No description available.

No description available.

Many English teachers see British English as the standard variety and teach this variety in the classroom. Their students are, however, also exposed to a great deal of American English in today’s media. As a result, there are a lot of students who use a mixture of these varieties because of the double input, both from media and from the teachers in school. In this paper, I interviewed teachers from Swedish secondary and upper secondary schools to find out what their attitudes towards British and American English were and whether these attitudes were reflected in their teaching. I also examined whether the teachers actually spoke the variety of English they thought they did as well as what their views were on students using a mixture of varieties. The focus of this essay will be on American English and British English.

En el presente trabajo se analizará la obra del periodista y escritor Manuel Chaves Nogales A sangre y fuego (1937). El objetivo que se tendrá en cuenta es descubrir dónde está la frontera entre la literatura y el periodismo en esta obra, reflexionando igualmente sobre la teoría de ficción y no ficción, la realidad y la novela. A través de una visión semiótica, mediante un análisis basado en términos de comunicación, y centrándose el estudio en un concepto relacionado con la “literariedad”, se ha llegado a la conclusión de que se hace imposible en determinados géneros establecer fronteras entre literatura y periodismo. Del mismo modo, se ha hecho evidente la contribución y utilidad de lo literario a la hora de afrontar fenómenos relativos a la realidad y concretamente a la actualidad.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception. The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students. The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience. The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher. / Det här examensarbetet handlar om litteraturundervisning på högstadiet ur en lärares och några av hans elevers perspektiv. Undersökningen analyseras från ett sociokulturellt perspektiv på inlärning och litteraturreception. Empirin utgörs av intervjuer med läraren och sex av hans elever. Undersökningen visar att det finns en skillnad mellan vad eleverna läser på fritiden och det de läser på skolan i svenskundervisningen. Den visar också att eleverna vill ha händelsedriven litteratur där inte person- och miljöbeskrivningar stannar upp handlingen. Läraren lyckas bra med att hitta litteratur som eleverna uppskattar men ser litteraturens värde i undervisningen på ett annat plan – nämligen i bearbetningen av texten. Eleven får till uppgift att utifrån sina erfarenheter diskutera vad litteraturen betyder för ho-nom/henne. Litteraturundervisningen har således erfarenhetspedagogiska syften likt den undervisning Louise M. Rosenblatt och Judith A. Langer förespråkar även om de lägger en större vikt vid utbytet av erfarenheter kring läsningen. Det dialogiska och sociokultu-rella perspektivet som Lev S. Vygotskij har i sina inlärningsteorier är också en inspira-tionskälla för undervisningen.

Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan. För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16? Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande. Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga. Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling / This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers. My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16? The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure. The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability. Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development

No description available.

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.

No description available.

No description available.