Questo lavoro ha lo scopo di analizzare e mettere a confronto alcuni elementi del libro Mal di Pietre dell’autrice italiana Milena Agus, e la sua traduzione svedese Onda stenar  Nella stesura di questo lavoro si intende esaminare diversi aspetti di ordine traduttologico, dal piano linguistico e stilistico, la marcatura ed il registro, a quello della resa del dialetto e della resa culturale.

I den här uppsatsen undersöks förekomsten av sammanskrivningar i blogg-respektive nättidningstexter. En sammanskrivning innebär att två eller fler ord som bör separeras från varandra skrivs ihop utan mellanrum. Med hjälp av i huvudsak Språkrådets lista över fasta uttryck i Svenska skrivregler har vi manuellt genomsökt fyra av de mest besökta bloggarna i Sverige samt krönikor/kolumner och recensioner från tre välkända nättidningar efter sammanskrivningar som strider mot språkvårdens rekommendationer.Den kvantitativa studien gör gällande att sammanskrivningar är drygt åtta gånger mer frekventa i bloggar jämfört med i tidningstexter. I diskussionen konstateras att problemet med sammanskrivningar är av den mildare graden eftersom en normstridande (i förhållande till de rekommendationer som språkvården ger) sådan sällan påverkar kontexten i någon större utsträckning. Vidare når vi slutsatsen att de rekommendationer som språkvården ger trots allt är för vaga, med alldeles för många undantagsfall.

I en korpusundersökning undersöks frekvensen av slangord med romskt ursprung i svenskan. Jag har valt att undersöka svenska slangord med romskt ursprung för att se hur många de kan vara i förhållande till andra slangord, och valt att göra detta i en korpusunder-sökning med hjälp av sökord. Jag har fyra frågeställningar som kan besvara frågan om fördelning mellan slangord med olika ursprung och fördelning över olika typer av ord som kan delas in i ämnesgrupper. Jag har också velat se på förändring i antal romska slangord över tid för att få reda på om de är många. Resultatet visar att det är en jämn fördelning av romska ord i uppdelning på två av tre ämnesgrupper och även till antal i förhållande till jämförelsegruppen av slangord.

<p>Godkännandedatum 2015-05-20</p>

<p>Godkännandedatum 2014-11-22</p>

<p>Godkännandedatum 2014-11-07</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning är att se om vissa aspekter av det svenska språket i kändisintervjuer har förändrats genom åren, med fokus på uppbackningar, pauser och topik. Materialet består av klipp från sex olika kändisintervjuer, en från 1963, en från 1967, en från 1975 och tre från 2015. Klippen har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av conversation analysis, CA. Även intervjuteknik, samtalsstilar och språkförändringar från 60-talet till idag har inkorporerats i undersökningen. Resultatet har visat sig vara varierande. Topik är den aspekt som förändrats mest genom åren, då ämnena gått från konkreta och ytliga, till personliga och djupa. Pauser har till viss del ökat genom åren, vilket kan vara en konsekvens av topikutvecklingen. När ämnet är mer personligt skapas möjlighet för den intervjuade att använda sig av längre samtalsturer, vilket ger mer utrymme för pauser. Uppbackningar har enligt undersökningen inte utvecklats på samma sätt, då det snarare är en personlig preferens hur man visar sitt stöd under ett samtal. / The purpose of this study is to analyse whether certain aspects of the Swedish language in celebrity interviews have changed throughout the years, more specifically back-channel signals, pauses and topics. The material used is clips from six different celebrity interviews, one from 1963, one from 1967, one from 1975 and three from 2015. The clips have been transcribed and then analysed with the help of conversation analysis, CA. Interview techniques, conversation styles and language changes from the 60s to today have also been incorporated in the analysis. The result has been found to be variable. Topic is the main aspect that has changed most over the years, it has gone from concrete and superficial topics, to more personal and deep topics. Pauses have to some extent increased over the years, which may be a consequence of the evolution of topic. When the topic is more personal, it creates an opportunity for the interviewee to use longer turns, providing more space for breaks. Back-channel signals have not developed in the same way, since it is more a personal preference how to show support during a conversation.

