I denna uppsats undersöks samtida svenska hundnamn, och syftet har varit att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen. Jag har använt försäkringbolaget Agrias namndatabas och undersökt de femtio vanligaste namnen hos nio raser. Det visar sig att namnbeståndet skiljer sig åt beroende av hundens kön och användningsområde. Sällskapshundar tenderar att få personnamn i högre grad än jakthundar, och de tikspecifika namnen utgörs av en mycket större andel personnamn än de hanhundsspecifika. Jakthundar har bevarat ett äldre namnskick i högre grad än sällskapshundar och brukshundar. Men personnamn har stark ställning hos alla de undersökta raserna, och i jämförelse med studier av tidigare perioder har den antroponymiska namngivningen ökat stort.

I den här uppsatsen är målet att undersöka det återgivna talspråket i dialogen mellan karaktärerna i Anne Karin Elstads självbiografiska roman Hjem (2006). Prosatexten är på bokmål, men alla repliker är en form av Nordmøredialekt som mer eller mindre närmar sig nynorskformer. Problemet som uppstår när talspråk blir skrift är att skapa den nivå av återgivning som passar den tilltänkta publiken. Elstads repliker är fullt läsbara av gemene man, eftersom endast markerade dialektala drag finns med och inga specialtecken används. Elstad lyckas på ett genuint sätt göra historien trovärdig, även om de rena Nordmøreformerna ibland får stryka på foten.

I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser. Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig. Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk. Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format. Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.

Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål. Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk. Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilka attityder elever har till modersmålsundervisning i grundskolans senare år i en mångkulturell skola. I undersökningen har en kvalitativ forskningsintervju använts. Sammanlagt har åtta elever med modersmålsundervisning medverkat i undersökningen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna upplever undervisningen vara positiv och att de har önskemål om att få utökade undervisningstimmar. Föräldrarnas åsikter om modersmålsundervisning samt betyg i ämnet modersmål har fått flera av eleverna att delta i undervisningen.

Síntesis: En la prensa española hay periodistas que utilizan anglicismos en ausencia de palabras españolas, pero también lo hacen por factores culturales y estilísticos. Esta tesina es el resultado de un estudio de anglicismos en artículos del periódico El País publicados entre octubre y diciembre de 2007. El estudio tiene tres hipótesis como punto de partida y se ha respondido a ellas con un método cuantitativo-cualitativo, incluido allí la medición de la frecuencia de los anglicismos encontrados. Las hipótesis implican estudiar la frecuencia de diferentes anglicismos, cómo se utilizan los anglicismos y, también, en cuáles secciones del periódico se usan asiduamente. Como delimitación en la investigación, se estudian artículos provenientes de las secciones de economía, tecnología y sociedad. Muchos estudios anteriores dicen que la influencia de los anglicismos es un resultado de la internacionalización, y de que hay muchas maneras y orientaciones de cómo se los puede estudiar. También muestran que hay diferentes grupos de anglicismos para analizarlos como, por ejemplo, los anglicismos que se usan por lujo o los por necesidad. El resultado de la tesina muestra que se usan más anglicismos en la sección de tecnología que en las de sociedad y economía, y también que los anglicismos de informática son los más frecuentes en el corpus. Asimismo, el resultado exhibe que, en general, los periodistas del periódico usan los anglicismos porque no hay palabras en español que se relacionan con los conceptos que quieren escribir. Hipótesis: En el presente trabajo se formulan tres hipótesis, a saber: 1. En artículos periodísticos de tecnología se usan préstamos ingleses más frecuentemente de lo que se hace en artículos de economía y de sociedad. 2. Se usan préstamos ingleses en el lenguaje periodístico porque no hay palabras en español que correspondan al sentido que los periodistas quieren mediar. 3. Los anglicismos del corpus que vienen del dominio informático son más frecuentes que los anglicismos que vienen del campo económico o del social.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka hur grammatik- och skrivundervisningen i högstadiet och gymnasiet har förändrats i takt med att skolutvecklingen allmänt har gjort det. Flertalet tidigare undersökningar visar att skrivundervisningen i många fall sker utifrån språknormer och språkets form. Språkvetare är kritiska till denna form av undervisning och menar att grammatik- och skrivundervisningen behöver moderniseras, och inte minst anpassas till läroplan Lgr och Lgy 11. Studien undersöker därför hur olika former som förknippas med funktionell grammatik utövas av lärare, samt kommer till uttryck i olika läromedel. Studiens frågeställningar är: Vilka faktorer lyfter forskning inom funktionell grammatik från 2000-talet fram för en lyckad grammatik- och skrivundervisning? Hur ser olika former av funktionell grammatik på lärande, lärarens och elevens roll? Vad skiljer funktionell grammatik från den traditionella grammatikundervisningen? Resultatet bygger på en avhandling och fyra vetenskapliga artiklar och visar att avgörande faktorer för en lyckad grammatik- och skrivundervisning är 1) ett tydligt tolkat genrebegrepp, eftersom flera teorier och metoder finns. 2) Lärarstöd i form av tydlig lärarhandledning med kontinuerlig återkoppling på elevernas texter. 3) Tydlig och varierad arbetsgång i form av processinriktat skrivarbete med utgångspunkt i vad eleverna redan kan och användning av bra textförebilder. 4) Analysredskap i form av grammatiska termer samt 5) att texters sammanhang eller funktion är uttalad. I arbetet visas att olika former av funktionell grammatik bidragit till en utveckling som går i linje med den allmänna skolutvecklingen. För att undervisningen ska fortsätta utvecklas och anpassas till läroplanerna i svenska går det inte att plocka ut endast några av faktorerna, utan det krävs ett helhetsarbete där alla faktorer är närvarande. För att utveckla undervisningen och läromedlen ännu mer i en sociokulturell anda behöver lärarna arbeta mer medvetet med olika teoretiska modeller inom funktionell grammatik, samt kunna dela sin undervisning med andra. / <p>svenska</p>

<p>Godkännandedatum 2014-04-29</p>

No description available.

No description available.