Idag livnär spelindustrin Sveriges största folkrörelse - idrotten som är en hälsofrämjande arena. Samtidigt har spel om pengar kommit att bli mer uppmärksammat under de senaste åren som ett växande individ- och samhällsproblem. Diskussionen kring fenomenet har varit föränderlig och förebyggande insatser har nu implementeras på nationell, regional och kommunal nivå. Trots denna implementering kan vi se att spelmarknaden bara ökar i förhållande till spelformer, omfattning och marknadsföring. Vi ser därmed spel om pengar som ett komplext fenomen där förhållandet mellan det gynnsamma och problematiska skapar två sidor av ett mynt. Syftet med studien var att undersöka attityden kring spel om pengar hos individer som utövar lagidrott i Värmland. Vidare var syftet att undersöka om fenomenets tvåfaldighet är något som påverkar individens attityd. Studien bygger på både en kvalitativ metod genom intervjuer med aktiva, tränare/ledning samt en representant från en regional utbildningsorganisation. Vidare kompletterades studien med en kvantitativ metod i form av en enkät riktad till aktiva lagidrottare. Resultatet visade att individens attityd påverkas av att spel om pengar är en normaliserad aktivitet och att det samtidigt finansierar föreningslivet. Attityden påverkas också av flertalet sociala faktorer, exempelvis hur laget förhåller sig till spel samt individens egna föreställning om att nå drömmar genom att spela om pengar.

Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att klargöra vad som karaktäriserar spelbolagens förmedling av varumärken och relationsbyggande efter omregleringen. Utifrån syftet har vi formulerat fyra stycken forskningsfrågor som lyder; • Hur arbetar spelbolagen med sitt relationsbyggande gentemot kunder? • I vilken utsträckning spelar varumärket en roll, hur utmärker sig deras positionering? • Hur har bolagens möjligheter till att skapa differentierat värde förändrats? • Vad kännetecknar spelbolagens val av marknadskanaler? Metod: Forskningsmetoden vi har applicerat är en kvalitativ metod. Studien utgår från en abduktiv ansats. Insamling av data gjordes via semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från olika organisationer med olika befattningar. Intervjuerna utfördes genom en intervjuguide som består av fyra huvudområden. Slutsatser: Resultatet av denna studie är att omregleringen har förändrat företagens förmåga att bygga långvariga relationer, genom att kombinera spelansvar och hållbarhetsfrågor kan varumärken skaffa sig unika konkurrensfördelar. Ett annat resultat är att bolag skapar kundvärde genom tjänstefunktionaliteter och inte genom kundinvolvering. Spelbolagen använder sig många olika marknadskanaler för att förmedla sina erbjudande och varumärket i sig, de använder sig primärt av traditionella kanaler för att förmedla sitt varumärke. Slutligen för att varumärken ska överleva spelbranschen måste de mikrosegmentera marknaden. III Studien mynnade ut i en nyanserad version av STP-modellen (Segmenting-TargetingPositioning), där vi ändrade Targeting mot E-plattform och lade till lojalitet. SPEL-modellen är unik för branscher som präglas av generiskt utbud och hög konkurrens.

The aim of this Master’s thesis is to study various views of sponsorship in relation to public libraries as found within three cultural policy documents. The main objective is to discover which ideas are considered relevant in the partnership between the Swedish retail chain, Åhléns, and the children’s public library, “Room for Children” (Rum för Barn). In 2005, Åhléns provided SEK3.14 million in sponsorship to “Room for Children” at Kulturhuset in Stockholm. This funding enabled the library to realise its concept of a library particularly adapted for children. The theoretical starting point for this thesis is based on cultural policy researcher Dorte Skot Hansen’s model of the changes in cultural policy occurring since the 1960s. The model consists of three different ways of discussing cultural policy. The first is based on humanistic ideals, the second on sociological ideals and the third is based on market economics. In an ideological analysis, I examine the ideological view of cultural policy within three cultural policy documents at the international, national and local level: UNESCO’s Public Library Manifesto (1994), Sweden’s cultural policy (1996/97) and Stockholm City’s strategic public library policy document. Åhléns’ sponsorship of “Room for Children” is used as a concrete basis for the discussion. The results of this study show that UNESCO’s Public Library Manifesto completely lacked reference to ideas related to market economics, while the local document contained the most ideas related to market economics of the three documents. The collaboration between “Room for Children” and Åhléns is characterised by ideas of market economics, while at the same time the venture has retained its sociological and humanistic ideals. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this bachelor thesis is to study cultural sponsorshipof cultural institutions and cultural events in some particular pointsof views. Namely, how do the Moderate party look at culturalsponsorship based on their motions and how these motions havebeen received by the Swedish parliament. The aim has beenbroken down into three questions. Firstly, how does the Moderateparty look at sponsorship of cultural institutions and culturalevents based on their motions on the subject. Secondly, whatviews have been existed in parliament both in committee andplenary, against the motions? Thirdly, what are the most relatingparagraphs for the different material groups. Sweden'sconservative party has long since (1969) been called the Moderateparty.The theory and method used is discourse analysis focusing onLaclau and Mouffe´s theory. Central concepts are nodal point,torque, element, flowing significance, articulation, equivalencechain and discourse.Every material group has its own nodal points, torque, equivalencechains and discourses. Moderates motions have the nodal pointsculture, cultural sponsorship and public support. Committeesletters have the nodal points cultural sponsorship and publicsupport. Chamber debate have the nodal points culturalsponsorship, public assistance, tax law and donation. Materialgroups are created in different environments with different framesof reference and opinions differ among the groups. There areliquid significances between the material groups. The Moderateparty are in favor of cultural sponsorship. The committees are themost negative to this. The members of the Plenary are belonging todifferent political parties. This means that their opinion differ. / Program: Bibliotekarie

