Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.

Purpose – The purpose of this report is to find out how to design a social media strategy with the purpose of increasing the number of followers and exposure of a mobile restaurant on selected platforms. Two different campaigns have been designed and the effects between them have been compared. Method – In order to answer our research questions, two comparative studies and a survey have been conducted. The first comparative study processes an analyzis of past viral campaigns to find common feautures for their successes. The second comparative study processes the selected variables on the client’s profiles on their social media againts their competitors. The survey has been conducted to get an understanding of which of the platforms, Facebook or Instagram, produced most customers to the restaurant. Findings – The result of this report designed a marketing strategy on social media for the client. In addition, two video campaigns was also produced. A social media strategy is in need of several essential components, and its success depends on continuous optimization because of the fact that social media is forever changing. Furthermore, the two campaigns showed that emotions influenced the impact on people. There are also other various features that may lead to greater opportunities for the campaigns to spread on social media. However, we cannot forget that a clear branding is essential in order to value the campaigns successfulness for the specific organization. Implications – The consequences the work should have led to indicate that the client's social media were faced with continued steady growth in terms of followers and engagement. This, assuming they will follow the report results. Limitations – The main limitation work has been affected by was time. We believe that the studies result could have been more refined if the extent of work was enlarged. It would also be interesting to apply the strategy to the client early on and evaluate the result for a better optimization. Furthermore, we did not have a complete control of the client’s social media, which led them to upload their own posts without our / Syfte – Syftet med arbetet är att ta reda på hur man skapar en strategi för marknadsföring på sociala medier med avsikten att öka följarantalet och exponering av en mobil restaurang på utvalda plattformar. Till detta kommer två olika kampanjer att utformas för att mäta och jämföra effekten mellan dem. Metod – För att besvara frågeställningarna har vi genomfört två jämförande studier samt en enkätundersökning. En jämförande studie av tidigare virala succéer för att hitta gemensamma faktorer för deras framgång samt en av ett antal utvalda variabler på uppdragsgivarens profiler på sociala medier gentemot deras konkurrenter. Enkätundersökningen har genomförts för att få en uppfattning om vilken av plattformar, Facebook eller Instagram, som bidrog mest till att användarna kom till restaurangen. Resultat – Arbetet resulterade i en strategi för sociala medier för arbetets uppdragsgivare samt två kampanjer i form av video. En social mediestrategi är i behov av flera väsentliga komponenter och dess framgång är beroende av ständig optimering eftersom sociala medier ständigt förändras. Resultatet kring de två kampanjerna visade att känslor spelade en stor roll för kampanjernas inverkan på människor. Det finns även egenskaper som kan leda till större möjligheter till att kampanjer sprids på sociala medier. Det som dock inte fick glömmas var att en tydlig varumärkeslänk är avgörande för om kampanjen kan ses som framgångsrik för det specifika företaget. Implikationer – De följder vi kunde arbetet bör ha lett till talar för att uppdragsgivarens sociala medier stod inför fortsatt stadig tillväxt när det gäller följare och engagemang förutsatt att de följt arbetets resultat. Begränsningar – Den största begränsningen arbetet har påverkats av är tiden. Undersökningarnas resultat anser vi hade kunnat förfinas om deras omfattning hade förstorats. Det hade även varit intressant att implementera strategin och bedöma dess resultat samt optimera den utefter det. Ännu en begränsning var att vi inte fick fullständig kontroll av uppdragsgivarens sociala medier vilket medförde att uppdragsgivaren publicerade egna inlägg. Det orsakade även att

