Ämnet sponsring är ett stort och brett område som vuxit under senaste åren och som många företag tillämpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit världsledande när det kommer till uppmärksamhet och reklam på TV och nyheter och detta vet förstås företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man välja att sponsra ett stort fotbollslag som får mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget också syns i en större utsträckning och får mer uppmärksamhet. Som företagare kan man också sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vår studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med två olika fotbollsföreningar som jobbar på helt olika villkor och nivåer. Vi har tittat till deras största sponsorer och har i vår studie kommit fram till om företagen sponsrar idrottsföreningar för relationernas skull?Vi har varit och studerat IF Elfsborg och Borås AIK och gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer med de högst uppsatta personerna inom föreningarna när det kommer till sponsring. Vi har även gjort personliga intervjuer med de två klubbarnas stora sponsorer och det är Swedbank Sjuhärad, AB Bostäder, NetonNet och V/S/B. Vi anser att de empiriska material vi har använt och fått ut av intervjuerna har varit tillräckligt för att besvara vårt syfte med denna studie och vi känner oss nöjda med det vi har lärt oss och kommit fram till.De slutsatser som vi har kommit fram till när det kommer till föreningarna vi har arbetat med är att de inte bara skiljer i storlek utan även i arbetssätt. IF Elfsborg är en av Sveriges största idrottsföreningar och det är naturligt att företagen sponsrar de för att förknippas med föreningen och stärka sitt varumärke. Där av kan man säga att det är en investeringsfråga ur företagens synvinkel vad gäller att sponsra IF Elfsborg.Borås AIK är en mindre förening än IF Elfsborg i alla avseenden och det enda man egentligen har tillsammans är att båda hör till fotbollen. Företagen ser ingen investering i att sponsra Borås AIK då klubben aldrig är på TV och väldigt sällan i tidningen. Här handlar det nästan enbart om relationsbaserad sponsring och att man vill klubben väl. Borås AIK arbetar i ett väldigt utsatt område med mycket invandring och kriminalitet och man utbildar många ungdomar på området vilket många företag tycker om och vill vara med och stötta. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

<p>Many brands are using celebrities as spokespeople, to enhance the brand image. This investigation aims to research the effects of athlete endorsements on brand image, in particular, whether Nike has been affected by the change in Tiger Woods’ image due to his recent personal life difficulties. Firstly, whether the perceived brand image is concurrent with the brand’s identity, and if not then if the image gap could be caused by the brand’s association to Tiger Woods. The topic is very current as the number of athletes who drastically deviate from their image has increased, at the same time as athlete endorsements are very popular. If changes in the image of an endorser come to affect consumer perception of the brand, then one could assume that there would be a decline in such endorsements.</p><p>In investigating the research question, literature and articles regarding endorsements and brand associations was consulted to gain a deeper understanding of how associations work. Data regarding Nike was collected from secondary sources in order to form an accurate view of the company identity. This would be compared to data collected on consumer attitudes toward Nike and Tiger Woods using a questionnaire sent out to participants with a variety of characteristics so as to be able to see if there were differences in attitudes between segments.</p><p>It was found that there is an image gap between Nike’s desired image and its perceived image. However, the low number of respondents who claimed that their opinions of Nike had changed because of Tiger Woods suggests that his association to Nike is not to blame for the gap. Reasons discussed for the low level of transferability of Tiger Woods’ ‘new’ characteristics to Nike are that the fit between the brand and the athlete is good in the relevant categories, whereas they are irrelevant to the collaboration. Furthermore, the strength of the associations is seen as a factor – it is not strong enough to or too connected to Tiger Woods to transfer – as well as the respondent attributes and background. Finally, the attachment to Nike is seen as possibly a contributing factor, as people who own Nike seem to stay loyal to the brand despite the so called ‘<em>Tigergate’.</em></p>

Many brands are using celebrities as spokespeople, to enhance the brand image. This investigation aims to research the effects of athlete endorsements on brand image, in particular, whether Nike has been affected by the change in Tiger Woods’ image due to his recent personal life difficulties. Firstly, whether the perceived brand image is concurrent with the brand’s identity, and if not then if the image gap could be caused by the brand’s association to Tiger Woods. The topic is very current as the number of athletes who drastically deviate from their image has increased, at the same time as athlete endorsements are very popular. If changes in the image of an endorser come to affect consumer perception of the brand, then one could assume that there would be a decline in such endorsements. In investigating the research question, literature and articles regarding endorsements and brand associations was consulted to gain a deeper understanding of how associations work. Data regarding Nike was collected from secondary sources in order to form an accurate view of the company identity. This would be compared to data collected on consumer attitudes toward Nike and Tiger Woods using a questionnaire sent out to participants with a variety of characteristics so as to be able to see if there were differences in attitudes between segments. It was found that there is an image gap between Nike’s desired image and its perceived image. However, the low number of respondents who claimed that their opinions of Nike had changed because of Tiger Woods suggests that his association to Nike is not to blame for the gap. Reasons discussed for the low level of transferability of Tiger Woods’ ‘new’ characteristics to Nike are that the fit between the brand and the athlete is good in the relevant categories, whereas they are irrelevant to the collaboration. Furthermore, the strength of the associations is seen as a factor – it is not strong enough to or too connected to Tiger Woods to transfer – as well as the respondent attributes and background. Finally, the attachment to Nike is seen as possibly a contributing factor, as people who own Nike seem to stay loyal to the brand despite the so called ‘Tigergate’.

