Denna studie är en del av ett examinerade moment i form av ett examensarbete för två studenter vid Högskolan Dalarna. Där den ena har studerat Detaljhandelsprogrammet och den andra studerat Sport Management. Arbetet sammanfogar de båda programmen via fokus på effekten av livsmedelsbutiker marknadsföringsaktiviteter i form av sponsring gentemot deras kunder. Sponsring beskrivs som en form av associationsmarknadsföring där ett företagen kan betala för kommersiella rättigheter, exempelvis en person, företag eller evenemang. I denna studie fokuserar vi på livsmedelsbutiker som använder sig av idrottsföreningar för att skapa medvetenhet om varumärket genom att sponsra lokala idrottsaktiviteter. Syftet med studien är att ta reda på vilken inverkan dessa aktiviteter har på konsumenternas attityd. Vi vill undersöka hur väl livsmedelsbutikerna lyckats med sin sponsring genom att, via enkäter, fråga konsumenterna hur de upplever sponsringen hos livsmedelsbutiken där de handlar. Studien bygger på enkäter som delats ut till konsumenter utanför tre olika livsmedelsbutiker i Dalarna. Vid totalt fyra tillfällen uppgick antalet respondenter till sammanlagt 90 stycken med varierande ålder, civilstånd, idrottsintresse med mera. Resultatet visar att merparten av respondenterna inte besöker butiken på grund av sponsringsaktiviteten, men att de generellt sett har en positiv attityd mot det. Vi visar även skillnader i attityden mellan olika grupper med avseende på individers koppling till idrott, antal barn och ålder. Slutligen ser vi att kännedomen kring sponsringen är hög. / This study is an examination in the form of a bachelor dissertation by two students at Dalarna University. One of them has studied the retail program and the other one has studied the sport management program. This study merges the two programs by focusing on the effect that grocery stores’ marketing activities in the form of sports sponsorship has on their customers. Sponsorship is described as a form of association marketing where a company can pay for commercial rights, such as a person, company, or event. In this study we focus on grocery stores that utilize sport associations to create brand awareness by sponsoring local sport activities. The purpose of this study is to investigate the consumers attitude towards their local grocery stores from a sponsorship perspective. We want to examine how well the grocery stores have succeeded with their sponsorship by asking customers about their attitude and how they experience the sponsorship of the grocery store where they shop. The study is based on surveys that were distributed outside three different grocery stores in Dalarna. The number of respondents during these four occasions amounted to a total of 90, all with varying age, marital state, sports interest and so forth. The result shows that most of the respondent’s go to the specific grocery store because of the sponsorship activities, but that they generally perceive it as something positive. It also showed differences in perceived attitude depending on the degree of sports interest, number of children and age.

Det finns stora skillnader i hur ekonomiska resurser fördelas i dam- och herridrotten, trots att fördelningen mellan antalet utövare är mer jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Sponsring är en stor och betydande del av de ekonomiska resurserna för idrottsverksamheter, likväl går de största sponsringsinsatserna till herridrotten. Det anses dock finnas en kunskapslucka i vilka marknadsfördelar som kan finnas i sponsring av damidrott. Studiens syfte är därför att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund för att företag väljer att sponsra eller att inte sponsra damidrott, vilka marknadsfördelar det kan leda till att sponsra damidrott samt identifiera potentiella utvecklingsområden för sponsring av damidrott. Forskningsdesignen på denna studie är en kvalitativ metod i form av expertintervjuer som utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Det framkom att samhällsnytta och exponering är de vanligaste motiven till sponsring av dam- och herridrott. Då det nuförtiden finns ett större krav på företag att ta ett socialt ansvar anses det vara en fördel till damidrotten. På grund av den höga konkurrensen som finns inom herridrotten har det blivit svårare för sponsorer att urskilja sig från andra konkurrenter i det mediebrus som uppstår. Det anses därför vara en fördel för damidrotten i och med en ökad möjlighet för företag att differentiera sig från övriga konkurrenter. Avslutningsvis kom vi fram till att det finns en stor okunskap generellt om sponsring och om sponsring av damidrott. Både hos företag men också hos rättighetsinnehavare, vilket identifieras som ett utvecklingsområde. / There are substantial differences in how financial resources are distributed in the women’s and men’s sport, even though the number of athletes is more equally distributed between men and women. Sponsorship is a large and significant part of how these investments are distributed as the largest sponsorship efforts go to men’s sport. However, we see a knowledge gap in how market benefits can be used in sponsoring women's sports. The purpose of this study is to find out which motives companies have to sponsor or to not sponsor women's sports, discover what market advantages sponsoring women’s sport can lead to, and identify potential development areas for sponsoring women's sports. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with experts. The results of this study reveal that CSR and exposure are the most common motives for sponsoring women's and men’s sports. Since there is now a greater pressure on a company to adopt social responsibility, it is considered to be an advantage to women's sports. Due to the high level of competition that exists in men’s sport, it is more difficult for sponsors to differentiate themselves in the marketing clutter. Sponsoring of women’s sport is then considered to be an advantage. Lastly, the findings of this study show that there is a great deal of ignorance in general about sponsorship and the sponsorship of women's sports, both in companies and also in rightsholders, which can be seen as an area of improvement.

