Sammandrag Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget. Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen. Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras. Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen. Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd. Teman, referensbindningar och konnektivbindningar påverkar styckeindelningen i några texter. Eleverna tycks ha bristande kunskaper om styckemarkeringsteknik, eftersom de flesta styckena i texterna är hybridstycken. Den näst vanligaste styckemarkeringen är blankrad och därefter följer indrag. Hybridstycken förekommer i större utsträckning i flickornas texter, medan blankrad däremot är vanligare i pojkarnas texter. Endast en elev är konsekvent i sina styckemarkeringar, men denna elev använder en felaktig styckemarkeringsteknik. Studien visar att styckeindelningen inte entydigt påverkar textens betyg.

In the end of the 18th century, the first French autobiographical work was written by Jean-Jacques Rousseau. Almost 200 years later, the two French authors and philosophers Simone de Beauvoir and Jean-Paul Sartre published their autobiographies. Beauvoir released her Mémoires d’une jeune fille rangée in 1958 and Sartre published Les Mots in 1964. The audience has both loved and criticized the two works. Especially the autobiography of Jean-Paul Sartre was expected for a very long time, thanks to the fact that he had told his audience he would write a work about his life. As the authors lived together during a big part of their lives, it is especially interesting to study the resemblances and the differences of their way of writing and also of the contents of the autobiographies. The purpose of this literary essay is to make a comparison between the two autobiographies, examining the order of narrative, the reasons for writing, the chronology and the interest in children’s literature. The analysis is primarily based on the theorist Philippe Lejeune’s work concerning the autobiographical pact and the identity of name. Researches made by French critics claim that the autobiographical work of Beauvoir and Sartre differ. One of these critics is Philippe Lejeune. This analysis will show that, even if there is a difference between sex, family and the reasons for writing, there are many resemblances, some of them more or less expected than others. It will also show that both authors resemble when it comes to choice of memories, order of narrative and literary background. The analysis also puts the presence of the autobiographical pact under the light.

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus. Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete. Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar. Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare. Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.

The overall aim of this essay was to investigate what attitudes some English teachers and pupils in 9th grade in Sweden have towards oral communication in the teaching of English. I wanted to find out why oral communication is an important part of the teaching of English, what factors teachers and pupils believe contribute to orally active pupils in the English foreign language classroom and what English teachers think of the assessment of pupils' ability to express themselves orally in Englsih. I have interviewed three English teacers, and 85 pupils have answered a questionnaire. The result show that the techers and a majority of the pupils think that oral communication is an important part of the teaching of English, mainly because of the fact that being able to express yourself orally in English today is of great importance and because through this the pupils get to use the English language a lot themselves. Factors that contribute to verbally active pupils in the English classroom are a safe classroom atmosphere, pupils' self-esteem, small groups, meaningful assignments, enthusiastic and encouraging teachers and motivated pupils. The result also show that the teachers believe that the assessment of the pupils' oral ability is hard because it is not as concrete as other skills that they assess in the English foreign language classroom. Other reasons why the assessment is hard are the problem of getting shy or unmotivated pupils to participate orally and lack of time.

Síntesis: Este estudio trata de las figuras retóricas que se encuentran en la canción “La soledad comienza” del artista español Xhelazz. La investigación se basa en las definiciones de figuras retóricas de los libros DRCT (Diccionario de retórica, crítica y terminología literaria) (1991) de Marchese y Forradellas y Figuras retóricas (1994) de Mayoral. El análisis está divido en 14 puntos de capítulo y en cada uno de ellos se trata una figura retórica encontrada en la letra de la canción. En estos puntos hay una presentación de la figura retórica de que se trata, basada en las fuentes y, a continuación, se presentan los ejemplos de la figura encontrados en la obra. Como resultado de este estudio se ha constatado que la canción contiene 14 tipos distintos de figuras retóricas, las cuales también fueron utilizadas por los poetas del Siglo de Oro. Hipótesis: Mi hipótesis al iniciar este estudio es que “La soledad comienza” contiene una gran variedad de figuras retóricas y que, aunque haya 500 años de diferencia, las figuras retóricas son las mismas en esta canción contemporánea que las que utilizaban los poetas del Siglo de Oro.

Síntesis: El presente estudio trata el uso de los anglicismos del ámbito de informática y de Internet durante el período de quince años 1990-2004. En él se examina qué tipos de anglicismos se utilizan más en los periódicos españoles, observando si hay una disminución constante de los anglicismos puros durante todo el período investigado y si hay un cambio de estos términos puros por sus formas híbridas o sus traducciones al español. La investigación del presente trabajo está dividida en dos partes. En la primera parte se presentan las definiciones y clasificaciones de los diversos estudios sobre el tema de anglicismos. La segunda parte de la investigación consiste en el análisis del corpus, siguiendo el objetivo principal del estudio: investigar las frecuencias de las formas diferentes de los anglicismos y su adaptación a la lengua española. Los resultados obtenidos muestran que no hay diferencias significativas en el uso de los anglicismos, ni en sus formas puras ni en sus formas híbridas o calcadas. Además se observan los mismos puntos máximos de las frecuencias de todos los anglicismos en 1997 y en 2003. Hipótesis: Partimos de la hipótesis de que los anglicismos del tema de informática en su forma pura se utilizan en mayor grado en prensa española escrita en el comienzo de los años noventa, y que una década después tiene lugar la sustitución de la mayoría de ellos por las formas asimiladas y calcadas.

Denna uppsats tar upp en kvantitativ jämförelse mellan två material. I det ena materialet är de två deltagarna hörselskadade och i det andra materialet är de två deltagarna hörande. Jämförelsen visade att alterinitierade reparationer förekom mer frekvent i samtalet mellan två hörselskadade. I jämförelsen med självinitierade reparationer kunde ingen skillnad utvisas mellan materialen. Djupanalysen av alterinitierade reparationer i materialet med de hörselskadade deltagarna visar att samtalet får högre progressivitet ju starkare reparationer som används. Det visar sig att humor och betoningar ibland försvinner mellan problemkällan och reparationen. Det är sällan problemkällan och reparationer är grammatiskt identiska men när de är identiska försvinner det som nämnts ovan.