There are countless methods for companies to use as marketing tools and one method that has become more and more popular is sponsoring. Reasons for companies to use sponsoring as a marketing tool is to be exposed and associated in connection with the sponsored item. Companies also use sponsorship to create relationships with the company's target audience. The use of Internet and Internet marketing has also increased during the last years and this paper examines the combination of these two areas, sponsorship and Internet marketing. A survey that examines the websites owned by companies who also are sponsors, answers the following problem: How do companies communicate their sponsorship on their own homepages? The purpose of this study is to describe how companies use their homepage to communicate their sponsorship. This paper also has two purposes: 1. To describe how companies are using their rights to associate with the sponsored item. 2. To describe how companies utilize the opportunity of making relations with the visitor of the website. The study used a quantitative method. By using a survey, the websites of “Sweden's 50 largest sponsors in 2008” were examined. The questions were based on the theoretical framework. All 50 sites were examined and analyzed. The survey shows that 92 % of the companies communicate their sponsorship on the website and utilize their right to associate with the sponsored items. The most common ways to do this are by publishing the name, a description of the sponsorship, a link, an image and a logotype of the sponsored item. 30 % of the companies use the opportunity to build relationships with the visitors of the homepage through their sponsorship. Blogs, Facebook and Twitter are the most common ways to interact with the visitor and to create a long-term relationship with the visitor. Other common relationship-building activities are competitions and interactive multimedia games in connection with the sponsored items. 26 % of the companies publish their sponsorship policy on the homepage. Although the majority of the companies did publish information about their sponsorship on their homepage, the information is not easy to find. The information is often placed several clicks away from the front page, under the heading "About us". The paper ends with a list of items designed to inspire sponsors to use their homepage when communicating with their target group. For example, it is suggested that companies should place the information about their sponsorship on a strategic place on the site and use the opportunity to sustain the dialogue with the visitor.

This study is made, on behalf of Västerbottens Fotbollsförbund, with the purpose to investigate how the 2008 financial crisis have affected the sponsorship to the voluntary sports sector in the Västerbotten region, with focus on the womens elite football teams. The background of this study was to investigate the effect of the financial crisis to help the voluntary organizations in the future. The study was carried out with a qualitative approach as depth interviews with ten people representing both the voluntary organizations and the sponsoring companies, which one was a previous sponsor. To understand and interpret the result of the interviews we used models such as the stakeholder model, the A-ERIC model and a communication model for sponsorship from literature such as Donaldson and Preston (1995), Mitchell et. al. (1997) and Jiffer and Roos (1999). The result indicated that the financial crisis of 2008 had an effect on the voluntary sport sector in Västerbotten on many different levels. The voluntary organizations work differently today towards sponsors than they did a couple of years ago but this has nothing to do with the financial crises. It is rather a procedure they are going through to keep the companies interested. The result also evinced that communication is important to establish a good relation, but this has not changed during the crisis.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området. Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom empirisk undersökning besvara frågan vilken mätbar effekt sponsring har på varumärkets värde, Brand Equity. Genom att besvara den frågan är också syftet att utveckla en modell som visar vilka faktorer samt vilka delar i varumärket som påverkas av sponsring. Metod: Vi har valt att genomföra detta arbete genom att använda fallstudier. Dessa har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter för Gevalia, Läkerol och Länsförsäkringar Gävleborg, vilka samtliga sponsrar Brynäs. Vi har bearbetat intervjuerna för att sedan analysera dem mot vår teoretiska referensram. Vi har valt att dela upp analyserna efter huvudområden som rör sponsring och varumärke. Resultat & slutsats: Vi har utvecklat en modell som visar sponsringens effekter på Brand Equity, men dessa är dock inga tydliga mätbara effekter då vi inte kunnat uttyda några genom studien. Modellen bygger istället på antaganden som vi kommit fram till genom vår forskning. Modellen visar kopplingar mellan A-ERIC modellen och Brand Equity. Den visar också hur ett varumärke kan påverkas av sponsringen, bland annat genom att associationer skapas via upplevelsen i samband med ett event och att medvetenheten ökar genom exponering.   Förslag till fortsatt forskning: Som fortsatta studier tycker vi att det skulle vara intressant att göra en jämförande studie för att kunna bekräfta eventuella samband mellan sponsring och dess påverkan på Brand Equity.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad kunskap om samspelat mellan sponsring och Brand Equity. Studien bidrar också till kännedom om Gevalias, Läkerols och Länsförsäkringar Gävleborgs sponsringsrelation till Brynäs samt hur detta påverkar respektive varumärke. / Aim: The purpose of this study is to answer, through an empirical research, which measurable effects sponsorships have on Brand Equity. The purpose is also to develop a model that shows the effects. Method: We have chosen to use case-studies in this research. We have done them through qualitative interviews with representatives for Gevalia, Läkerol and Länsförsäkringar Gävleborg, who are all sponsors of Brynäs IF. We have processed the interviews to be able to analyze them against our theory. We have chosen to divide the analysis into main parts according to sponsoring and brands.    Findings & Conclusions: We have developed a model that shows the sponsoring effect on Brand Equity, but those are not clearly measurable because we didn't find any in the study. The model is instead developed through assumptions that we have found in our research. The model clarifies connections between the A-ERIC model and Brand Equity. It also shows how a brand can be affected through sponsorship, e.g. by associations that are created through the experience of an event and that the awareness increases through exposure.          Suggestions for future research: For further research we suggest a comparative study in order to confirm possible connections between the sponsoring effect and Brand Equity. Contribution of the thesis: This study has in particular conduced to knowledge about the connection between sponsoring and Brand Equity. The study also gains knowledge about Gevalia's, Läkerols's and Länsförsäkringar Gävleborg's sponsoring relationship to Brynäs IF and how that influences the brands.

