No description available.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever en stark koppling och lojalitet gentemot sitt bostadsområde och enligt dem är deras ort en bidragande faktor till deras identitetsskapande.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt. En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket. I essän etableras två nya begrepp; språköar och språkfällor. Med hjälp av språköar som bygger på gemensamma erfarenheter kan kommunaktionen underlättas. Språkfällor kan däremot förhindra att en gemensam förståelse uppstår i dialogen. Med hjälp av språköar och språkfällor etableras två kunskapsbegrepp, kunskapsöar och kunskapsfällor. Kunskapsöar består av kunskaper och förmågor som leder individen till nya kunskaper när han får nya erfarenheter. I exemplet med höjdhoppet kan det röra sig om placeringen av fötterna i stegen fram till själva hoppet.

The purpose of this study is to determine if and how male or female everyday languagesdiffer. The study is based on ten interviews with five men and five women living inHalmstad, who are between the ages of 22-29. The interview results were analyzed andcompared with previous research on the subject. The result shows that there is adifference between the male and female informants use of language. Women laughing,using italics, hedges, the word så ‘so’ and response signals to a greater degree than men.The reason may be that men and women basically use different conversation styleswhen they communicate, that men prefer a public speech, intended to provideinformation and knowledge. Women on the other hand, use a private speech with thestarting point to create community and belonging.

Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar.

The purpose of this study was to examine second language learner’s possibilities to use a subject specific language in class. The literacy perspective is constant throughout the study as well as theories on second language learning and theories on conversations about texts. By answering the questions below good examples and possible difficulties with second language learning was also exemplified. In which situations where the students offered to speak subject specifically and how does the teachers motivate the ongoing conversations? In what way is conversations about texts being used as a tool for further comprehension? In what way does the second language learners benefit from the conversations? Through interviews and observations following conclusions can be made. Students are relatively often offered to use a subject specific language during class but more can be done since subject specific conversations almost never take place in the first grade. More conversations about texts from early ages is being presented as a possible solution to this issue.

No description available.

The aim of this essay is to test the suitability for teaching an introduction to meaning through analysing linguistic concepts in newspaper articles. The essay is hypothetical, and the suggestions for teaching linguistic concepts for advanced learners have not been tested in a classroom environment. By analysing concepts related to meaning in newspaper articles, examples, adaptions of previous theories, and suggestions for future activities and studies are conferred and demonstrated. The hypothesis of this study is: Using newspapers as teaching material in the classroom can be useful for teachers when introducing linguistic theories and concepts for advanced learners. The hypothesis led to the following study questions: To what extent can newspaper articles be used to analyse linguistic theories and linguistic concepts in a classroom environment for advanced ESL learners? Assuming newspapers can be used for teaching linguistic theories and concepts for advanced learners, how might this work in practice? The analysed news articles provided examples of linguistic concepts which led to the conclusion that newspapers can be used to teach linguistic concept for advanced learners. Adaptions of Sanderson’s ideas manifestly offer suggestions of hypothetical ways of teaching the selected concepts further.

No description available.