The phonological awareness development of bilingual children has been discussed from the viewpoint of whether they have an advantage compared to monolingual children. Some previous studies discovered that there were language pairs where bilingual children could have no advantage in it. However, it has not been clarified yet how bilingual children with such a language pair develop phonological awareness. The purpose of this study was to give an example of such a language pair and analyze bilingual children’s phonological awareness development in comparison with that of monolingual children.      This study examined how 3- to 7-year-old Swedish/Danish-Japanese bilingual children developed Japanese phonological awareness in comparison with the corresponding Japanese children. Forty-five children (26 bilingual children and 19 Japanese children) participated in this study. The bilingual children lived in Sweden or Denmark and had Swedish or Danish as their strong language in general but they also spoke Japanese on a daily basis. On the other hand, the Japanese children used exclusively Japanese at home as their sole first language. The children were individually tested on two types of Japanese syllables (fundamental syllables and special syllables). The fundamental syllable section had three types of tasks (segmentation task, abstraction task and identification task) and the special syllable section had one type of task (segmentation task).      The results showed no advantage for the bilingual children in Japanese phonological awareness development in comparison with the Japanese children. While the bilingual children developed Japanese phonological awareness with age and/or letter knowledge in the same way as the Japanese children, their developmental rate was generally slower than that of the Japanese children. Two factors appear to play a part in this finding: first, the fact that Swedish and Danish are phonologically different from Japanese so knowledge of these languages did not help the children to discover Japanese phonological structure. Second, the amount of exposure to Japanese for bilingual children was significantly less even though they spoke and understood the language well. Thus, this study suggests that bilingual children can have difficulty with regard to phonological awareness development in one of their languages when the other language is not conducive to the discovery of this language’s phonological structure and when exposure to this language is limited, even if they speak and understand the language well.

Sammandrag Denna uppsats utgår från Elsie Andersson-Wijks (1997) frågeställning huruvida den ungdomsspråkliga diskurspartiklen ba idag även används av vuxna samt om den trängt i skriftspråket. Studien bygger på korpusar i form av bloggtexter från Språkbankens resurs Bloggmix från år 2014 och ämnar undersöka hur diskurspartikeln ba används i skriftspråk i bloggar samt om dessa bloggar kan avslöja något om vilken åldersgrupp som idag använder ordet ba i skrift. Totalt avser studien 240 stycken belägg av ba (230 ba och 10 Ba) fördelat på de fem informanter som använt ordet ba mest frekvent under aktuellt år. Till hjälp för att undersöka bas funktioner i skrift används Ulla-Britt Kotsinas (2004) termer fokuserare och avgränsare och viss jämförelse görs av tidigare forskning av talspråkiga ba. Det framgår i resultatet att ba till stor del används med liknade funktion i skrift som tal. Den fokuserande funktionen används främst för att framhäva handling i verbfraser, ibland förringande och har förlorat merparten av sin adverbiella betydelse. Den avgränsande funktionen är, med rollen som anförande vid direkt anföring, ledande och överlägsen den fokuserande. De yttranden ba anför är ej ordagrant citerade utan snarare refererade samt modifierade av olika grad. Det förekommer även att ba anför onomatopoetiska uttryck. Utöver nämnda två funktioner förekommer också belägg för ba i olika uttryck som ba’satt’nivet samt vid satsgräns (så ba) och turgräns (finalt ba). Angående vilken åldersgrupp som använder ba i korpusarna visar det sig att de fem bloggare med flest förekomst av ba under år 2014 åldersmässigt kan räknas som vuxna. Hur detta kan vara möjligt diskuteras utifrån Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring som består av sex steg. Enligt denna modell genomgår en språklig innovation som ba olika steg för att slutligen accepteras som standardspråk och därmed finna en väg in i skriftspråket. Ba som länge betraktats som ungdomsspråk kan sägas ha uppnått steg 4 med samma namn i modellen. Korpusarna från Bloggmix visar dock att ba förekommer i skriftspråk om än en i informell del av det vilket betyder att ba kan ha lämnat steg 4; ungdomsspråk och nu befinner sig högre upp på Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring, det vill säga närmre vad vi benämner som vuxen- samt standardspråk.