Syftet med denna studie är att undersöka hur Räddningstjänsten sprider kunskap som erhållits från erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som påverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgränser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och är således en kvalitativ studie. Urvalet består av sju medarbetare på olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgår ifrån olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap.   Resultatet påvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som består av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen. Data visar att spridningseffektiviteten varierar och att det föreligger olika hindrande och främjande faktorer för spridning av kunskap metoderna emellan. I studien framkommer det att kunskap sprids mest effektivt inom arbetslagen och avvikelsesystemets tydliga ansvarsfördelning och infrastruktur fungerar bättre än insatsrapporteringssystemet, då detta saknar struktur och har en svårhanterlig mängd information. / The purpose of this study is to examine how the Swedish fire brigade disseminates knowledge from experiences, obtained from emergencies and practice, and the structural factors that affect this distribution. Structural factors referred to in this study are for example hierarchies, department boundaries, strategies for knowledge transfer and reward systems. The study's empirical data were collected through semi-structured interviews and is thus a qualitative study. The studies population consists of seven employees in various positions identified as key positions for knowledge dissemination. The study is based on various Knowledge management strategies and Communities of practice to explain the creation and dissemination of organizational knowledge. The result demonstrates that there are various methods of dissemination of knowledge consisting of a deviation system, effort reporting system and Communities of practice in work teams. Data show that the efficiency of dissemination varies and that there are both hindering and facilitating factors affecting the efficiency. The study shows that knowledge is disseminated most effectively within teams and that the deviation systems clear infrastructure works better than the effort reporting system, due to it’s lack of structure and unwieldy amount of information.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera spridningen av en innovation, Videochat, inom Högskolan Dalarna för att utifrån det lägga förslag på fortsatt arbete för att öka spridningen av Videochat. Frågorna som legat till grund för uppsatsen är: Vad är Videochattens spridningstakt inom Högskolan Dalarna? På vilka grunder har Videochat anammats inom Högskolan Dalarna? I de fall man inte har anammat Videochat, på vilka grunder man gjort det valet? Var och hur kan åtgärder sättas in för att stimulera spridningen av Videochat? Undersökningen har baserats på ett webbaserat frågeformulär bland Högskolan Dalarnas undervisande personal och frågorna i formuläret utarbetades med hjälp av förberedande intervjuer med nyckelpersoner inom Högskolan Dalarna. Undersökningen visar att användningen av Videochat har spridits olika långt på de olika akademierna och på två av fyra akademier anses det finnas ett behov av särskilda åtgärder för att stimulera spridningstakten. Den främsta anledningen till att börja använda Videochat är möjligheten att föreläsa för nätstudenter och campusstudenter samtidigt. Undersökningen visar samtidigt att anledningarna för att använda Videochat skiljer sig mellan de olika akademierna. Ett antal åtgärder föreslås för att stimulera spridning på de två akademier med lägst andel användare av Videochat där de viktigaste går ut på att öka kunskapen om Videochat och dess fördelar. / The aim of this thesis has been to describe and analyse the diffusion of an innovation, Videochat, at Dalarna University and on the basis of that analysis suggest different courses of action to increase the adoption of Videochat. The questions in this thesis are: What is the rate of adoption for Videochat at Dalarna University? On what grounds have teachers at Dalarna University chosen to adopt Videochat? On what grounds have teachers at Dalarna University chosen not to adopt Videochat? Where and how can actions be taken to stimulate the adoption of Videochat? This study has been conducted with the means of a web-based questionnaire that has been sent to teaching staff at Dalarna University. The questions have been chosen on the basis of interviews with employees that have key knowledge of the history and use of Videochat. The study shows that the rate of adoption differs between the four schools and two out of four are considered in need of actions to improve the rate of adoption. The study shows that the main reason for adoption Videochat is the possibility to have a lecture for campus-based and web-based students at the same time but it also shows that the reasons for adopting Videochat also differs between the schools Several actions are suggested to improve the rate of adoption at the two relevant schools, the main focus of them being to increase knowledge of Videochat and its benefits.

Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket. Syftet med detta arbete är att undersöka hur allvarligt förorenat området kring bruket är av metallerna koppar och zink, samt om metallerna riskerar att spridas ned i markprofilen och om denna risk förefaller öka ju högre halter marken har utsatts för. Information om området har samlats in och provtagningar i marken har genomförts på två olika avstånd från bruket. Provtagningarna omfattade totalt 8 st provgropar, 4 st på vardera provtagningsplats. Proverna har tagits från 4 olika djup i varje enskild grop. Resultaten av studien visar att tillståndet i marken är allvarligt till mycket allvarligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenad mark. Vidare visar mätningarna att det mesta av metallföroreningarna är bundet i markens organiska lager. Metallkoncentrationen i markens övre skikt verkar ha liten betydelse i detta fall för spridningen nedåt i markprofilen och spridningen sker mycket långsamt.

Dagens spel kräver hela tiden mer resurser i en konstant växande och mer detaljerad spelvärld. Det är därför intressant att titta på alternativ till att designers manuellt placerar ut innehåll i en värld. Problemet som tas upp är om det är möjligt att kombinera generering av procedurellt innehåll i form av en skog med att låta en användare kunna påverka denna generering. Problemet delas upp i två delar där en utveckling av en arkitektur sker genom att utvärdera existerande skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvärdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier. Resultaten visar att det är möjligt att låta en användare kunna påverka en evolvering av en skog genom att ändra egenskaper på ett specifikt område, men påverkas i stor grad av hur pass komplex skogsmodellen är. Arbetet visar att det är möjligt att enkelt kunna styra och påverka generering av procedurellt innehåll.

Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

The study includes four interviews conducted at three different corporations, as well as own thoughts and reflections with the aim of investigating the impact of digital tools during the covid-19 pandemic. The study will be analyzed using Everett M Rogers' theory "Diffusion of innovations". The study is divided into four main areas based on the theory with the exception that innovation is removed and replaced by digital tools as the area is more applicable to the research. A comparison is made before and during the pandemic in which makes the comparative. The results show that changes in all areas are notable, where both strengths and weaknesses can be identified.