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter. / This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.

No description available.

This essay is based on a qualitative interview study with focus groups as a method and examines how sponsored videos from american influencers are received by their audience. Influencers are a new fenomena within the marketing business and therefore it is interesting to examine how this new marketing tactic is received by the viewers. We used two american beauty influencers with over one million subscribers on youtube as a conversation starter for the groups. We found that, after showing the videos to the participants, that the key to success for both influencer and viewer was that a relationship had to be established between viewer and influencer because if not the influencer did not come across as trustworthy since the viewer lacked the personal connection to him or her, but also they didn’t know their personalities. The women with this attitude did not, on a regular basis, follow any type of influencer in their daily life. However the women who did follow influencers regularly showed understanding in the concept and were also more likely to say that the influencers were in fact trustworthy. However, all of the women agreed that this is commercial and should always be regarded as that. They meant that as a viewer and consumer they should always be critical towards sponsored videos since there is large sums of money involved, and that means that the influencer could not be one hundred percent honest

I takt med fotbollens kommersialisering har det blivit vanligt att europeiska fotbollsklubbar flyttat från klassiska arenor till multiarenor. Det hela är ett nytt fenomen i svensk och nordisk fotboll, där endast ett fåtal arenor kan klassas som multiarenor. Studien har till syfte att ge ökad förståelse för hur en allsvensk fotbollsklubb påverkas av att flytta till en multiarena, utifrån klubbekonomi och viktiga intressenter som supportrar och sponsorer. Uppsatsen avgränsar sig till de svenska klubbarna AIK och Hammarby, då klubbarna har flyttat till vardera multiarena i Stockholmsregionen, Friends Arena och Tele2 Arena. En kvalitativ forskningsstrategi har applicerats i form av semistrukturerade intervjuer. En teoretisk referensram bestående av intressentmodellen, interaktionsritualer, A-ERIC-modellen och Economic Impact Analysis har valts ut för att analysera fenomenet. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har flytten varit positiv för klubbarna, då faciliteterna på en multiarena har öppnat upp nya möjligheter gällande sponsring och affärsnätverk. Lyftet har visat sig i form av ökade intäkter från både sponsring och publik. Studien visar även att en flytt till en multiarena kan vara krävande för en allsvensk fotbollsklubb, då de traditionella arenorna var omtyckta av klubbarnas supportrar. För att kraftigt öka sitt publiksnitt vid en flytt till en multiarena visade det sig vara viktigt att tidigt engagera sig i flytten, för att skapa entusiasm och anpassa arenan efter klubbens behov. / In line with the development of profit-oriented football, it has become common for European football clubs to move from classic stadiums to modern multi arenas. The phenomena is new for Swedish and Nordic football, where only few stadiums can be classified as multi arenas. This study examines how a Swedish football club is affected by a move to a multi arena based on club finances and important stakeholders as supporters and sponsors. The study is limited to two of Sweden's largest clubs, AIK and Hammarby. AIK and Hammarby are chosen because of their moves to one of each multi arenas in Stockholm, Friends Arena and Tele2 Arena. A qualitative research strategy has been applied by semi-structured interviews to investigate it further. Following theories are applied: Stakeholder model, Interaction rituals, A-ERIC model and Economic Impact Analysis. Above mentioned theories have been applied to analyze the phenomena. According to the study the clubs have experienced an improvement from an economic point of view. The facilities at the multi arenas developed opportunities for the club sponsors and business networks with increased revenue from sponsorship and ticket sales. A move to a multi arena might be challenging to the clubs and their supporters because the old stadiums were popular among supporters. It was proven important for the clubs to engage in their move to the multi arenas at an early point to create enthusiasm and adjust the arena after the club’s needs.