<p>Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att genom empirisk undersökning besvara frågan vilken mätbar effekt sponsring har på varumärkets värde, Brand Equity. Genom att besvara den frågan är också syftet att utveckla en modell som visar vilka faktorer samt vilka delar i varumärket som påverkas av sponsring.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har valt att genomföra detta arbete genom att använda fallstudier. Dessa har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter för Gevalia, Läkerol och Länsförsäkringar Gävleborg, vilka samtliga sponsrar Brynäs. Vi har bearbetat intervjuerna för att sedan analysera dem mot vår teoretiska referensram. Vi har valt att dela upp analyserna efter huvudområden som rör sponsring och varumärke.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi har utvecklat en modell som visar sponsringens effekter på Brand Equity, men dessa är dock inga tydliga mätbara effekter då vi inte kunnat uttyda några genom studien. Modellen bygger istället på antaganden som vi kommit fram till genom vår forskning. Modellen visar kopplingar mellan A-ERIC modellen och Brand Equity. Den visar också hur ett varumärke kan påverkas av sponsringen, bland annat genom att associationer skapas via upplevelsen i samband med ett event och att medvetenheten ökar genom exponering.  </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Som fortsatta studier tycker vi att det skulle vara intressant att göra en jämförande studie för att kunna bekräfta eventuella samband mellan sponsring och dess påverkan på Brand Equity.  </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Studien bidrar till en ökad kunskap om samspelat mellan sponsring och Brand Equity. Studien bidrar också till kännedom om Gevalias, Läkerols och Länsförsäkringar Gävleborgs sponsringsrelation till Brynäs samt hur detta påverkar respektive varumärke.<strong> </strong></p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study is to answer, through an empirical research, which measurable effects sponsorships have on Brand Equity. The purpose is also to develop a model that shows the effects.</p><p><strong>Method:</strong> We have chosen to use case-studies in this research. We have done them through qualitative interviews with representatives for Gevalia, Läkerol and Länsförsäkringar Gävleborg, who are all sponsors of Brynäs IF. We have processed the interviews to be able to analyze them against our theory. We have chosen to divide the analysis into main parts according to sponsoring and brands.   </p><p><strong>Findings & Conclusions:</strong> We have developed a model that shows the sponsoring effect on Brand Equity, but those are not clearly measurable because we didn't find any in the study. The model is instead developed through assumptions that we have found in our research. The model clarifies connections between the A-ERIC model and Brand Equity. It also shows how a brand can be affected through sponsorship, e.g. by associations that are created through the experience of an event and that the awareness increases through exposure.         </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> For further research we suggest a comparative study in order to confirm possible connections between the sponsoring effect and Brand Equity.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This<strong> </strong>study has in particular conduced to knowledge about the connection between sponsoring and Brand Equity. The study also gains knowledge about Gevalia's, Läkerols's and Länsförsäkringar Gävleborg's sponsoring relationship to Brynäs IF and how that influences the brands.</p>

