Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är. • Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan? • Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen? Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt. Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen. Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen. En annan intressant sak vore att undersöka hur sponsorarbetet kommer att se ut i och med den nya arenan. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att Gefle IF fotbolls marknadsavdelning ska kunna använda sig av uppsatsen som ett redskap i deras arbete med sponsorer.

Problem statement: In what ways do companies work strategically with event marketing? To answer the problem statement, the following research questions help us gain the necessary understandings: What role does event marketing play in a company’s marketing mix? What are the deciding factors that make companies select certain events? What objectives do companies have with event marketing? How do companies evaluate their event marketing? Purpose: Through analyzing multiple case studies of event users and event organizers, this essay attempts to gain an understanding of how companies work strategically with event marketing as a promotional tool. Method: Primary data collection was compiled through a series of six interviews of both event users and event organizers. This qualitative data has contributed towards the formulation of six case studies that outline the research findings. In addition to interviews, secondary data was compiled through literature, scientific articles, and internet-based materials. Conclusion: The findings of this paper show that event marketing is an integrated promotional tool that is used to further strengthen a company’s comprehensive marketing mix. Companies’ objectives of event marketing are usually well-defined, but can differ a great deal between different companies and different kinds of events. With that said, one of the main objectives shared by nearly all kinds of events is the goal to affect the image of the brand. Furthermore, companies take several criteria into consideration when selecting a particular event to align with, but the findings show that the most important criteria is an event’s capacity to fulfil the goals stated with the event. Finally, companies experience that the evaluation of event effectiveness is difficult to measure. Whereas hard values such as number of visitors or television viewership is straightforward to gauge, soft values such as attitude, perception or image associations are much more difficult to quantify. / Problemformulering: Hur arbetar företag strategiskt med Event Marketing? Uppsatsens problemformulering besvaras genom slutsatser kring följande delfrågor:  Vilken roll spelar Event Marketing i företagets marknadsföringsmix? Vilka faktorer spelar in när ett företag väljer vilket evenemang man skall arbeta med? Vilka målsättningar har företag med sin Event Marketing? Hur utvärderar företag Event Marketing? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallstudie av eventanvändare och eventarrangörer öka förståelsen för hur företag arbetar strategiskt med Event Marketing som promotionverktyg. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. I en kvalitativ flerfallstudie samlades primärdata in genom intervjuer med sex företag, varav tre eventanvändare och tre eventarrangörer. Sekundärdata samlades in genom litteraturstudie. Slutsats: Uppsatsens studie visar att Event Marketing är ett eget integrerat promotionverktyg som används för att förstärka och komplettera de övriga delarna av ett företags marknadsföringsmix. Företag har idag väl identifierade målsättningar med sin Event Marketing. Vilka målsättningarna är varierar mellan företag och olika typer av evenemang, men imageöverföring från evenemang till varumärke har visat sig vara en målsättning som förekommer genomgående med de flesta former av evenemang. Det viktigaste kriteriet när ett företag väljer vilket evenemang man skall arbeta med är evenemangets förmåga att uppfylla företagets mål. Studien visar även att processen att utvärdera Event Marketing kan vara komplicerad, hårda värden som besöksantal och TV-tid upplevs dock som enklare att mäta än mjuka värden som attityd och imageuppfattning.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande. Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ”Hör upp Stockholmare!”, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm. Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik. Den kunskapsmodell som använts har av den anledningen varit den abduktiva. Studien har resulterat i en modell över samarbeten mellan kultur och näringsliv, vilken kategoriserar samarbetsformerna efter varaktig och strategisk funktion. Samarbeten, vare sig det rör sig om kortsiktiga projekt eller långsiktiga relationer möjliggörs då ingå i ett samlat teoretiskt ramverk, vilket bidrar till ökad förståelse för samarbetena. Framförallt för de samarbeten som faller utanför sponsringsbegreppet

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ”Rum för barn”. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan. Från marknadens håll har det däremot alltid varit en självklarhet att agera utifrån den fria marknadens villkor. Dock verkar det som att kulturen står inför ett paradigmskifte och därmed tvingas ta ett allt större ansvar för finansiering då bidragen tenderar att minskas. Marknadsföringens grundkoncept är enligt Philip Kotler ”meeting needs profitably” (Kotler & Keller 2003 s. 5), vilket kan översättas till att möten måste ge resultat. Kotlers teorier jämfördes med kulturens grundtanke att målet framförallt är absolut kvalitet samt Pierre Bourdieus teorier rörande kulturens förnekande av ekonomin. Elisabeth Lindfors teorier användes för att belysa skillnaderna mellan Kotlers grundtankar om marknadsföring och marknadsföringens tillvägagångssätt inom kulturen. Ovanstående teorier har sedan undersökts för att se huruvida dessa är relevanta i dagsläget. Det fenomen som undersöktes var, som nämndes ovan, Åhléns sponsring av Kulturhusets ”Rum för barn”, då detta uppmärksammats från kulturens håll eftersom näringslivet (Åhléns) finansierat en stor del av verksamheten. ”Rum för barn” är ett barnbibliotek som funnits på Kulturhuset i trettio år. Under 2005 totalrenoverades biblioteket med en tydlig pedagogisk tanke. Där finns åldersindelade rum med anpassade aktiviteter, så som matematikstuga och målarverkstad. Empirin visade på att hela 90 stycken av respondenterna inte sett att Åhléns sponsrat ”Rum för barn”. Vidare framkom att de flesta var väldigt positivt inställda till samarbetet. Utifrån empirin i detta specifika fall drogs slutsatsen att den negativa inställning till det kommersiella inom konsten, som är grunden i bland andra Pierre Bourdieus kultursociologiska teorier, inte verkar återfinnas bland kulturkonsumenterna på ”Rum för barn”. Skepticismen till ekonomins intrång i kulturen verkar snarare ligga hos konstutövarna själva.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs. Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken. För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998). I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter. Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer & Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.

