<p>Time changes, so also in sport. The small venues become larger and more modernized. As stadiums grows, so also does sponsorship and its popularity, around them. Is it enough as a sponsor only to expose yourself these days, or does the new times require more creativity to stand out from all the media?</p><p>This work is done for Stadium AB in Norrköping, and treats questions such as; what type of sposnorcummunication that is proper to use around the soccer stadium, and if it is possible for new ideas in the future when Stadium is hosting a game? To answer these questions theory has been read about sponsorship and data has been gathered through qualitative interviewswith soccer clubs and sponsorship consultants.</p><p>The work result shows that there are some general rules that the company should follow tosucceess when hosting a game. Thesee are good relationship with the corporation, activationat the game and the importance of using the unique opportunities that sponsorship actuallygives. The result also shows that there are many opportunities to develop sponsorship in thefuture when hostinng a game. Trends shows that experiences becomes more and more popular,something that will be used in sponsorship as well. Besides this, technology will take moreplace at the venues, primarily through mobile phones. The interviewd soccer clubs hopes thatcompanies hosting a game will use the opportunities it gives to the fully in the future. Thereare no limits, only imagination and budget sets boundaries.</p>

<p> </p><p><p><p>Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.</p><p>Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring. Slutligen ställer vi vår empiri mot den teori som återfinns i den teoretiska referensramen och utifrån de gör vi våra reflektioner och drar vi våra slutsatser.</p></p><p><p>Resultat & slutsats: Vi har genom arbetet kommit fram till att det inom den kommersiella sponsringen är relativt lätt att värdera motprestationerna till marknadsmässiga priser samt att de som arbetar med den har detta som sin profession. Medan det inom sponsringen hos de mindre föreningarna och företagen kan vara svårt att fastställa detta värde och den här typen av sponsring handlar ofta om en önskan att vara en god samhällsmedborgare. Mindre idrotter har färre åskådare och även mindre mediebevakning vilket innebär en minskad synlighet och därmed lägre värde på de motprestationer som de kan erbjuda.</p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har under arbetets gång kommit på några frågeställningar som kan vara intressant att titta närmare på;<p> Var går gränsen mellan sponsring och välgörenhet?</p><p> När kan sponsringen uppfattas som muta eller bestickning?</p><p> Skulle undersökningen få samma resultat om man tittar på motprestationer vid kultur eller humansponsring?</p><p> Om undersökningen genomförs med en mellanstor sponsortagare och sponsor, hur skulle deras värderingar av motprestationer se ut?</p>Uppsatsens bidrag: Vi tror att vår uppsats behandlar ett ämne som flera berörs av, inte bara företag och föreningara utan även de som jobbar med ekonomi i olika former. Vi väcker ett intresse hos dem vi talar med genom vår frågeställning och ett flertal vill ta del av uppsatsen när den är klar.<p>Nyckelord: värdering av motprestation, sponsring, sponsorer, sponsortagare och synlighet.</p></p></p>

<p>Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är.</p><p>• Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan?</p><p>• Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen?</p><p>Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt.</p><p>Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen. En annan intressant sak vore att undersöka hur sponsorarbetet kommer att se ut i och med den nya arenan.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att Gefle IF fotbolls marknadsavdelning ska kunna använda sig av uppsatsen som ett redskap i deras arbete med sponsorer.</p>

<p>Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs.</p><p>Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken.</p><p>För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts.</p><p>Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998).</p><p>I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter.</p><p>Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.</p>