Background: Sponsoring is a topic that has always been present but in different forms. Recently however, it has become even more popular and companies today invest small fortunes on becoming sponsors of different events, individuals and teams. However, there is still not much research done within this field, hence we find it interesting to investigate further. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate, from a strategic marketing perspective, what a sponsoring organization wants to accomplish by sponsoring a sports team and how it affects brand awareness. Method: In order to solve our purpose, we have conducted a case study concerning HV71 and four of their sponsors, to understand why they have become sponsors, and also to test whether this sponsorship affects brand awareness amongst viewers. This information was gathered by collecting qualitative data to be able to understand the motives behind sponsoring, as well as quantitative data where the aim was to test brand awareness and its affection. The qualitative data was gathered by conducting interviews with four different sponsoring organizations; Kinnarps, Säkra Försäkringar, Elmia and M-Clean Papertech, while the quantitative data was gathered by the use of questionnaires which were handed out to viewers at three different occasions.          Conclusion: This thesis shows that there is a common denominator in why to engage in sponsorship within sports amongst the sponsors of HV71 namely, the need for media exposure and getting the brand name out in the market. By possessing various sponsorship rights, varying results of brand exposure and awareness can be achieved. In strategic marketing sponsoring aims at a more long term increase in Brand Awareness.

The main question in this thesis has been to see how the brand strategy of Linköpings Hockey Club has changed during the years in the Swedish elite league. We will also look at the content of the brand, as well as the association as the city of Linköping. This thesis will also see the sponsorship view of the development of the brand, because of the sponsorship power to help the association to build and strengthen the brand. We have been interviewing important persons at the association Linköpings Hockey Club and also done interviews with a few sponsorship partners to get important information to analyze. As an association it is of outmost importance to disseminate the association’s image in the right way, which Linköpings Hockey Club has according to their sponsorship partners. The association has during the last years been working hard to take care of and strengthen the brand, which can be seen among the sponsorship partners. The way they have been strengthening the brand can be seen on the basis of different aspects, such as events and collaboration on different levels. / I uppsatsen har vi valt att utgå från frågeställningen hur varumärkesstrategin inom Linköpings Hockey Club har förändrats under åren i elitserien. Vi kommer även att se på innehållet i varumärket, såväl för föreningen som för Linköping som kommun. Uppsatsen kommer även att ta in sponsorers synvinkel på föreningens utveckling av varumärket, detta eftersom sponsorerna är av stor vikt för att såväl kunna stärka som bygga varumärket på ett bra sätt. För att få fram ett material att analysera har intervjuer gjorts hos Linköpings Hockey Club med relevanta personer samt att ett antal enkäter gått ut till utvalda sponsorer vilka vi även intervjuat personligen. Det gäller för en idrottsförening att se till att få ut den tänkta imagen på rätt sätt, vilket Linköpings Hockey Club anses har gjort i samarbetspartnernas ögon. Linköpings