<p>There are countless methods for companies to use as marketing tools and one method that has become more and more popular is sponsoring. Reasons for companies to use sponsoring as a marketing tool is to be exposed and associated in connection with the sponsored item. Companies also use sponsorship to create relationships with the company's target audience. The use of Internet and Internet marketing has also increased during the last years and this paper examines the combination of these two areas, sponsorship and Internet marketing. A survey that examines the websites owned by companies who also are sponsors, answers the following problem:</p><p>How do companies communicate their sponsorship on their own homepages?</p><p>The purpose of this study is to describe how companies use their homepage to communicate their sponsorship. This paper also has two purposes:</p><p>1. To describe how companies are using their rights to associate with the sponsored item.</p><p>2. To describe how companies utilize the opportunity of making relations with the visitor of the website.</p><p>The study used a quantitative method. By using a survey, the websites of “Sweden's 50 largest sponsors in 2008” were examined. The questions were based on the theoretical framework. All 50 sites were examined and analyzed.</p><p>The survey shows that 92 % of the companies communicate their sponsorship on the website and utilize their right to associate with the sponsored items. The most common ways to do this are by publishing the name, a description of the sponsorship, a link, an image and a logotype of the sponsored item. 30 % of the companies use the opportunity to build relationships with the visitors of the homepage through their sponsorship. Blogs, Facebook and Twitter are the most common ways to interact with the visitor and to create a long-term relationship with the visitor. Other common relationship-building activities are competitions and interactive multimedia games in connection with the sponsored items.</p><p>26 % of the companies publish their sponsorship policy on the homepage. Although the majority of the companies did publish information about their sponsorship on their homepage, the information is not easy to find. The information is often placed several clicks away from the front page, under the heading "About us".</p><p>The paper ends with a list of items designed to inspire sponsors to use their homepage when communicating with their target group. For example, it is suggested that companies should place the information about their sponsorship on a strategic place on the site and use the opportunity to sustain the dialogue with the visitor.</p>

<p> </p><p>This study is made, on behalf of Västerbottens Fotbollsförbund, with the purpose to investigate how the 2008 financial crisis have affected the sponsorship to the voluntary sports sector in the Västerbotten region, with focus on the womens elite football teams. The background of this study was to investigate the effect of the financial crisis to help the voluntary organizations in the future. The study was carried out with a qualitative approach as depth interviews with ten people representing both the voluntary organizations and the sponsoring companies, which one was a previous sponsor. To understand and interpret the result of the interviews we used models such as the stakeholder model, the A-ERIC model and a communication model for sponsorship from literature such as Donaldson and Preston (1995), Mitchell et. al. (1997) and Jiffer and Roos (1999). The result indicated that the financial crisis of 2008 had an effect on the voluntary sport sector in Västerbotten on many different levels. The voluntary organizations work differently today towards sponsors than they did a couple of years ago but this has nothing to do with the financial crises. It is rather a procedure they are going through to keep the companies interested. The result also evinced that communication is important to establish a good relation, but this has not changed during the crisis.</p>

Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.

Hur kan företag via sponsring påverka sin varumärkesimage och hur använder sig företag av sponsring för att stärka sitt varumärke? Syftet är att undersöka hur företag arbetar med sponsring och hur de använder sig av sponsring med intentionen att påverka sitt varumärkes image. Studien ska ge nyanserande och upplyftande kunskaper i våra frågeställningar och ge företagen ökad kunskap om sponsring och hur de själva kan arbeta med att förbättra sin sponsringsverksamhet. Metod: En studie ur ett företagsperspektiv som genomförts på fem fallföretag. Primärdata har samlats in via intervjuer med respondenter från de valda företagen och den sekundära informationen har återfunnits i etablerad teori samt artiklar. Studiens teoretiska referensram är baserad på befintliga teorier inom vårt ämnesområde sponsring och varumärken. Empiri: En presentation av fem företags sponsringsverksamhet och deras syn på hur sponsring kan användas i syfte att påverka företagets varumärkesimage. Slutsats: Företag använder sig först och främst av sponsring för att positivt påverka sin varumärkesimage och för att nå ut till sin målgrupp. Via sin sponsring kan företagen stärka sitt varumärke och förstärka sin generella marknadskommunikation. Företagen kan genom att vara aktiva inom sponsring på ett effektivt sätt nå ut till kunder och andra viktiga intressenter som annars hade negligerat deras reklamsatsningar. / How can companies with the help of sponsorship affect their brands image and how do companies use sponsorship to increase brand awareness? The purpose of this thesis is to examine how companies work with their sponsorship and how they use sponsorship with the intent to influence their brand image. The purpose of this study is to provide new knowledge and present companies with a better understanding of sponsorship and how they can work to improve their sponsorship activities. Method: A study from a business perspective, implemented on five companies. Primary data has been collected through interviews with respondents from the selected companies and the secondary information has been found in established theory and articles. Theoretical framework: The theoretical framework is based on existing theories within our subject area, sponsorship and brands. Empiricism: A presentation of the five companies’ activities within sponsoring and their views on how sponsorship can be used to influence the company's brand image. Conclusion: Companies primarily use sponsorship to influence their brand image and to reach their target audience. Through sponsorship companies can increase their brand awareness and enhance their overall marketing communications. By being active within sponsorship companies can reach out to customers and other key stakeholders who otherwise would have neglected their advertisement.