<p>Sponsoring is today a more common form for corporation in the trade of culture. This has led to a situation, in which companies and institutions of culture, must be more versed in sponsorship. In this essay, we aim at understand and give an account for how the corporation, in a sponsorship relationship might work.</p><p>A sponsorship relationship also means that a lot of knowledge is needed in other doctrines. The law aspect is one of these, which we also will concern in this essay, another aspect is the integrity of the culture.</p><p>The main purpose with this essay is to find information, which might work recommendingly, for organizations that works with sponsorship. Mainly we will considerate sponsorship as a source for the financing of culture.</p><p>In this essay we have discovered that sponsoring has become increasingly important for financing cultural activities, and a good corporation demands a great deal of commitment from both parties. We also found that a rewriting of the Swedish law, which makes the sentence of the law more clear, would have a positive effect on the sponsorship relationships.</p><p>Finally we also established that the sponsorship relationship has a very small effect on the integrity of the culture, in this study.</p> / <p>Sponsring är idag en samarbetsform som blir allt vanligare inom kultursektorn. Detta medför att det blir allt viktigare för både företag och kulturinstitutioner att vara insatta i ämnet. I den här uppsatsen ligger tyngdpunkten på att förstå och redogöra för hur sådana samarbeten kan se ut.</p><p>Sponsringssamarbeten innebär också att man måste ha kunskap inom flera andra områden. Lagstiftningen är ett sådant, vilket också berörs i uppsatsen, kulturens integritet är ett annat.</p><p>Huvudsyftet med uppsatsen är att ta fram vägledande information för organisationer som arbetar med sponsring. Främst ses sponsringen från kulturinstitutionernas perspektiv, vilket leder till att sponsringen i första hand behandlas som en finansieringsmetod för kultur.</p><p>I arbetet har framkommit att sponsringen blir en allt viktigare del av kulturens finansiering, och för ett gott samarbetet krävs ett stort engagemang från båda parterna, och ett ömsesidigt utbyte av varor eller tjänster. Vi har också konstaterat att en lagförändring, som innebär tydligare regler kring avdragsrätten för sponsringskostnader, skulle ha en positiv inverkan på sponsringssamarbeten. Avslutningsvis kan också konstateras att sponsringens inverkan på den kulturella integriteten är mycket liten enligt studien.</p>