Studien syftar att undersöka företags motiv till sponsring, samt se om de skiljer sig åt beroendes på om företagen säljer varor eller tjänster. Vi undersöker sponsring utifrån Grönkvists (2000) motiv till sponsring; associations- och imageöverföring, samhällsansvar, exponering, relationer, branschexlusivitet, lanseringar, försäljning och intern marknadsföring samt Grönroos teorier om tjänstemarknadsföringens natur. Vi har genomfört en fallstudie studie av golftävlingen SAS Masters och undersökt fyra av fem huvudsponsorer. Fördelningen mellan produkt- och tjänsteföretagen var två av var typ. Tjänsteföretagens främsta motiv till sponsring är möjligheten till relationsbyggande och produktföretagens är ökad försäljning samt associations och imageöverföring. Sammantaget var relationsmotivet det viktigaste för företagen. Vi uppfattar motivet till sponsring som ett fenomen med subnivåer där huvudmotivet är avkastning, dit analyserade motiv kan härledas.

Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring. Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring. Slutligen ställer vi vår empiri mot den teori som återfinns i den teoretiska referensramen och utifrån de gör vi våra reflektioner och drar vi våra slutsatser. Resultat & slutsats: Vi har genom arbetet kommit fram till att det inom den kommersiella sponsringen är relativt lätt att värdera motprestationerna till marknadsmässiga priser samt att de som arbetar med den har detta som sin profession. Medan det inom sponsringen hos de mindre föreningarna och företagen kan vara svårt att fastställa detta värde och den här typen av sponsring handlar ofta om en önskan att vara en god samhällsmedborgare. Mindre idrotter har färre åskådare och även mindre mediebevakning vilket innebär en minskad synlighet och därmed lägre värde på de motprestationer som de kan erbjuda. Förslag till fortsatt forskning: Vi har under arbetets gång kommit på några frågeställningar som kan vara intressant att titta närmare på; Var går gränsen mellan sponsring och välgörenhet?  När kan sponsringen uppfattas som muta eller bestickning?  Skulle undersökningen få samma resultat om man tittar på motprestationer vid kultur eller humansponsring?  Om undersökningen genomförs med en mellanstor sponsortagare och sponsor, hur skulle deras värderingar av motprestationer se ut? Uppsatsens bidrag: Vi tror att vår uppsats behandlar ett ämne som flera berörs av, inte bara företag och föreningara utan även de som jobbar med ekonomi i olika former. Vi väcker ett intresse hos dem vi talar med genom vår frågeställning och ett flertal vill ta del av uppsatsen när den är klar.Nyckelord: värdering av motprestation, sponsring, sponsorer, sponsortagare och synlighet.

I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde. Det krävs även att motprestationen utnyttjas av sponsorn för att gåva inte ska föreligga. Gällande sponsring har det genom åren förekommit en del oklarheter och uppmärksammade fall inom området. De mest uppmärksammade fallen, och som betraktas som grundläggande riktlinjer inom sponsring, är Pharmacia- samt Falconmålet. Utifrån dessa domar, samt rättsfall med inriktning på sponsring av idrott gör vi en gränsdragning mellan icke avdragsgill gåva och sponsring. De slutsatser vi kan dra är: -          Det krävs att sponsorn utnyttjar dispositionsrätten av varumärket eller symbolen för att avdrag ska medges. Finns det ingen direkt anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamhet kan inte avdrag medges, eftersom utgifterna inte varit för att förvärva och bibehålla inkomster. -          Vid reklamskyltar krävs det att skylten kan härledas till sponsorn och har rätt placering och utformning. -          Vid biljetter som motprestation är det enkelt att göra en värdering eftersom de har ett marknadsvärde. För att avdrag skall medges krävs det att biljetterna utnyttjas och redovisas av sponsorn. -          Bolag som väljer att bidra till en idrottsanläggning beviljas inte avdrag för personalvård i de fall bolagets anställda endast utgör 70 % eller lägre av de yrkesverksamma på orten.

Time changes, so also in sport. The small venues become larger and more modernized. As stadiums grows, so also does sponsorship and its popularity, around them. Is it enough as a sponsor only to expose yourself these days, or does the new times require more creativity to stand out from all the media? This work is done for Stadium AB in Norrköping, and treats questions such as; what type of sposnorcummunication that is proper to use around the soccer stadium, and if it is possible for new ideas in the future when Stadium is hosting a game? To answer these questions theory has been read about sponsorship and data has been gathered through qualitative interviewswith soccer clubs and sponsorship consultants. The work result shows that there are some general rules that the company should follow tosucceess when hosting a game. Thesee are good relationship with the corporation, activationat the game and the importance of using the unique opportunities that sponsorship actuallygives. The result also shows that there are many opportunities to develop sponsorship in thefuture when hostinng a game. Trends shows that experiences becomes more and more popular,something that will be used in sponsorship as well. Besides this, technology will take moreplace at the venues, primarily through mobile phones. The interviewd soccer clubs hopes thatcompanies hosting a game will use the opportunities it gives to the fully in the future. Thereare no limits, only imagination and budget sets boundaries.