Der Aufsatz untersucht die Stellung der deutschen Sprache in schwedischen Schulen. Zuvor war Deutsch nach Englisch die beliebteste Fremdsprache. Jetzt ist es Spanisch. Der Ziel ist herauszufinden, warum Deutschstudien an schwedischen Schulen abnehmen und mögliche Maßnahmen. Die Methodik besteht aus einer Expertenbefragung. Die Diskussion basiert auch auf Medienartikeln, Statistiken und früheren Forschungen.  Gründe und mögliche Maßnahmen für die Beibehaltung der Sprachkenntnisse in Deutsch werden hier vorgestellt. Die Schlussfolgerung ist jedoch, dass das Interesse an Deutsch weiter sinken wird.

No description available.

The present thesis aims to investigate how seven teachers of Swedish in the compulsory school´s later years’ experience and describe the use of reading comprehension strategies in teaching, the difficulties that may arise and the knowledge the teachers have of reading comprehension strategies. The purpose is to explore which models’ teachers use in their teaching as well as how reading strategies are integrated. The study describes different reading strategies that have been developed from different theories as well as how the strategies are used in Swedish language teaching. Data was collected via semi-structured interviews with seven teachers, all professionals in compulsory school grades 7–9.   What has emerged from my result is that teachers´ working methods vary. The reading strategies most widely used by teachers are the Reciprocal teaching method (RT), Transactional Strategy Instruction (TSI) and Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Teachers switch between reading comprehension strategies to support students in their reading development. Common to teachers´ perceptions of reading comprehension teaching is that it is characterized by social interaction and the discussion of texts. The result also shows that the greatest difficulties teachers experience is the lack of time and the adaptation to individual students’ needs. Finally, the results show that none of the teachers received training in reading comprehension strategies and how these could be implemented in the teaching. Teachers are demanding more cross-disciplinary work to promote pupils´ reading development. / Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur sju svensklärare i grundskolans senare år upplever och beskriver arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen, vilka svårigheter som kan uppstå samt vilka kunskaper lärarna har kring läsförståelsestrategier. Studien beskriver olika lässtrategier som har utvecklats från olika teorier samt hur strategierna används i svenskundervisningen. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju lärare, samtliga yrkesverksamma i grundskolans årskurs 7–9.   Det som framkommit från mitt resultat är att lärarnas arbetsmetoder varierar. De lässtrategier som lärarna använder i störst omfattning är den reciproka undervisningsmetoden (RU), transaktionell strategiundervisning (TSU) och begreppsorienterad undervisning (BLU). Lärarna växlar mellan läsförståelsestrategierna för att stötta eleverna i sin läsutveckling. Gemensamt för lärarnas uppfattningar om läsförståelseundervisning är att den kännetecknas av social interaktion och diskussion om texter. Resultatet visar även på att de största svårigheterna lärarna upplever är bristen på tid och den individuella anpassningen. Slutligen visar resultatet att ingen av lärarna fått utbildning i läsförståelsestrategier och hur dessa kan implementeras i undervisningen. Lärarna efterfrågar mer ämnesövergripande arbete för att främja elevers läsutveckling.

No description available.

No description available.

This paper investigated the difference of usage of the sentence-final particles of bai and tai that are used in the Fukuoka dialect from a sociolinguistic variation study perspective. Social factors such as age, gender and social network were gathered through a survey, in which the results were analyzed, and patterns identified. The study showed that there is a decline in the usage of bai and tai, especially bai as many informants’ usage of the particle differed from what has been found from prior research. By looking at the different social factors, the study shows differences between how the sentence-final particles are used, especially in relation to gender and age. The study concluded that women from two out of three age groups tend to not use the particles while men and the third age group which are older informants tend to still use the particles. These results showed that there may be a language change within the Fukuoka dialect, but that more research needs to be conducted to say for sure, as there were not enough informants representing all age cohorts.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i svenskämnet avväger examinationsformerna, handskrivet respektive digitalt, i relation till svenskämnets konception. Studien utgår från en kvalitativ ansats och studiens data har samlats in genom intervjuer av åtta gymnasielärare. Den insamlade data analyserades utifrån den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultatet visar att fem faktorer är betydande i avvägningen mellan handskrivna och digitala examinationer. De faktorerna är effektivitet, anonymitet, plagiering, önskemål från elever och styrdokumenten. Informanterna delger även sina uppfattningar om de fördelar och nackdelar som existerar med handskrivna respektive digitala examinationer. Slutligen presenteras hur kunskapssynen tydliggörs i relation till examinationsformerna. Slutsatsen är att lärarna har goda ambitioner att använda sig mer av handskrivna examinationer men på grund av tidsfaktorn och lärares uppfattningar om svenskämnets konception begränsas den examinationsformen. Fördelarna med handskrift är att det utvecklar elevernas förberedelseförmåga och fördelarna med de digitala examinationerna är elevernas utveckling gällande textbearbetning och bedömningen underlättas när eleverna skriver på datorn.

En esta tesina se presentan resultados de un estudio sobre la representación de género y norma en dos manuales de enseñanza-aprendizaje de español como lengua extranjera/lengua segunda. La investigación tiene como propósito indagar de qué manera se presenta el rol de mujer, hombre, así como el de LGTBIQ+ en 17 textos y 18 imágenes seleccionadas de los manuales de enseñanza-aprendizaje Vistas 3 (Rönnmark y Quintana Segalá, 2012) y Caminando 3 (Waldenstöm, Westerman, Wik-Bretz, 2009). La metodología empleada en el estudio ha sido cuantitativa y cualitativa. Los resultados del estudio muestran que la representación de niñas/ mujeres es menor que la de los niños/ hombres, así como el predominio de roles de género heterosexuales. Además, se puso en evidencia la ausencia de representatividad de personas LGTBIQ+ en ambos manuales.

No description available.

No description available.