Bakgrund: All professionell idrott är mer eller mindre beroende av sponsorer för att kunna bedriva en bra verksamhet. Problematiken ligger i att herridrotten får en betydligt större del av den totala sponsringssumman. Sponsring inom damidrott är ett relativt outforskat område. Leksands IF är en välkänd förening i Sverige som har ett damlag i den högsta divisionen SDHL. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva vilka faktorer som är avgörande för företag i valet av sponsring av LIF-Dam i ishockey. Teori: Vi har använt oss av teorier som är relevanta för att beskriva och förstå varför företag sponsrar LIF-Dam. Metod: En kvalitativ metod valdes för uppsatsen där intervjuer genomfördes för att få en djupare förståelse om vilka faktorer som är avgörande för sponsring av LIF-Dam. Slutsats: Det finns flera faktorer som spelar in i beslutet att sponsra LIF-Dam. Två faktorer framstår som prominenta: värderingar och samhällsansvar. Det finns fortfarande väldigt mycket kvar att forska om inom detta område. / Background: All professional sports are dependent of sponsorship to run a good operation. One main issue is that men’s sports receive far more of the funds than women’s sports. Sponsorship in women’s sports remain an unexploited area. Leksands IF is a well-known club in Sweden and their women’s team plays in the SDHL. Purpose: The purpose of this essay is to understand and describe factors that are key when a company decides to sponsor LIF-Dam. Theory: We have used theories that are relevant to understand and describe why companies choose to sponsor LIF-Dam. Method: A qualitative method was used in this essay and interviews were made to better understand the different factors that are prominent when deciding to sponsor LIF-Dam. Findings: Several factors were identified of why companies sponsor LIF-Dam. However, two of the factors are prominent: core values and social responsibilities. This area of sponsorship remains unexplored.

This study aims to evaluate how Rögle BK:s work with CSR affects their sponsors relation to their sponsorship cooperation.  We do this via a quantitative and qualitative analysis of the club’s sponsors. Since Rögle BK have many sponsors, we put the limit to be included in this study at 90 000 SEK in sponsorship-money per year. Out of 158 possible survey respondents we received 73 answers. Out of the 73 respondents, 4 of them were selected to an interview. The selection for interview participants was chosen from the type of business they operated in, as we looked for variation of companies in the interviews.  We used the theory Brand Image Transfer in order to understand the reasons for companies to enter a sponsorship coorperation with Rögle BK and if Rögle BK:s work with CSR had any impact on this. The study found that Rögle BK:s work with CSR is appreciated by the sponsors but it is not the main reason for their decision to enter a sponsorship cooperation with the club. This could be because Rögle BK:s business network (which is available for all sponsors who have a sponsorship deal worth 90 000 SEK or more) is very appreciated and is believed to increase the business for the companies that are in the network. Another reason why Rögle BK:s work with CSR don’t seem to be the  one of the most important reasons for sponsorship cooperation could be the lack of communication related to it or that CSR in sport is a relative new phenomenon. However, Rögle BK:s work with CSR have had some impact, as most sponsors like the initiative and one sponsor would have left if it hadn’t happened and another sponsor joined because of it. Our assumption based on the accumulated knowledge from previous researches and this study is that Rögle BK:s work with CSR will be of a greater dignity later on, as more companies are getting more aware of the importance of sustainability.