As it has become increasingly important in the sports world for organizations to try to raise capital, sponsorship has become more significant. As a result, the sports associations receive the financial assets they need from the companies and in exchange, the companies receive exposure in return for example. There has been a discussion as to whether this exposure really affects companies and whether it is really possible to measure its effect. The purpose of the study is to identify how companies proceed when evaluating the effect of sponsorship and what their goals and requirements are for the sports clubs or sporting events they sponsor. The study will also identify whether there are certain factors that affect companies when choosing a sports organization that they choose to sponsor. The essay is limited in such a way that the sponsorship will be seen from the companies' perspective and not take into account how the sponsorship object views this marketing tool. Another limitation is that the study will only deal with companies that sponsor sports organizations or sporting events because sport is something that represents unique values. These unique values are explained in the essay. A qualitative research strategy has been applied in the form of qualitative semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the theoretical frame of reference consists of the A-ERIC model, the SMART-model and Brand Equity. Evaluating the effect of sponsorship proved to be complex for companies. Although companies set clear goals and used different evaluation models, it could only be measured to a certain extent. There was a small difference between the companies' goals and requirements with sponsorship, where some focused more on the sports organizations taking social responsibility, like the companies themselves. Others claimed that relationship building within the sports network was of the utmost importance. One factor in choosing a sports organization was that some companies wanted to feel an added value with the sponsorship, and some wanted a local connection to the sports association.

Denna studie undersöker och analyserar sponsringssamarbeten på lokal nivå med avgränsning mot lokala fotbollsföreningar i Göteborg. Avgränsning beror till stor del på den ökade populariteten bland sponsorer att engagera sig i lokala fotbollsföreningar. Sponsringssamarbeten är generellt sett ett populärt sätt för företag och organisationer att exponera sig på, dels i varumärkesstärkande syfte men också i försäljningssyfte. Det är också ett fenomen som är välstuderat och det finns mycket detaljerad litteratur om dess förekomst och genomförande. Däremot upplever vi ett gap i litteraturens hänsyn till lokala sponsringssamarbeten och samarbeten som inte drivs av organisationers ambition att exponera sig på de allra största scenerna, trots dess ökade popularitet. Det är också därför vi anser att det krävs ny information och litteratur om detta avgränsade fenomen.I denna kvalitativa, explorativa, studie tar vi ett abduktivt angreppssätt med syfte att skapa ökad förståelse för vad som driver sponsringssamarbete mellan sponsor och förening inom lokalfotbollen. Målet är att undersöka vilka etiska överväganden som tas av både den som sponsrar samt föreningen och vad det upplevda värdesamskapandet är. Vi valde att formulera följande forskningsfrågor för att underbygga syftet: -    Vad är det upplevda värdet för sponsor respektive förening vid värdesamskapandet mellan aktörerna genom sponsringssamarbete? -    Vilka etiska överväganden tar sponsorer och föreningar då de ingår i ett sponsorsamarbete med hänsyn till involvering av barn och ungdomar? Vi kom fram till att det huvudsakliga värdet som respektive aktör upplevde var finansiering genom monetära medel för föreningarna samtidigt som sponsorerna i huvudsak fick innehåll för sitt arbete inom Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare upplevde sponsorerna ytterligare värde genom ökad intern och extern legitimitet genom sitt engagemang på lokala nivåer. Samtidigt visade båda aktörer i samarbetet en angelägenhet att upprätthålla och utveckla sina värderingar och etiska koder. Däremot saknades tydliga processer för hur dessa skulle upprätthållas och stor del av det etiska hänsynstagandet genomfördes innan samarbetet initierades samt vid tillfällen då det tydligt uppdagades brister i värderingsarbetet. / This paper examines and analyzes sponsorship collaborations on a local level with a limitation to local football clubs in Gothenburg. The limitation is largely due to the growing popularity among sponsors to get involved in local football clubs. Sponsorship collaborations are generally a popular way for companies and organizations to gain exposure, partly for brand-strengthening purposes but also for sales purposes. Sponsorship-marketing is a well-studied phenomenon with very detailed literature on its occurrence and implementation. However, despite its increased popularity, we have identified a gap in the literature's consideration of local sponsorship collaborations and collaborations that are not driven by organizations' ambition to gain acknowledgments on a macro-level. This is also why we believe that new information and literature is needed about this very specific subject.In this exploratory qualitative study, we take an abductive approach with the goal to increase the understanding of what drives sponsorship collaborations between sponsors and local football clubs. The goal is to examine what ethical considerations are taken by both the sponsor and the club. More so, we are interested to ascertain what value each actor extract from the value co-creation process due to the sponsorship. We chose to formulate the following research questions to accommodate the purpose: -    What is the perceived value that each actor extracts from the value co-creation process due to sponsorship collaborations? -    What ethical considerations do sponsors and local football clubs take when they are a part of a sponsorship collaboration with regard to the involvement of children and youngsters? We came to the conclusion that the main perceived value was funding through monetary funds for the football clubs, while the sponsors mainly received value through content for their work within Corporate Social Responsibility (CSR). Furthermore, the sponsors experienced additional value through increased internal and external legitimacy through their local involvement and willingness to engage with the community. Ethically, both actors in the collaboration showed an interest in maintaining and developing their values  and ethical codes. However, there were no clear processes for how these were to be maintained and a large part of the ethical assurance ws managed before the sponsorships were initiated and when shortcomings of their respective partner were discovered by the public.This paper is written in swedish.