Information måste delges vid företagsförvärv men risken finns att obehöriga parter, parter som inte ska ha tillgång till informationen, får tillgång till information och det kan leda till skada för målbolaget, det företag som ska förvärvas. I uppsatsen belyses risken för informationsläckage vid företagsförvärv och det redogörs för i vilka fall information kan spridas. Ett exempel på informationsläckage kan vara att köparen som har tillgång till datarummet, som innehåller en sammanställning av den viktigaste informationen om säljaren, bryter mot sekretessavtalet. En anledning till överträdelsen kan vara konkurrenter som vill komma åt känslig information om målbolaget för att gynna sig själva, vilket kan skada målbolaget. Det finns alltid en risk för informationsläckage vid företagsförvärv. Riskens storlek varierar beroende på många faktorer. De olika förvärvsprocesser bidrar med olika risker för att känslig information sprids till obehöriga parter. För att skydda sig mot informationsläckage vid företagsförvärv använder sig företag av både letter of intent och sekretessavtal. Innan ett företagsförvärv utförs alltid en företagsbesiktning, due diligence. Det potentiella köpföretaget får tillgång till mer ingående information om målbolaget innan beslut tas om köpföretaget ska köpa målbolaget eller inte. I slutsatserna framgår det att risken för informationsläckage är som störst vid genomförande av due diligence. Det är vid due diligence som köpföretaget får tillgång till känslig information om målbolaget. Det är därför risken är störst vid due diligence att informationen används på ett felaktigt sätt eller hamnar i fel händer. Due diligence är viktigt för köpföretaget för att kunna värdera företaget samt veta vad det förvärvar. Risken finns även att känslig information sprids till konkurrenter som använder den till sin fördel. Vidare finns även risken att de anställda får information om försäljningen vilket leder till instabilitet på arbetsplatsen. Det finns även en risk att marknaden får reda på förhandlingen vilket kan leda till instabilitet på börsen, om det är ett börsnoterat företag.

Invasive species are a threat to biodiversity, economy and human health. The distribution and spread of invasive species needs to be studied to make good management plans. Invasive plant species mostly came to Sweden as ornamental plants and later spread into the local fauna. This study aimed to investigate if observations of invasive plant species were still mainly near residental gardens, and if they were observed in a specific land use type. The analysis was made on four different invasive species (L. polyphyllus, I. glandulifera, H. mantegazzianum and R. japonica) in Blekinge County, Sweden. Species observations were obtained from the Swedish Agricultural University’s (SLU) species database “artportalen” on SLU:s “artdatabanken”. ArcGIS was used to measure the distance between species observations and the nearest buildings and identify the land use type for each point. Randomized points within Blekinge County were used as a comparison. The result showed a statistically significant difference in distance between the observed- and randomized points for all four species. (L. polyphyllus observed mean distance 10.7 meters, randomized mean distance 46.7 meters. I. glandulifera observed mean distance 9.1 meters, randomized mean distance 47 meters. H. mantegazzianum observed mean distance 7.1 meters, randomized mean distance 44.5 meters. R. japonica observed mean distance 5.8 meters, randomized mean distance 46.8 meters.). There was also a statistically significant difference in land use type distribution between the invasive species and the randomized points. The most common land use type occupied by the invasive plants studied was open landscapes. This could also explain the proximity to buildings, since the species spread from gardens into open landscapes such as roadsides. It is also likely that soil that contained seeds and/or rhizomes was used in constructions, keeping the species close to buildings. In conclusion, it seems that invasive plant species are often found close to buildings and in open landscapes, which means observations and management should focus on these areas. / Invasiva arter är ett hot mot biologisk mångfald, ekonomi och människors hälsa. För att kunna skapa fungerande åtgärdsplaner behövs kunskap kring var de invasiva arterna finns och hur de sprider sig. Invasiva växter importerades främst till Sverige för att dekorera trädgårdar där de sedan spred sig ut i naturen. Syftet med den här studien var att se om invasiva växter fortfarande observeras i närheten av trädgårdar och om de hittas något speciellt habitat. Studien gjordes på fyra arter (L. polyphyllus, I. glandulifera, H. mantegazzianum and R. japonica) i Blekinge län. Data över observationer för de olika arterna hämtades hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) via artportalen i deras artdatabank. För att mäta distansen mellan observationspunkterna och närmaste byggnad och för att se i vilket habitat de hittades användes ArcGIS. Som kontroll skapades slumpvisa punkter inom länet som användes som jämförelse. Resultatet visade att det fanns statistiskt signifikant skillnad i avståndet mellan de observerade punkterna och de slumpvisa punkterna hos alla fyra arterna. (L. polyphyllus observerade medeldistans 10,7 meter, randomiserade medeldistans 46,7 meter. I. glandulifera observerade medeldistans 9,1 meter, randomiserade medeldistans 47 meter. H. mantegazzianum observerade medeldistans 7,1 meter, randomiserade medeldistans 44,5 meter. R. japonica observerade medeldistans 5,8 meter, randomiserade medeldistans 46,8 meter.) Det var även en statistiskt signifikant skillnad i fördelningen av habitat mellan de fyra arterna och de slumpartade punkterna. Det vanligaste habitatet var öppna landskap vilket kan förklara att de fortfarande hittas i närheten av byggnader då de spred sig från trädgårdar i öppna landskap som diken. Frön och rhizomer kan också följa med jord som grävs upp för att användas vid nybyggnation och då växer nya plantor upp nära byggnader. Slutsatsen är att invasiva växter finns i närheten av byggnader och i öppna landskap och därför bör vidare observationer och åtgärdsplaner göras i dessa områden.