Bakgrund: Sponsring är en väsentlig del för företag och ett sätt för dem att nå ut till sina konsumenter genom varumärkesexponering. Genom idrottssponsring har företag därmed möjligheten att bemöta en större publik under en längre period. Det som styr kostnaden för sponsring bygger på den nivå av mediebevakning som den sponsrade enheten besitter. Problematiken bygger påen kunskapslucka där forskning inte har studerat SMEs sponsring i större utsträckning. Syfte: Syftet är att undersöka sponsring av av elitidrott, för att urskilja vilken nivå av dessa som ger SMEs största mängd exponering i förhållande till sponsringsinvesteringen. Teori: De teorier som används och presenteras är utgångspunkter och centrala begrepp inom ämnesområdet sponsring som ska bidra till att förstå och analysera materialet. Metod: Studien har formats utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där val av studieobjekt utgått från ett mål och kriteriestyrt urval. Slutsats: Sponsring av lägre mediebevakad elitidrott ger SMEs större mängd exponering i förhållande till sponsringsinvestering än vad högre mediebevakad elitidrott. / Background: Sponsorship is an essential part for businesses and a way for them to reach out to their consumers through brand exposure. Through sports sponsorship, companies thus have the opportunity to meet a larger audience for a longer period. What governs the cost of sponsorship is based on the level of media coverage the sponsored entity possesses. The problem is based on a knowledge gap where research has not studied SME sponsorship to agreater extent. Purpose: The aim is to investigate the sponsorship of elite sports, to discern which level of these gives SMEs the greatest amount of exposure in relation to the sponsorship investment. Theory: The theories that are used and presented are starting points and central concepts in the subject area of sponsorship that should contribute to understanding and analyzing the material. Method: The study has been designed based on a qualitative method with semi-structured interviews where the choice of study object was based on a goal and criteria-driven selection. Conclusion: Sponsorship of elite sports with lower media coverage gives SMEs greater amount of exposure in relation to sponsorship investment than elite sports with higher media coverage

Studien undersökte sponsring, som har kommit att bli ett uppmärksammat marknadsföringsverktyg och forskningsfält. Specifikt har studien fokuserat på motorsport och ligan Formel 1, som är den snabbast växande sporten sett till antal följare. Mer specifikt undersökte studien kongruens mellan sponsorer och Formel 1 utifrån fem varumärkespersonligheter. Ett företagsperspektiv antogs och studien utgick ifrån företagens marknadskommunikation för att analysera deras varumärkespersonligheter. Varumärkespersonligheter definieras som en uppsättning mänskliga egenskaper som går att relatera till ett varumärke, och studerades utifrån Aakers (1997) ramverk för varumärkespersonligheter. Studien syftar till att undersöka kongruens utifrån en sponsrad organisation och dess sponsorer, genom deras respektive varumärkespersonligheter för att förstå om kongruens har den praktiska betydelse som teorin betonar. Då vikten av kongruens ofta lyfts fram teoretiskt ämnar studien att empiriskt undersöka förekomsten av kongruens i ett sammanhang där ekonomisk tyngd i sponsorskapet kan antas innebära särskilt stora förväntningar på utfallet, och således teoretiskt borde innebära kongruens mellan sponsorer och sponsrad organisation. Studien utgick från en kvantitativ metod där data samlades in via Formel 1 och officiella sponsorers hemsidor. Data som samlades in bestod uteslutande av engelska ord som analyserades genom en innehållsanalys, där totalt 16 sponsorer undersöktes. Slutligen genomfördes en statistisk analys för att undersöka samband mellan sponsorernas- och Formel 1s varumärkespersonligheter. Studien kunde inte redovisa ett komplett resultat där alla fem varumärkespersonligheterna studerades samtidigt på grund av variansskillnader i datamaterialet. Två resultat med olika justeringar i datamaterialet presenterades och därmed skiljde sig resultatet åt från tidigare forskning då studien enbart kunde undersöka två av fem möjliga personligheter i taget. En av varumärkespersonligheterna gick inte att statistiskt undersöka och uteslöts därför ur det statistiska resultatet helt. Däremot visade resultatet på att 12 sponsorer var inkongruenta med Formel 1 i en eller fler varumärkespersonligheter i test två. Två sponsorer var inkongruenta med Formel 1 i en eller fler varumärkespersonligheter i test ett, och övriga sponsorer antogs vara kongruenta med Formel 1 i var och ett av testen. / The study examined sponsorship, which has become a popular marketing tool and research field. Specifically, the study has focused on motorsport and Formula 1, which is the fastest growing sports league in terms of follower numbers. More specifically, the study examined congruence between sponsors and Formula 1 based on five brand personalities. A company perspective was adopted and the study used the companies' marketing communication to analyze their brand personalities. Brand personalities are defined as a set of human characteristics that can be related to a brand, and were examined based on Aaker's (1997) brand personality framework. The study aims to examine congruence based on a sponsored organization and its sponsors, through their respective brand personalities to understand whether congruence has the practical significance that the theory emphasizes. As the importance of congruence is often highlighted theoretically, the study intends to empirically examine congruence in a context where large financial costs can be assumed to imply high expectations of the outcome, and thus theoretically should imply congruence between sponsors and a sponsored organization. The study was based on a quantitative method where data was collected via Formula 1 and their official sponsors' websites. The data collected consisted exclusively of English words and were analyzed in a content analysis. A total of 16 sponsors were examined. Finally, a statistical analysis was performed to examine the relationship between the sponsors and the Formula 1 brand personalities, and thus whether they were congruent. The study could not present a complete result where all five brand personalities were studied simultaneously because of differences in variance. Two results with different adjustments in data material were presented, and thus the results differed from previous research as the study could only examine two of five possible personalities at one time. One brand personality could not be statistically examined and was therefore completely excluded from the statistical result. However, 12 sponsors showed incongruence with Formula 1 in one or more brand personalities in test two. Two sponsors showed incongruence with Formula 1 in one or more brand personalities in test one, and the remaining sponsors were assumed to be congruent with Formula 1 in each test. The study is written in Swedish.

