning and at the end of this study , and also their teachers of Swedish on one occasion. I have performed a questionnaire about reading and booktalks in both classes in the beginning of the study.The teachers of Swedish have not used any specific method in their booktalks; therefore it has been difficult to compare the results between the classes. The booktalks and the reading have been done in the subject of Swedish and on rather few occasions. However, there are still some results possible to understand. The study shows that chidrens´motivation of reading has not changed a lot. However, their motivation to read their mutual classbook has increased through booktalks, especially among the older pupils. The pupils who have been interviewed express that they would like to have booktalks more often if they were to read and talk in small groups.

Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven tilltal och omtal samt närhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal. Det finns stora skillnader mellan de olika breven, men även inom vissa brev skiftar tilltalet. Av detta resultat verkar det som att Försäkringskassans brevskribenter inte alltid behåller fokus genom hela skrivprocessen, utan glömmer vilken nivå de ska hålla tilltalet på.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur– och receptionsforskning genomförts. Uppsatsen kopplar sedan ihop teorierna med resultaten av intervjuer med fyra högstadielärare, och enkätundersökningar bland 67 elever på två olika skolor för grundskolans senare år.   Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna med lärarna och den kvantitativa enkätundersökningen bland eleverna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Resultaten av lärarintervjuerna visar att de fyra lärarna arbetar utifrån en rutiniserad undervisning och att litteratur ofta är ett isolerat delmoment i ett uppdelat undervisningssätt. Intervjuresultaten bekräftas av eleverna som verkar vara av den uppfattningen att litterär undervisning innebär att en bok först läses och sedan recenseras utifrån färdigställda frågor framställda av läraren.

Abstract The purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways. The pedagogues are trying to adapt their work based on what is best for the individuals and the rest of the group. The conclusion is that literature and the interviewed pedagogues agree in how to work with pupils and fiction reading. There are some factors that are important for the pedagogues to work with. Fiction needs to be conformal with each pupils reading level and it needs to be interesting. The pedagogue should be a reading model and invite pupils to an inspiring reading-environment. It is also important that pupils can work with fiction in varied ways like individual reading and reading aloud. / Sammandrag Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger, inom grundskolans tidigare år, arbetar med att motivera och stimulera alla elever till att vilja läsa mycket skönlitteratur. Undersökningen innefattar även att ta reda på mer om varför pedagogerna arbetar som de gör. Undersökningen inleds med en litteraturstudie över aktuell forskning inom området. För att få reda på hur pedagogerna arbetade i skolorna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år. Resultatet visar att samtliga pedagoger motiverar och stimulerar eleverna på liknande sätt. Pedagogerna försöker anpassa sitt arbete utifrån vad som är bäst för varje individ och gruppen. Slutsatsen är den att litteraturen och de intervjuade pedagogerna ger liknande svar om hur arbetet med att få eleverna att läsa skönlitteratur kan genomföras. Det finns några faktorer som är viktiga i pedagogernas arbete. Skönlitteraturen ska vara nivåanpassad och intressant. Pedagogen bör vara en läsande förebild och inbjuda till en inspirerade läsmiljö. Det är också viktigt att eleverna får ta till sig och arbeta med skönlitteratur på varierade sätt som individuell läsning och högläsning.

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.

No description available.

The concern of this essay is to analyze how boxing terminology is used metaphorically in different contexts. The objective is to investigate the targets that these terms as the source domain are most often aimed at, i.e. what is described metaphorically by the use of boxing terms, and to analyze the possible reasons why a particular boxing term is chosen as the source to understand a particular target.