Hockey Club har under de senaste åren aktivt jobbat med att stärka och vårda sitt varumärke, vilket märks bland annat vid kontakten med sponsorerna. Sättet de stärkt det på kan ses utifrån olika aspekter, såsom olika evenemang och samarbeten på olika plan. För ett idrottslag är det väldigt viktigt att skapa ett starkt varumärke eftersom det drar såväl sponsorer, publik som nya spelare till sig. Även ekonomin kan ses som en viktig aspekt för att lyckas få ut sitt varumärke. Den utvidgning som föreningen gjort i och med Linköpings Fotbolls Club har de gjort på ett bra sätt, vilket kan vara en bidragande orsak till att varumärket har stärkts på marknaden och även fungerar som en bidragande faktor till att invånarna i Linköping blir mer medvetna om LHC: s image.

En idrottsförenings ekonomi är idag avgörande för hur den sportsliga verksamheten kan bedrivas. Många föreningar måste jobba hårt för att få verksamheten att gå runt. Ett sätt att arbeta på för att få in pengar är att locka företag att sponsra verksamheten. Denna studie ställer upp en hypotes för Uppsalaidrotten om ett linjärt samband mellan föreningarnas synlighet hos publik och i media gentemot deras sponsringsintäkter. Studien undersöker sedan om denna hypotes stämmer genom att studera tre idrottsföreningar valda utefter deras synlighet i media och hos publik samt tre företag som sponsrar Uppsalaidrotten. Den insamlade informationen har analyserats med hjälp av en analysmodell baserat på teorier om sponsring. Detta har gett studien en möjlighet att identifiera sponsringens typ och anledningar till sponsringen samt idrottsföreningars arbetssätt. Studien visar att hypotesen stämmer till viss del; föreningarnas synlighet hos publik och i media är den viktigaste faktorn men inte den enda som påverkar. Idrottsföreningarnas företagsnätverk är också en betydande faktor vilket blir tydligt om man ser till föreningarnas satsningar på företagsnätverken.

Disposition Titel: Sponsring- en kvalitativ kartläggning av hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina investeringar Ämne/kurs: Ämnesfördjupande arbete - Controllerfördjupning Författare: Johan Andersson, Philip Olofsson, Johan Svärd Handledare:Anders Jerreling Examinator: Fredrik Karlsson Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina sponsringsinvesteringar, i ekonomiska termer. Uppsatsen syftar även till att återge sponsormarknadens olika aktörers syn för att beskriva utvärderingsarbetet ur ett bredare perspektiv. Metod:I metodavsnittet fastställs vilket tillvägagångssätt som används vid genomförandet av studien. Inledningsvis behandlas studiens design, där redogörelse för vald metod och angreppssätt ingår. Vidare diskuterasurvalet till undersökningens empiridel och avslutningsvis behandlas sanningskriterier. Referensram: Inledningsvis i referensramen definieras sponsring och dess delar. Vidare behandlas sponsringens motiv, användningsområden och hur dess effekter kan mätas. I avsnittets avslutande delar behandlas teori angående kalkylering, bedömning, planering samt risktagande vid investeringar. Empiri: I empirikapitlet läggs empirin fram genom en kort presentation av intervjuobjektet följt av en sammanfattning av genomförda intervjuer. Analys: I detta avsnitt ställs referensramen och framtagen empiri mot varandra och analyseras. Data som framkommit under arbetets gång sammanfattas och diskuteras, därefter presenteras mönster och samband. Slutsats: I detta avsnitt sammanställs och diskuteras studiens resultat. Vidare framför forskarna sina synpunkter på ämnet och avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning.

The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.