Studien behandlar frågan, varför inte fotboll och ishockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Frågan täcker en bred trend som syns i flera städer och föreningen i Sverige, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC och Östers IF, HV71 och Jönköping Södra IF, för att nämna några. Genom kvalitativa intervjuer på relevanta person inom ett av dessa fallen, AIK, har faktorer kring trenden kunnat identifieras. En person från Sportbladet har också intervjuat för att en bild av problemet från en person utanför föreningen. Studien har explorativ ansats och breda frågeställningar ställs därefter. Det teoretiska ramverket blir också brett och kretsar kring faktorer som kan förklara varför denna trend har uppstått.  Resultatet från studien på AIK Hockey och AIK Fotboll visar att det skilde sig mycket mellan de två sporterna. Trots att de ingår i samma förening så är de helt uppdelade, det enda som för dem samman är namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen har den största fördelen. Det främsta som har lett till detta är att fotbollssektionen har gjorts till en prioritering inom föreningen. De har även lyckats bättre sportsligt, vilket har lett till bättre sponsringsförutsättningar. högre publiksnitt, för att nämna två av många fördelar fotbollen har.  Studien mynnade ut i tre olika slutsatser. Dessa slutsatser grundas i studiens utgångsfråga, varför kan inte fotboll och ishockey korrelera med varandra i samma stad. Den första slutsatsen blev att folk drar sig till den sport och lag som levererar bäst resultat. Den andra slutsatsen blev att det lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, detta trots att de i vissa fall ingår i samma förening. Den sista slutsatsen studien drog var att bilden som skapas i media inte reflekterar verkligheten, som för AIK Hockey. De kan inte jämföras med AIK Fotboll då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte tillräckligt mycket för att säkerställa framgång. Därför är det fel att anta att de borde lyckas lika bra som deras fotbollssektion. / The study deals with the question, why can't football and ice hockey, in the same city and association, correlate with each other at the same time? The question covers a broad trend seen in several cities and the association in Sweden, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC and Östers IF, HV71 and Jönköping Södra IF, to name a few. Through qualitative interviews with relevant people within one of these cases, AIK, factors surrounding the trend have been identified. A person from Sportbladet has also interviewed to get a picture of the problem from a person outside the association. The study has an exploratory approach and broad questions are asked accordingly. The theoretical framework also becomes broad and revolves around factors that can explain why this trend has arisen. The results from the studies at AIK Hockey and AIK Soccer show that there was a lot of difference between the two sports. Although they are part of the same association, they are completely divided, the only thing that brings them together is the name AIK. Their conditions are also completely different from the start, with the football section having the biggest advantage. The main thing that has led to this is that the football section has been made a priority within the association. They have also succeeded better sportingly, which has led to better sponsorship conditions. higher audience averages, to name two of the many advantages football has. The study resulted in three different conclusions. These conclusions are based on the starting question of the study, why can't football and ice hockey correlate with each other in the same city. The first conclusion was that people gravitate to the sport and team that deliver the best results. The second conclusion was that rivalry is easily created between the sports as they fight for, among other things, audiences and sponsors, despite the fact that in some cases they are part of the same association. The last conclusion studied the drug was that creating that is created in the media does not reflect reality, as for AIK Hockey. They cannot be compared to AIK Football as they are of completely different sizes and are not prioritized much to confirm success. Therefore, it is wrong to assume that they should succeed as well as their football section.