<p><strong>Problem statement:</strong> In what ways do companies work strategically with event marketing?</p><p>To answer the problem statement, the following research questions help us gain the necessary understandings:</p><ul><li>What role does event marketing play in a company’s marketing mix?</li><li>What are the deciding factors that make companies select certain events?</li><li>What objectives do companies have with event marketing?</li><li>How do companies evaluate their event marketing?</li></ul><p><strong>Purpose: </strong>Through analyzing multiple case studies of event users and event organizers, this essay attempts to gain an understanding of how companies work strategically with event marketing as a promotional tool.</p><p><strong>Method:</strong> Primary data collection was compiled through a series of six interviews of both event users and event organizers. This qualitative data has contributed towards the formulation of six case studies that outline the research findings. In addition to interviews, secondary data was compiled through literature, scientific articles, and internet-based materials.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The findings of this paper show that event marketing is an integrated promotional tool that is used to further strengthen a company’s comprehensive marketing mix. Companies’ objectives of event marketing are usually well-defined, but can differ a great deal between different companies and different kinds of events. With that said, one of the main objectives shared by nearly all kinds of events is the goal to affect the image of the brand. Furthermore, companies take several criteria into consideration when selecting a particular event to align with, but the findings show that the most important criteria is an event’s capacity to fulfil the goals stated with the event. Finally, companies experience that the evaluation of event effectiveness is difficult to measure. Whereas hard values such as number of visitors or television viewership is straightforward to gauge, soft values such as attitude, perception or image associations are much more difficult to quantify.  </p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Problemformulering:</strong> Hur arbetar företag strategiskt med Event Marketing?</p><p>Uppsatsens problemformulering besvaras genom slutsatser kring följande delfrågor: </p><ul><li>Vilken roll spelar Event Marketing i företagets marknadsföringsmix?</li><li>Vilka faktorer spelar in när ett företag väljer vilket evenemang man skall arbeta med?</li><li>Vilka målsättningar har företag med sin Event Marketing?</li><li>Hur utvärderar företag Event Marketing?</li></ul><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallstudie av eventanvändare och eventarrangörer öka förståelsen för hur företag arbetar strategiskt med Event Marketing som promotionverktyg.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. I en kvalitativ flerfallstudie samlades primärdata in genom intervjuer med sex företag, varav tre eventanvändare och tre eventarrangörer. Sekundärdata samlades in genom litteraturstudie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Uppsatsens studie visar att Event Marketing är ett eget integrerat promotionverktyg som används för att förstärka och komplettera de övriga delarna av ett företags marknadsföringsmix. Företag har idag väl identifierade målsättningar med sin Event Marketing. Vilka målsättningarna är varierar mellan företag och olika typer av evenemang, men imageöverföring från evenemang till varumärke har visat sig vara en målsättning som förekommer genomgående med de flesta former av evenemang. Det viktigaste kriteriet när ett företag väljer vilket evenemang man skall arbeta med är evenemangets förmåga att uppfylla företagets mål. Studien visar även att processen att utvärdera Event Marketing kan vara komplicerad, hårda värden som besöksantal och TV-tid upplevs dock som enklare att mäta än mjuka värden som attityd och imageuppfattning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.</p><p>I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll. Marknadsföring har tidigare främst varit ett verktyg för företagssektorn, där företagen anstränger sig för att synas då de vet att det är av avgörande betydelse för deras konkurrenskraft och lönsamhet. I och med att kommunal verksamhet inte har som mål att vare sig öka försäljning eller ens gå med vinst får marknadsföringen därför här ett något annorlunda syfte.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka nå insikt i hur kommunalt marknadsföringsarbete fungerar. Förutom detta ämnar vi även ta reda på huruvida den nya relationsmarknadsföringens grundläggande egenskaper och metoder är anammade i detta arbete och i så fall med vilket syfte samt vad de anser att detta arbete genererar för den kommunala sektorn.</p><p>Metod: Denna uppsats är en fallstudie baserad på ett material innehållande primär information i form av intervjuer samt sekundär information i form av forskningsrapporter, litteratur och artiklar.</p><p>Teori: Det teoretiska resonemanget utvecklas med avstamp utifrån relationsmarknadsföringen vilket är ett relativ nytt begrepp inom marknadsföringens sfär. Detta i sin tur leder vidare till marknadsföringsverktyget sponsring och vad dess användande kan leda till.</p><p>Slutsats: Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att syftet med kommunalt marknadsföringsarbete främst handlar om att öka intäkterna och minska utgifterna. Anledningen till att kommunal sektor arbetar med relationsmarknadsföring är främst för att trygga den kommunala arbetskraftsförsörjningen i framtiden samt att frambringa fler arbetstillfällen.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde. Det krävs även att motprestationen utnyttjas av sponsorn för att gåva inte ska föreligga.</p><p>Gällande sponsring har det genom åren förekommit en del oklarheter och uppmärksammade fall inom området. De mest uppmärksammade fallen, och som betraktas som grundläggande riktlinjer inom sponsring, är Pharmacia- samt Falconmålet. Utifrån dessa domar, samt rättsfall med inriktning på sponsring av idrott gör vi en gränsdragning mellan icke avdragsgill gåva och sponsring.</p><p>De slutsatser vi kan dra är:</p><p>-          Det krävs att sponsorn utnyttjar dispositionsrätten av varumärket eller symbolen för att avdrag ska medges. Finns det ingen direkt anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamhet kan inte avdrag medges, eftersom utgifterna inte varit för att förvärva och bibehålla inkomster.</p><p>-          Vid reklamskyltar krävs det att skylten kan härledas till sponsorn och har rätt placering och utformning.</p><p>-          Vid biljetter som motprestation är det enkelt att göra en värdering eftersom de har ett marknadsvärde. För att avdrag skall medges krävs det att biljetterna utnyttjas och redovisas av sponsorn.</p><p>-          Bolag som väljer att bidra till en idrottsanläggning beviljas inte avdrag för personalvård i de fall bolagets anställda endast utgör 70 % eller lägre av de yrkesverksamma på orten.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sponsring är ett växande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmärksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagändring angående förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta närmare på hur avdragsrätten för sponsringskostnader kommer att påverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle träda i kraft, samt hur många företag det är som känner till ovan nämnda lagförslag.</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att få fram vad eventuella ändringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrätten för sponsring. Från företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagändringarna kommer att medföra att företagen lägger mer pengar på sponsringsaktiviteter.</p><p>Vi har samlat in vårt material om avdragsrätten via en mer djupgående intervju med en medarbetare på Skatteverket. För att få fram hur välkänt lagförslaget är bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lägga mer pengar på sponsring med en förändrad lag, har vi använt oss av en enkätundersökning.</p><p>I vår teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser är relevant för vårt ämne och för kommande diskussioner i analysen. Som en del i teorin har vi tagit upp betydelsefull praxis som finns när det gäller avdragsrätt i sponsring.</p><p>Under analysdelen knyter vi samman empiri och teori för att i slutsatsen skriva om våra egna reflektioner. Vi kommer bland annat fram till att Skatteverkets arbetssätt inte förändras mer än tolkningsmässigt ifall det nya lagförslaget träder ikraft, samt att lagförslaget skulle leda till att fler företag kommer att använda sig mer av sponsring om avdragsmöjligheterna utökas. Slutsatsavsnittet avslutas med ett förslag till fortsatt forskning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer & Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.</p>