Today, an elite athlete cannot only focus on their sport, it has become impossible to ignore social media completely. As these platforms generate so many opportunities for the athletes to strengthen the financial conditions as well as the personal brand. In contrast when the traditional media reported sport the female athletes were always underrepresented, the athletes can now be more involved and influence about what will reach the audience. These are some of the factors that this study examines differences and similarities between male and female athletes' use of social media. The study focuses mainly on Instagram and what the athletes publish on this platform. The purpose is to see if the athletes have different intentions and attitudes around their social media and how Instagram affects the athletes and companies. Through a digital data collection, twelve athletes' Instagram feeds have been analyzed and mapped to get a clearer picture of what the athletes publish. This analysis has served as a feasibility study for the three more in-depth interviews conducted with two athletes and one company. The qualitative interviews examined more the intention behind the publications and how companies view sponsorship of athletes via social media.   The study shows that social media increases the opportunities for athletes to get more sponsors and better contracts. It has even become so important with social media that athletes feel that companies care more about their followers on Instagram than their sport achievements. The male athletes have always had the most media space when the traditional media had the power, but when it comes to social media, it is the female athletes who get the most followers. One reason for this that the company interviewed in the study mentions is that the female athletes are better at making their content feel genuine. This also means that companies need to guide their male athletes more regarding what content should be published. In conclusion, this study shows that the male athletes mostly publish content that is competition-related compared to the female ones where posts related to privacy occur more often.

På grund av att dagens samhälle kantas av ett informationsöverflöd måste organisationer hitta andra vägar för att träffa rätt med sin kommunikation. Tidigare kommunicerades varumärkens budskap ut via traditionella medier men nya trender har medfört nya kommunikationsmetoder som sponsring via idrottsarenor med olika kommunikativa målsättningar. Då mycket av den tidigare forskningen på kommunikation via idrottsarenor har ett internationellt perspektiv med kommersiella aktörer tar denna studie istället avstamp i Sverige med hopp om att bidra med ett nytt perspektiv. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för kommersiella, kommunala och ideella aktörers kommunikativa arbete med arenasponsring. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuerna har genomförts med sju strategiskt utvalda respondenter som verkar inom kommersiella, kommunala och ideella organisationer och som fick avge sin syn på fenomenet arenasponsring. Resultatet visar att organisationernas arbete med att kommunicera via en idrottsarena handlar dels om att namnsätta en arena, dels att kommunicera på plats i arenan eller i egna kanaler samt genom att ha egna relationsskapande aktiviteter i anknytning till arenan. Genom arenasponsringen så kan de skapa kännedom om sitt varumärke, öka försäljningen och skapa relationer med sina intressenter. Trots att arbetet med kommunikationen via arenasponsringen är likvärdig för den övervägande delen av respondenterna skiljer sig dock deras incitament åt. Gemensamt för den övervägande delen av respondenterna är att de belyser det faktum att genom arenasponsringen så gagnar de stor publicitet i media.

Under de senaste decennierna har sponsring gentemot idrott blivit allt mer populärt då det genererar fördelar. För att sponsring ska generera fördelar krävs en god relation mellan företaget och idrottsföreningen. Tidigare studier menar att relationer ligger till grund för en framgångsrik sponsring och att målet bör vara att skapa en långsiktig relation, dock menar tidigare studier att sponsorrelationer är komplexa och svåra att förstå sig på. Det leder oss till denna studies syfte. Studien syftar till att beskriva hur företag och idrottsföreningar arbetar i en långvarig sponsorrelation, genom att undersöka hur ett förtroende och engagemang skapas. För att uppfylla studiens syfte har författaren studerat hur parterna i en sponsorrelation arbetar med beståndsdelarna byteskostnader, relationsfördelar, delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. Resultatet av studien är att samtliga beståndsdelar tillämpas för att skapa ett förtroende och engagemang i sponsorrelationer. Studien visar även att båda parterna i en sponsorrelation bär ett ansvar men idrottsföreningen har ett större ansvar i arbetet av att skapa långsiktiga sponsorrelationer.